Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid. Slutsatser som jag kommit fram till är att majoriteten av barnen utvecklat ett konstruktivt sätt att hantera och lösa konflikter på men det är fortfarande få barn som behöver utveckla vidare sin förståelse och tänk om hur konflikter kan lösas konstruktivt.

<p>Denna uppsats analyserar de sociologiska processer som påverkar rollen vi spelar i olika situationer, vid denna studie berörs rollerna i croupierers yrkesliv. Croupieren arbetar med att driva, i detta sammanhang, Black Jack-spel på casinon och på krogar. Alla människor har en palett av olika roller som väljs automatiskt beroende på vilka situationer vi befinner oss i. Det finns både personliga och institutionella roller och jag är intresserad av att se hur dessa samarbetar eller motarbetar varandra och vilka faktorer som påverkar hur dessa utspelas och fungerar. Begrepp som roller, dramatiskt förverkligande och konstruktiva och destruktiva konflikter skall användas som en väsentlig del i analyserandet av croupierernas roller och rollskifte som sker. Med hjälp av intervjuer och observation kommer denna kvalitativa studie förhoppningsvis kunna öppna nya forskningsområden inom spelande och spel om pengar. </p>

Konflikter är något som sker dagligen i förskolans verksamhet och är en viktigt och naturlig del av livet. Konflikter kan vara både positiva och negativa beroende på hur de hanteras, då barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan blir det därav relevant att undersöka hur förskollärare samtalar om konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur skildrar förskollärare konflikter i förskolan? Hur beskriver förskollärare sin hantering av konflikter inom förskolans verksamhet? Studien tillämpar tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs avrespondenterna och inte hur det sägs. De intervjuade förskollärarna visades ha liknande förhållningssätt i konflikthantering med barnen där de avvaktar och tolkar situationen för att kunna avgöra hur hanteringen ska ske. Det framkom även hur deras förhållningssätt påverkar vad de erbjuder barnen för olika strategier och möjligheter till konflikthantering.