Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter. Det finns inget generellt konflikthanteringssätt i organisationen och en tredje part används vid långvariga och svårhanterliga konflikter. I organisationen råder det blandade uppfattningar om vad konflikter leder till. I studien presenteras hur organsationen kan förbättra hanteringen av konflikter samt vilka konsekvenser en konstruktiv konflikthantering kan medföra.

No description available.

No description available.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor. Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema. Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande. Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid. Slutsatser som jag kommit fram till är att majoriteten av barnen utvecklat ett konstruktivt sätt att hantera och lösa konflikter på men det är fortfarande få barn som behöver utveckla vidare sin förståelse och tänk om hur konflikter kan lösas konstruktivt.

Konflikter är en del av att människor interagerar i sociala sammanhang. I arbetslivet är konflikter ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet. Det är något som berör individer såväl som organisationer. När konflikter uppstår i arbetslivet är det ofta chefer som förväntas hantera dem. Hur chefer framställer sig inför medarbetarna vid konfliktsituationer inverkar på den sociala interaktionen vid konflikter mellan medarbetare.  Den här studien har undersökt hur chefer skapar mening i förhållande till konflikter i arbetslivet utifrån chefsrollen med en fenomenologisk ansatts. De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgått från grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och utgår i från Hochschilds (2003) emotionsteori och Goffmans (2014) teori om roll, fasad samt bakre och främre regioner. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med chefer inom privat och kommunal verksamhet för att belysa deras upplevelse av konflikter i arbetslivet. Resultatet visar att konflikter upplevdes som en naturlig del av arbetslivet, chefer ofta får en central roll vid konflikter. I dessa situationer finns det förväntningar på dem att hantera konflikter, från medarbetare men också från organisationen de företräder. Detta gjorde att chefer vid arbetet med konflikter ofta åsidosatte den egna personliga emotionerna för att uppfylla dessa förväntningar. Förväntningarna inverkade på hur chefer presenterade sig och interagerade med medarbetarna. Detta för att de egna emotionerna inte skulle bli ett hinder för att företräda intressena för den organisation i vilken de arbetade. Konflikter i arbetslivet upplevdes som problematiskt och emotionellt för såväl medarbetare som chefer.

Denna uppsats syftar till att få en insikt i hur elever upplever konflikter som uppstår, varför de uppstår och när de uppstår. Uppsatsen syftar även till att se om det finns generella mönster och om det finns specifika platser som utmärker sig extra mycket. Även elevers syn på lärarens roll i konfliktsituationer belyses.   Det empiriska materialet består av intervjuer som gjorts med sex elever i årskurs fyra – sex. Detta material har sedan bearbetas och tolkats genom forskning till de frågeställningar uppsatsen ämnar svara på.   Resultatet visar att eleverna upplever att det är mycket konflikter främst under deras raster och att fotbollsplanen är en plats som utmärker sig extra mycket. Forskningen syftar till att idrottsliga aktiviter blir vanligare vid denna ålder och kan vara en bidragande faktor. Vidare visar resultatet att det finns skillnader i hur killar och tjejer ser på konflikter samt hur dessa konflikter ter sig. Eleverna upplevde också att det fanns ett lärarstöd i deras konfliktsituationer.

Konflikter är en del av vår vardag, på gott och ont. Konflikter uppstår dagligen i skolan mellan elever av olika skäl och på olika ställen, t.ex. klassrummet, korridoren, skolgården, matsalen etc. I styrdokumentet Lgr11 framgår det inte tydligt hur lärare ska arbeta med konflikthantering. Styrdokumentet lyfter att skolverksamheten skall vila på demokratisk grund och inte hur lärare ska hantera konflikter. Som många andra uppfattar vi begreppet konflikt som något negativt, vi associerar det till gräl, tjafs eller bråk. Men konflikter kan uppstå utifrån många olika faktorer och kan i slutändan visa sig vara något positivt istället för negativt. En konflikt kan leda till att det missförstånd mellan två parter som har legat till grund för konflikten upphör. Detta kan bidra till en förändring samt utveckling.   Vi tror att många lärare känner att de inte har tillräckligt med kunskap om hur man ska hantera konflikter. Under vår verksamhetsförlagda utbildning stötte vi på konflikter mellan elever dagligen. Vi insåg att konflikter präglar skolvardagen och att lärare handskas med konflikter på olika sätt utifrån deras egna föreställningar. Vi lade även märke till att kommunikation har en stor betydelse för konflikthantering, brist på kommunikation leder till missuppfattningar vilket sedan resulterar i konflikter. Enligt Hakvoort och Friberg (2015) uppstår konflikter i bristfällig kommunikation mellan minst två parter. God kommunikation mellan elever och lärare kan förebygga konflikter och skapa trygghet i klassrummet. Under vår lärarutbildning har vi inte fått tillräckligt med kunskap om konflikthantering. Därför finner vi det intressant att forska om hur lärare hanterar konflikter och därmed har vi valt att fördjupa oss inom konflikthantering. I vår undersökning vill vi redogöra för hur lärare resonerar och hanterar konflikter mellan elever (elev-elev).

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger och barn upplever att konflikter kan lösas. De teoretiska utgångspunkter som använts är ett sociokulturellt perspektiv, som beskriver hur individer samspelar med varandra och ger ett barns perspektiv, som innebär att se och förstå barns handlingar och beteenden från deras perspektiv. Undersökningen som ligger till grund för arbetets resultat genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod. Barn och pedagoger valdes ut och gav sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att skriva under tillståndsblanketter som hade lämnats ut till två utvalda skolor. I barnens fall skickade vi också med tillståndsblanketter till vårdnadshavare för att läsa igenom och skriva under. Barnen som deltog svarade på frågor, följdfrågor och diskuterade tillsammans med varandra i fokusgruppssamtal på respektive skola. Pedagogerna deltog i enskilda intervjuer där de svarade på frågor samt följdfrågor. Olika frågor hade konstruerats till barnen och pedagogerna och hade utformats så att de skulle kunna vara till hjälp vid att besvara forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen bestod av beskrivningar av både barnen och pedagogerna där de beskrev hur de brukar gå tillväga för att hantera och lösa konflikter. Resultatet av undersökningen visade på att barn ofta använde sig av bland annat närkontakt, tröst och regler vid konfliktlösningar. Pedagogerna beskrev att de brukar lösa konflikter genom samarbete med kollegor samt genom att lyssna och observera konfliktsituationer. Vidare beskrev pedagogerna att de arbetade förebyggande för att motverka framtida konflikter.