No description available.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less. Only two comparisons over time showed any statistic significance: gain of weight and increase in intake of vegetables.  The individuals’ qualities of life changed marginally between baselines and follow up and correspond to results made on healthy individuals measured with EQ-5D. The results show no significant change over time in quality of life. Conclusions: The individuals have more or less maintained their lifestyle between four and eight months and quality of life between two and twelve months after infarction.Key wordslifestyle changes, myocardial infarction, quality of life, rehabilitation, risk factors

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten. Elevgruppen som undersöktes gick i årskurs två och tre under läsåret 2009 till 2010. Av 149 elever var bortfallet 30. I undersökningen visas att APU under gymnasiet leder till arbete. Nära två tredjedelar av eleverna i årskurs tre och en tredjedel av eleverna i årskurs två hade fått arbete via en APU-plats. Samtidigt som nära 90 % av eleverna i undersökningen menade att det gått bra för dem på APUn ansåg en tredjedel att skolan inte förberedde dem väl nog. Riskfaktorer för misslyckad APU som iakttogs i undersökningen var hög frånvaro, sämre socioekonomisk bakgrund och dåliga studieresultat. Alltså samma typ av riskfaktorer som ofta tas upp i diskursen kring beteendeproblem bland unga och även vid skolk. Elever som hade olika typer av extraarbeten var mer nöjda med den arbetsplatsförlagda utbildningen. Meningsfullheten kopplas av eleverna till huruvida de kände att arbetsuppgifterna är utmanande och utvecklande. Dessutom visade intervjuerna att elevernas förebilder och orsaken till att de valt yrken inom hotell och restaurangbranschen ofta återfinns bland familj och vänner.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.

No description available.

The aim of this study was to categorize and analyze articles in health magazines, how health messages about health is being described. Using a qualitative content analysis the researcher answered the aim by three research questions: What kind of health messages about health factors do the magazines describe? Do the health magazines talk about risk factors for unhealthy behavior? What kind of commercial messages do the magazines provide? The result from the content analysis showed that health magazines presented social support, self-esteem, acceptance, equality and strategies as health factors. They tried to change readers’ perceptions to get a healthy lifestyle. They presented norms, traditions, perspectives, unrealistic body ideals and unhealthy behaviours as risk factors, in relation to consequences.  Also, today's view on healthy ideals was described as a risk factor. The commercial health messages that were analyzed were food products. They were presented with information on how the products were produced, their health benefits for the body and how people would feel when the product was consumed. Some of the text was difficult to interpret the meaning of. This may cause confusion when assessing if the health messages being presented in the magazines are of a good quality or not. Keywords: Public health, health messages, health magazines, health factors, risk factors

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta, överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandet av fibromyalgi. Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer. Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuellt utnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel, operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högt BMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi. Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklar dock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi. Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiska och sociala riskfaktorer. / Background: Fibromyalgia is a syndrome characterized by widespread pain, hypersensitivity to the touch but other body areas are also affected. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Purpose: The main purpose was to investigate possible risk factors that may affect the development of fibromyalgia. Results: The results of this study raised four themes describing risk factors. Traumatic childhood events, including both physical and verbal abuse and sexual abuse, were risk factors. Becoming a victim of trauma as an adult, where physical abuse, operation and work related injuries were included, was a risk factor as was stress and a high BMI. Discussion: Study results showed that there are many risk factors that affect the development if this syndrome. All persons exposed to one of these risk factors however does not develop fibromyalgia, so most likely it is a combination of several risk factors that makes the development of fibromyalgia possible. Conclusion: More research is needed to study the connection between physical, psychological and social risk factors.

Perinealbristningar är vanligt förekommande i samband med förlossning. Studier har visat att svårare former av perinealbristningar, så kallade sfinkterrupturer, kan ge långvariga problem och påverka kvinnors livskvalitet negativt. Flertalet riskfaktorer för att drabbas av sfinkterrupturer har kartlagts i tidigare forskning. Evidensen kring förlossningsställningens samband med sfinkterrupturer är dock svårtolkad då flertalet studier nått olika resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om förlossningsställningen kan vara en riskfaktor för uppkomsten av sfinkterrupturer. En journalgranskning från två förlossningsavdelningar i Stockholms län genomfördes och materialet analyserades med Pearsons chi-2-test samt binär logistisk regressionsanalys. En signifikant skillnad i förekomsten av sfinkterrupturer kunde påvisas i förlossningsställningen gynekologiskt läge (gyn). Dock kan riskfaktorerna att vara förstföderska samt att föda ett barn med en födelsevikt över 4000 gram ha påverkat resultatet. Detta bidrar till evidensen om att förlossningsställningen kan vara en riskfaktor för uppkomsten av sfinkterrupturer. Denna kunskap kan ge barnmorskan möjligheten att uppmuntra kvinnor att inta en förlossningsställning som inte påvisats ha en ökad risk för sfinkterrupturer och på så sätt kan kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa främjas.

Intensivvårdens utveckling har skapat möjligheten att behandla kritiskt sjuka patienter. Därmed har behovet av ytterligare diagnostik och behandling på andra enheter som röntgen- och operationsavdelningar ökat och intrahospitala transporter (IHT) sker mer frekvent. Förflyttning av dessa patienter ställer höga krav på både patientsäkerhet och intensivvårdssjuksköterskans yrkeskunnande. Forskning har visat att kritiskt sjuka patienter löper risk för ökad sjuklighet i samband med IHT men trots negativa tillbud kan ingen ökad dödlighet ses däremot en förlängd vårdtid på IVA. Det finns bristande kunskap avseende sjuksköterskors erfarenheter av IHT av ventilatorbehandlade patienter samt hur detta arbetsmoment upplevs. Därför behövs ytterligare forskning för att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan känner sig trygg i och har tillräcklig kompetens för att genomföra dessa transporter av ventilatorbehandlade patienter. Studiens syfte var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar genom ett web-baserat frågeformulär som skickades ut via e-post till 141 sjuksköterskor varav 78 valde att svara. Studiens totala resultat visade att merparten av respondenterna upplevde sig trygga att lämna intensivvårdsavdelningen med en ventilatorbehandlad patient. Dock fanns en signifikant skillnad i gruppen som arbetat 0-5 år som intensivvårdssjuksköterska vilka däremot inte upplevde samma trygghet jämfört med gruppen som arbetat >6 år. De flesta var insatta i innehållet avseende lokala PM gällande IHT samt litade på att den medicinsktekniska utrustningen var kontrollerad och fungerade. Däremot uppfattades det inte patientsäkert av 26,9% att genomföra IHT då bemanningen var lägre som kvällar, nätter och helger, 57,7% upplevde otrygghet med mottagande enheters kompetens och kunskap om intensivvårdspatienten samt 60,2% tyckte transportvägen inte var patientsäkert utformad.