No description available.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet. Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol. Om samarbetssamtalen inte leder till en överenskommelse mellan föräldrarna kan frågan om medling väckas av domstolen. Medling förordnas i de fall där domstolen anser att en samförståndslösning mellan föräldrarna kan nås. En medlare utses då som ska verka för att föräldrarna når en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa. Denna framställning har två syften. Det första är att beskriva medlingsinstitutet1 utifrån gällande rätt. En beskrivning ges av vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyses skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att undersöka hur medlingsinstitutet används av Värmlands tingsrätt. En jämförelse görs då mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet. Därmed undersöks i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt.Användandet av medlingsinstitutet har visats minska i Värmlands tingsrätt och därmed undersöks det vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Användandet av medlingsinstitutet vid Värmlands tingsrätt undersöks med hjälp av intervjuer med en rådman och två medlare. Det diskuteras då vilka positiva effekter medlingsinstitutet har och hur domarnas arbete påverkar användandet av medlingsinstitutet. Det har då visats att domarnas inställning spelar en viktig roll för antalet förordnanden av medling. En undersökning av vårdnadsmål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt görs och därefter diskuteras vilka faktorer som kan ligga bakom ett lyckat eller misslyckat medlingsförfarande. Det har visats att medling har positiva effekter även vid de mål där föräldrar inte kommit överens under medling, då föräldrarna ofta kommer överens i ett senare skede i tvisten.

<p>Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.</p>

<p>En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen.</p><p>En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a. att föräldrarna befinner sig i kris samt att föräldrarna tänker olika om vad som är barns bästa efter separationen vilket kan leda till svårare konflikter. Resultatet visar även att antalet småbarnsföräldrar i konflikt har ökat. Utvecklingen av gemensam vårdnad, växelvis boende och jämställdhet är några samhällsförändringar som har bidragit till att öka konflikter mellan separerade föräldrar. Slutsatsen visar på att individualismens inträde och ökning i samhället är den främsta samhällsförändringen som har påverkat konflikterna mellan separerade föräldrar.</p>

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen. En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a. att föräldrarna befinner sig i kris samt att föräldrarna tänker olika om vad som är barns bästa efter separationen vilket kan leda till svårare konflikter. Resultatet visar även att antalet småbarnsföräldrar i konflikt har ökat. Utvecklingen av gemensam vårdnad, växelvis boende och jämställdhet är några samhällsförändringar som har bidragit till att öka konflikter mellan separerade föräldrar. Slutsatsen visar på att individualismens inträde och ökning i samhället är den främsta samhällsförändringen som har påverkat konflikterna mellan separerade föräldrar.

Bakgrund: Under de senaste åren har samarbetssamtalen ökat inom Sverige. Dagligen arbetar familjerättssekreterare med samarbetssamtal för att försöka föra tvistande och oeniga föräldrar mot ett samarbete i frågor gällande deras barn. Samarbetssamtalen ska ges under professionell och kompetent ledning av samtalsledare med relevant utbildning. Som samtalsledare är det därför viktigt att inneha kunskaper om konflikthantering, konfliktlösningsmodeller och medlingsteori. Detta för att på bästa sätt kunna leda ett samarbetssamtal. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån transformativ teori, förstå hur familjerättssekreterare arbetar med medling i sitt arbete med samarbetssamtal. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes, vilket innebär att fem familjerättssekreterare har intervjuats för detta arbete. Resultat: Resultatet redovisas med hjälp av två grundteman som kunde urskiljas ur intervjuerna. Inom det första temat, Rollen som samtalsledare, berörs olika faktorer som familjerättssekreterarna ansett vara betydelsefulla i sin roll som samtalsledare. Inom det andra temat, Användning av medlingsmetoder inom samarbetssamtal, behandlas familjerättssekreterarnas tankar kring användandet av medlingsmetoder i sina samarbetssamtal. Slutsats: I slutsatsen framkommer det att familjerättssekreterarna arbetar olika gällande användandet av medlingsmetoder inom samarbetssamtal. De flesta säger sig arbeta utifrån en blandning av olika medlingsmetoder, dock nämns inga specifika metoder. Utifrån familjerättssekreterarnas beskrivningar av sitt arbete inom samarbetssamtal visade det sig däremot att samtliga familjerättssekreterare ändå arbetar utifrån den transformativa medlingsmodellen. Diskussion: Även om familjerättssekreterarna inte säger sig arbeta utifrån någon specifik medlingsmetod, så kunde den transformativa medlingen urskiljas när de beskrev sitt arbetssätt. Kanske arbetar de omedvetet utifrån olika medlingsmetoder? Även andra perspektiv, som den lösningsfokuserade korttidsterapin, kan relateras till deras sätt att arbeta inom samarbetssamtal. / Background: In recent years cooperation discussions between parents has increased in Sweden. The family law secretaries work daily with cooperation discussions in order to bring disagreeing and disputant parents towards working together regarding issues concerning their children. Cooperation discussions should be given under both professional and competent guidance by mediators with adequate education. That is why it is important, as a mediator, to possess knowledge about models of conflict resolution, mediation theory and about how to manage conflicts. And to, in the best way possible, lead a cooperation discussion as a mediator. Aim: The aim of this study is to understand how family law secretaries work with mediation within cooperation discussion, based on transformative theory. Method: A qualitative interview study was made in which five family law secretaries were interviewed. Results: The results are based and presented on two themes that could be distinguished out of the interviews. Within the theme The role of the mediator, different factors that the family law secretaries found important in the role of being a mediator within cooperation discussions are presented. Within the theme The use of mediation methods within cooperation discussions, the family law secretaries own thoughts of how they use mediation methods within cooperation discussions are presented. Conclusion: The family law secretaries work differently when it comes to using mediation methods within cooperation discussions. They describe that their work is based on a mixture of multiple mediation methods. Through the way that the family law secretaries describe how they work within cooperation discussion, it is made clear that they all work with transformative mediation. Discussion: Even if the family law secretaries explain that they do not use any given mediation method, the transformative method was recognized in the way they describe their work. Might they be unaware of that they may be working with different mediation methods? Approaches like the solution-focused brief therapy can also be tied to the family law secretaries work with cooperation discussions.

The purpose of this essay is to create an understanding of how social workers work to ensure that the best interest of the child is achieved in custody disputes. The essay is based on seven semi-structured interviews with practicing social workers working with family law. The gathered material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study show that working with the best interest of the child in mind, using a child´s perspective, is complex and difficult. One of the reasons why it is difficult is that there is no exact definition of what “the best interest of the child” is and how it should be realised by the social worker since the concept should be assessed and applied individually every single time. All of the respondents states that the investigation is imbued by the wellbeing of them say that ultimately the child´s best interest is not what is valued the most in the investigation. The material shows that all the respondents are aware that the children’s perspective should be prominent during the entirety of the investigation. It is a common goal amongst the respondents to always work with the children’s perspective in mind, to ensure the best interest of the child.

<p>The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.</p>

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.