No description available.

No description available.

Bakgrund: Upplevelsen av stress kan te sig olika beroende på vilka som erfar stressen och dess konsekvenser varierar också. Vanligen orsakas stressen relaterad till arbetsplatsen av den psykosociala och den fysiska miljön, men andra omständigheter kan inte exkluderas. Eftersom sjuksköterskan är en viktig del av vården som bär ansvaret för patientens omvårdnad blir dennes upplevelse av arbetsrelaterad stress intressant för vårdvetenskapen.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ, induktiv ansats. Manifest innehållsanalys av tidigare publicerade vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress kunde grupperas i tre kategorier, nämligen arbetsplatsens kultur, arbetsplatsens organisation samt genererandet av själva sjuksköterskerollen.Slutsats: Själva sjuksköterskerollen medför stress. Dessutom hotas allvarligt sjuksköterskans möjligheter att hantera eller minska stressupplevelsen på grund av bristande psykosocialt stöd samt avsaknad av kontroll över sitt arbete. Det är nu dags att arbetsgivarna inser och accepterar sitt ansvar att agera och förändra arbetsmiljön både fysiskt och psykosocialt.

Sjuksköterskans roll i vårdandet innebär att leda omvårdnadsarbetet kring patienten samt att ha en ledande roll i arbetsteamet. Detta kan kännas skrämmande för en nyexaminerad sjuksköterska att axla denna roll. En hög arbetsbelastning och personalbortfall kan ställa höga krav på den nya sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur nya sjuksköterskor upplever arbetsmiljön den första tiden inom slutenvård. Resultatet baseras på granskning av nio vetenskapliga artiklar och presenterar tre huvudteman som beskriver att nya sjuksköterskor anser att ett bra mentorskap gynnar vidare kunskapsutveckling och bidrar till trygghet på arbetsplatsen samt att vid bristande mentorskap kan känslor av otillräcklighet, rädslor och oro uppstå. Mentorskapet visade sig även ha en betydande roll för att den nya sjuksköterskan skulle kunna växa in i rollen på ett hållbart sätt.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.</p><p>Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.</p><p>För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större.</p> / <p>The purpose of this study was to describe how nurses apprehend their role, causes for and managing of conflicts that are possible, encountering relatives of patients living in nursing homes. The design of the study is descriptive and is based on individual interviews.</p><p>The sample was a convenience sample and nine nurses were participating, out of which two were excluded after collecting data due to being interviewed at the same time. Seven nurses remained (six women, one man), working in separate nursing homes in a municipality in southern Norrland.</p><p>The most important part of the nurses’ role in preventing and handling conflicts with relatives consists of keeping in close touch with great understanding, good information and having a dialogue. Creating comfort, by making a good primary contact and letting the relatives contribute with their knowledge and thus make them feel essential, will get the relatives on the nurses’ side. Conflicts often appear when the health care resources run short and cause dissatisfaction and when the relatives’ bad conscience makes them wrongfully project their anger towards the nurse. To solve the problem, bringing a third part into the conflict can sometimes be a solution. Even though it may contest the will of the relatives and cause a conflict the nurse should always do what’s best for the patient, since her medical ability is greater.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer. Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland. För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större. / The purpose of this study was to describe how nurses apprehend their role, causes for and managing of conflicts that are possible, encountering relatives of patients living in nursing homes. The design of the study is descriptive and is based on individual interviews. The sample was a convenience sample and nine nurses were participating, out of which two were excluded after collecting data due to being interviewed at the same time. Seven nurses remained (six women, one man), working in separate nursing homes in a municipality in southern Norrland. The most important part of the nurses’ role in preventing and handling conflicts with relatives consists of keeping in close touch with great understanding, good information and having a dialogue. Creating comfort, by making a good primary contact and letting the relatives contribute with their knowledge and thus make them feel essential, will get the relatives on the nurses’ side. Conflicts often appear when the health care resources run short and cause dissatisfaction and when the relatives’ bad conscience makes them wrongfully project their anger towards the nurse. To solve the problem, bringing a third part into the conflict can sometimes be a solution. Even though it may contest the will of the relatives and cause a conflict the nurse should always do what’s best for the patient, since her medical ability is greater.

Background: Anorexia Nervosa is a mental illness of which the result is a will-controlled weight loss. It is an illness that affects the entire body and can become life-threatening. The illness is most common in young women and is often developed because of a stressful life event, stressful family relationships or sexual abuse. The disease also has a heredity of 50-90% in all cases. Aim: The aim of this study is to describe how nurses can involve the family in the care of a patient with Anorexia Nervosa. Method: The method used in this study was a literary survey based on ten articles of both qualitative and quantitative type. The articles were analysed using the method of Friberg (2012b). Result: Three main themes were created: Building relationships, providing education and preparing for home. Conclusion: The result of this study shows that the involvement of the family in the care of a patient with Anorexia Nervosa has improved conditions of recovery. Nurses have a crucial role in this process by creating relationships, having an educational role and preparing both patient and family for the return home.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse. Syfte: Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad. Konklusion: Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet. / Background: The nurse's role in the health-care is to defend the patient's abilities. Person-centred care refers to the practice of a holistic approach towards the patient in the nursing care. Orem's theory of self care intends that patients' health benefits from practicing self care. Autonomy means independency and self-determination. Patient autonomy is found in previous research to be neglected in the nursing care, which makes it essential to further investigate the patient's experience of the meaning of autonomy. Aim: To describe elderly and middle-aged patients' experience of the meaning of autonomy in nursing care. Method: A review of the literature where (n=16) qualitative articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. The analysis focused on finding themes and subthemes in the similarities/differences of the articles' results. Results: Elderly and middle-aged patients experienced that the autonomy in nursing care affected their dignity and identity, which also affected their well-being and quality of life. The nurse had a significant role in terms of the opportunity to autonomy, their time restraints, respect for patients, and attitudes could influence the autonomy. The majority of the patients did not experience autonomy. Conclusion: Both nurses and patients experience that patient autonomy is neglected, which influences the patient's well-being and quality of life negatively. Few studies describes the patients' experience of autonomy in nursing care, so further research in this area is needed.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role. / Palliativ  vård  är  en  vårdform  som  inriktar  sig  på  att  ge  lindrande  vård  som  varken  ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ  vård  är  ett  ämne  som  är  lågprioriterat  i  grundutbildningarna  för  sjuksköterskor. Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  sjuksköterskans  roll  i  omvårdnad  vid  palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om     Sjuksköterskans     professionella     utveckling     och     kunskap,     Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande &amp; kommunikativa  förmåga.  Sjuksköterskan  behöver  ha  en  god  självinsikt  i vårdfrågor,  etik och  bemötande.  Stödprogram  och  bättre  fokus  på  ämnet  i  grundutbildningarna  för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter  inom  den  palliativa  vården.  Sjuksköterskan  måste  vara  införstådd  i  vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.