No description available.

This paper is based on a study seeking answers to questions about how the judges at district courts look at mediation as a way to deal with custody and visitation disputes between parents who do not live together. The questions posed in this study are: When is a mediator appointed? What result do judges expect to mediation? What do the judges say about how a mediator should work? What are the judge’s opinions about the lawyer’s role in these cases? Finally, how do the judges define the children’s needs and how do the judges check that the solution is best for the child? The study also aims to compile theories of mediation, to create new knowledge and to possibly develop new research questions related to mediation. The study is a qualitative case study with law sociological and abductive approach. The interviewed judges all have a lot of experience in family law cases. The interviews were based on an interview guide that was semi-structured and gave the opportunity to ask follow-up questions. The theory part is taken from literature on mediation and legal sources related to mediation.      The results of the study show a clear difference between enforcement cases and custody and visitation cases. Furthermore, it appears that the judges certainly have a good understanding of children's needs and a clear ambition to meet the child's need for protection. The judges are inclined to appoint mediator that they know from experience having good knowledge and good results. This is important for them because they do not have the same opportunity to get a closer understanding of the situation of children, where the case is decided by mediation. The result shows that the judges also trust the mediator's professionalism when it comes to the choice of method of mediation. Another of our conclusions is that judges decide on mediation in difficult cases, usually where they have tried most other ways to help parents find a consensus solution. We see that the needs of children in general, in custody disputes, would be accommodated much better if mediation was also used in less complex cases. If that were to happen, we believe that it is also needed more guidance on how the mediation process shall be conducted.

<p>Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll. För medlarna i Sverige finns det relativt lite styrning och regler, detta innebär för medlarna att de kan utforma rollen och lösa uppgiften lite som de ville (inom vissa ramar, t e x lagstiftning på området). Rollutvecklingen för de medlare som har intervjuats handlade mycket om personlig involvering i yrket, Det var inte givet på förhand hur de skulle utforma sin roll. De var ibland tvungna att använda sig av sin tidigare yrkesroll, eller den roll de hade vid sidan om för att legitimera sig och få människor involverade. En del av rollutformningen visade sig vara att lära av misstag. De hade även upparbetat goda samarbeten med plis, socialtjänst och andra som hade med medling att göra Dessa samarbeten var de tvungna att hela tiden arbeta på så att inte medlingen kom i skymundan. Detta var också ett sätt för dom att informera om vad medling var, vilka som passade för medling och vad medling kunde resultera i.</p>

Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll. För medlarna i Sverige finns det relativt lite styrning och regler, detta innebär för medlarna att de kan utforma rollen och lösa uppgiften lite som de ville (inom vissa ramar, t e x lagstiftning på området). Rollutvecklingen för de medlare som har intervjuats handlade mycket om personlig involvering i yrket, Det var inte givet på förhand hur de skulle utforma sin roll. De var ibland tvungna att använda sig av sin tidigare yrkesroll, eller den roll de hade vid sidan om för att legitimera sig och få människor involverade. En del av rollutformningen visade sig vara att lära av misstag. De hade även upparbetat goda samarbeten med plis, socialtjänst och andra som hade med medling att göra Dessa samarbeten var de tvungna att hela tiden arbeta på så att inte medlingen kom i skymundan. Detta var också ett sätt för dom att informera om vad medling var, vilka som passade för medling och vad medling kunde resultera i.

No description available.

This paper deals primarily with the developmental potential and use of court -based mediation in Swedish law, and its relation to court-based conciliation and the judicial procedure as means to end a conflict.  In Chapter 42, Section 17 of the Swedish Code of Judicial Procedure, a judge, before the parties have their main hearing, can act as a mediator between the parties to settle the dispute. The judge should, according to the law, always try to make the parties come to an agreement before the main hearing. This obligation can be fulfilled either through the use of court-based conciliation, or court based mediation. Mediation as such is rarely used in Sweden, and one of the goals of this essay is to try to provide a tentative answer to why that might be the case.  The second goal is to try to find a consistent, yet flexible notion, of the concept of “jurisdiction”, and to provide an explanation for the relation between mediation as an alternative method for dispute resolution and the judicial procedure. / Uppsatsen behandlar användningen av medling i svensk rätt, samt dess utvecklingspotential. I dispositiva tvistemål regleras domarens möjlighet att verka för att parterna uppnår en förlikning under förberedelsen i 42 kap. 17 § RB. Domaren skall, om så inte befinns olämpligt, verka för att parterna förlikas eller, om målet lämpar sig för det och parterna samtycker, hänskjuta målet till särskild medling varvid en medlare skall förordnas. Alternativet till dessa alternativ är att gå direkt till huvudförhandling. Det åligger emellertid domaren att avgöra huruvida målet att nå förlikning eller samförståndslösning bäst uppnås genom domstolsledd förlikningsverksamhet, eller om målet bör överlämnas till särskild medling.  Uppsatsen syftar dels till att undersöka varför bruket av särskild medling är tämligen begränsat, dels att närmare granska och analysera rättskipningsbegreppets innebörd, och därmed åskådliggöra skillnader och likheter mellan medling och ordinär civilprocess som tvistlösningsmetoder.

Licentiatavhandling Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

No description available.

No description available.

Den 1 augusti 2011 trädde lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister (medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikraftträdande förde med sig en reglering om medling och en reglering om verkställande av medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för medlingslagen ligger Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter på medling på privaträttens område (medlingsdirektivet). För att förklara en medlingsöverenskommelse verkställbar krävs enligt medlingslagen att parterna når en medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkställbarhetsförklaring. En medlingsöverenskommelse som förklarats verkställbar genom dom kan även förklaras verkställbar i en annan medlemsstat med stöd av Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Inhemska och vissa utländska medlingsöverenskommelser kan förklaras verkställbara med stöd av medlingslagen. En inhemsk medlingsöverenskommelse är en medlingsöverenskommelse som ingåtts i Sverige. En utländsk medlingsöverenskommelse är en medlingsöverenskommelse som ingåtts utanför Sveriges gränser. Det kan finnas vissa skäl för att 2 § första stycket medlingslagen, som stadgar att vissa utländska medlingsöverenskommelser inte omfattas av medlingslagen tillämpningsområde, kanske bör ändras. Bestämmelsen kan medföra diskriminering på grund av nationalitet, att utomrättsliga avgöranden inte erkänns ömsesidigt samt att resultatet med medlingsdirektivet inte uppfylls.