Denna studie är baserad på förskollärares syn på sitt uppdrag att dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i förskolan. Detta uppdrag förtydligades i och med läroplanens revidering 2010 och har visat sig vara svårtolkat för förskollärare att genomföra i praktiken. Samtidigt har ansvaret för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolan framhävts. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare tolkar och hanterar kraven på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I synnerhet undersöks i vilken mån de använder dokumentationer och analyser av enskilda barns lärande som underlag för att bedöma och utveckla verksamheten. För att ytterligare belysa hur förskollärare tolkar och hanterar dessa krav analyserar vi vårt material med hjälp av begreppet transformativ bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med sju förskollärare. Dessa arbetar antingen på en fristående eller en kommunal förskola i en större eller en mindre kommun i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar läroplanens krav olika beroende på hur länge de har arbetat och om de arbetar kommunalt eller fristående. På kommunala förskolor framstår styrningen från statlig och kommunal nivå som mer påtaglig, men garanterar också en systematik i kvalitetsarbetet. På fristående förskolor upplevs inte styrningen som lika stark och kvalitetsarbetet här kan tolkas som mindre systematiskt i jämförelse. Flera förskollärare upplever detta uppdrag som tids- och resurskrävande och ställer sig frågande till för vems skull de ska genomföra detta. Förskollärarna använder i flera fall dokumentation som ett sätt att synliggöra sin verksamhet och sin profession. Bedömningar görs direkt eller indirekt och framstår som oundvikligen sammanvävda med förskollärarnas dokumentationspraktik, men kallas då för ”analys” eller ”reflektion”. I intervjupersonernas beskrivningar finns i vissa fall spår av transformativ bedömning. Denna bedömning innebär att man genom systematisk dokumentation av barn på individnivå kan finna sätt att bidra till att utveckla verksamheten på en övergripande nivå. Slutsatsen är att det förtydligade uppdraget tolkas olika och att det finns tecken på att förskollärare har ambitionen att vissa bedömningar ska bli transformativa.

Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen. Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering. Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi. Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder. Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap. En multipel regressionsanalys visar att ledarskap har en unik och direkt relation till välbefinnande. Slutsatsen av studien är att ledarskap är den viktigaste faktorn som påverkar medarbetarnas välbefinnande och att företaget bör fokusera på ledarskapsutveckling.

Aim: The aim of this study was to examine a way to measure students’ knowledge development by using a self-made measure instrument based on William Doll’s postmodern curriculum. Question: Is it suitable to use an self-made measure instrument based on William Doll’s post-modern curriculum theory to measure development of knowledge? Methods: The study was based on process-hermeneutics and was focused on analysingcollege students’ written and oral reflective thoughts. The data was collected over three lessons, where six students’ written reflective thoughts were handed in. An observation was carried out each lesson for an extra control of validity. A group of nine students was taken as a control of the measure instrument’s reliability. The measure instrument was built from Doll’s categories: Richness, Recursion, Relations and Rigor. Each category was divided by three levels of thinking. Each reflective task was judged by two judges. An extra text analysing was done to control whether there was a knowledge development outside the measure instrument. Results: The results of the judged reflective tasks was tested with both Cohen’s Kappa and Cronbach’s alpha. Cohen’s Kappa revealed the accordance of k= -0.047 n=9 for the control group and k= 0.364 n=14 (reflective tasks) for the test group. Cronbach’s alpha revealed a consistency of 0.645 n=9 (students) in the control group and 0.351 n=6 in the test group. After three lessons, judge one considered 66%, judge two 33% of the students demonstrated acquired development of knowledge. One criteria, Rigor, showed a low rate of acquired knowledge development. The reason behind that could be in the nature of the theory behind Rigor itself, and the students’ understandings of it. Conclusion: The results does not support the premises of this study. The tests of reliability fail to support the claim that the measure instrument should be reliable enoughto be used to measure knowledge. The instrument needs to be altered to be able toserve as a reliable tool for measurement. Further research is needed in order to reveal if the instrument and Doll’s 4R theory are useful as curriculum and measuring tool for knowledge development.

Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring bedömningspraktiker i förskolan. Detta görs genom att synliggöra föreställningar om bedömning i sammanhanget utvecklingssamtal. Studien har utgångspunkt i de dokumentationsunderlag som används för utvecklingssamtal i förskolan. Det teoretiska perspektivet i studien är teorin om transformativ bedömning, vilket är lämpligt för studien då teorin ger stöd för tolkning och kritisk analys av förskolans användning av bedömning och dokumentation. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts för att skapa en flexibilitet under intervjuerna samt möjligheter att upptäcka vad de medverkande anser är viktigt i anknytning till ämnet. I samband med intervjuerna samlades även dokumentationsunderlag in från de olika förskolorna för att analyseras.  Slutsatser av resultatet visar att de föreställningar om bedömningar som framkommer är att bedömning inte ska förekomma i förskolans verksamhet. Istället ska fokus vara på positiva områden hos barnet, visa på utveckling och inte på vad barnet kan eller inte kan. En slutsats är att förskollärarna utgår från en norm kring var ett barn ska vara i sin utveckling och att det finns en osäkerhet kring dokumentationsunderlagen då de anses bidra till bedömning av det enskilda barnet. Slutsatser visar att föreställningar om bedömning som framkommer handlar om bedömningar kring hur långt barnet har kommit i sin utveckling gällande motorik, socialt samspel, språk och i rutinsituationer. Vidare framträder bedömning av verksamheten och hur den stödjer barnet i dess utveckling.

Bakgrund: Under de senaste åren har samarbetssamtalen ökat inom Sverige. Dagligen arbetar familjerättssekreterare med samarbetssamtal för att försöka föra tvistande och oeniga föräldrar mot ett samarbete i frågor gällande deras barn. Samarbetssamtalen ska ges under professionell och kompetent ledning av samtalsledare med relevant utbildning. Som samtalsledare är det därför viktigt att inneha kunskaper om konflikthantering, konfliktlösningsmodeller och medlingsteori. Detta för att på bästa sätt kunna leda ett samarbetssamtal. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån transformativ teori, förstå hur familjerättssekreterare arbetar med medling i sitt arbete med samarbetssamtal. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes, vilket innebär att fem familjerättssekreterare har intervjuats för detta arbete. Resultat: Resultatet redovisas med hjälp av två grundteman som kunde urskiljas ur intervjuerna. Inom det första temat, Rollen som samtalsledare, berörs olika faktorer som familjerättssekreterarna ansett vara betydelsefulla i sin roll som samtalsledare. Inom det andra temat, Användning av medlingsmetoder inom samarbetssamtal, behandlas familjerättssekreterarnas tankar kring användandet av medlingsmetoder i sina samarbetssamtal. Slutsats: I slutsatsen framkommer det att familjerättssekreterarna arbetar olika gällande användandet av medlingsmetoder inom samarbetssamtal. De flesta säger sig arbeta utifrån en blandning av olika medlingsmetoder, dock nämns inga specifika metoder. Utifrån familjerättssekreterarnas beskrivningar av sitt arbete inom samarbetssamtal visade det sig däremot att samtliga familjerättssekreterare ändå arbetar utifrån den transformativa medlingsmodellen. Diskussion: Även om familjerättssekreterarna inte säger sig arbeta utifrån någon specifik medlingsmetod, så kunde den transformativa medlingen urskiljas när de beskrev sitt arbetssätt. Kanske arbetar de omedvetet utifrån olika medlingsmetoder? Även andra perspektiv, som den lösningsfokuserade korttidsterapin, kan relateras till deras sätt att arbeta inom samarbetssamtal. / Background: In recent years cooperation discussions between parents has increased in Sweden. The family law secretaries work daily with cooperation discussions in order to bring disagreeing and disputant parents towards working together regarding issues concerning their children. Cooperation discussions should be given under both professional and competent guidance by mediators with adequate education. That is why it is important, as a mediator, to possess knowledge about models of conflict resolution, mediation theory and about how to manage conflicts. And to, in the best way possible, lead a cooperation discussion as a mediator. Aim: The aim of this study is to understand how family law secretaries work with mediation within cooperation discussion, based on transformative theory. Method: A qualitative interview study was made in which five family law secretaries were interviewed. Results: The results are based and presented on two themes that could be distinguished out of the interviews. Within the theme The role of the mediator, different factors that the family law secretaries found important in the role of being a mediator within cooperation discussions are presented. Within the theme The use of mediation methods within cooperation discussions, the family law secretaries own thoughts of how they use mediation methods within cooperation discussions are presented. Conclusion: The family law secretaries work differently when it comes to using mediation methods within cooperation discussions. They describe that their work is based on a mixture of multiple mediation methods. Through the way that the family law secretaries describe how they work within cooperation discussion, it is made clear that they all work with transformative mediation. Discussion: Even if the family law secretaries explain that they do not use any given mediation method, the transformative method was recognized in the way they describe their work. Might they be unaware of that they may be working with different mediation methods? Approaches like the solution-focused brief therapy can also be tied to the family law secretaries work with cooperation discussions.

Gender mainstreaming is the main strategy for achieving gender equality in Sweden. With gender mainstreaming, a gender equality perspective is to be included in all areas, at all levels and all parts of the policy process. The strategy is considered to have a transformative potential, and the ability to reveal and challenge the genderedness of institutions. However, it has been criticized for being technocratic and not leading to the intended transformative effects. In this thesis, the institutionalization of gender mainstreaming is examined using a qualitative method based on most-likely cases: two Swedish municipalities. The aim of the thesis is twofold – to examine the strategy’s level of institutionalization, and to examine in what way it has been institutionalized in relation to the transformative potential. The study draws on institutionalization theory and theories related to gender mainstreaming’s transformative potential. Interviews with politicians and public officials constitute the main material, and are supplemented with official documents. The findings suggest a medium level of institutionalization, with a slightly higher level in one of the municipalities due to more evolved mechanisms for support and quality assurance. The institutionalization appears to be more transformative than perhaps anticipated based on previous research – it is to a greater extent transformative than technocratic.

Introduktion. Förändringstakten ökar i samhället och påverkar organisationer och dess medlemmar. Förändringstrycket orsakas av en rad faktorer som teknisk utveckling, förändrad lagstiftning, kunders/intressenters behov och krav och ökande konkurrens på en global arena. Förändring är utmanande och många förändrings-initiativ når inte sina mål. Behovet av transformativ förändring i samhället ökar och forskning har visat på ett samband mellan ledares nivå av vuxenutveckling och framgång i att driva transformativa förändringar. Syfte. Syftet med avhandlingen är dels att studera en tioårig förändringsprocess i en läkemedelsfabrik för att identifiera olika typer av förändring, samt att undersöka om kriterier för transformativ förändring uppfylls. Syftet är även att undersöka ledarskapets påverkan på förändringsprocessen och medarbetares upplevelser av det. Design och metod. Avhandlingen är en retrospektiv single case studie med kvalitativ, induktiv och interaktiv design. Två studier har genomförts grundade på samma empiriska material men med olika analysmetoder. Empirin är inhämtad via 19 semistrukturerade intervjuer samt 4 workshops med ledare i den undersökta organisationen. Mediamaterial, böcker och hemsidor har också använts. I studie I har a/ processdata analyserats kronologiskt och b/ i enlighet med en förändringsmatris som identifierar olika typer av förändring, och c/ i enlighet med kriterierna för transformativ förändring. I studie II har en tematisk innehållsanalys använts med fokus på ledarskap och medarbetares upplevelse av ledarskap och arbetsmetoder. Data har analyserats för att undersöka förekomsten av post-konventionella ledarskapsprinciper. Resultat. Delstudie I redovisar stegen i förändringsprocessen där förändringens karaktär i tre tidsperioder skiftar från finjustering och trimning av verksamheten, via an-passning till en förändringskategori som betecknas nytt vägval. På ett strukturellt plan gjordes en förändring från avdelningar (funktionell organisation) till att organiseras kring läkemedelsproduktflöden där medarbetare med mixade kompetenser arbetade tillsammans. De kulturella antagandena förändrades vid sidan av de rent strukturella förändringarna. Förändringsresan kan betecknas som transformativ, en kulturförflyttning utanför tidigare ramar. Resultatet diskuteras utifrån Pettigrews perspektiv på förändring.Delstudie II visar resultatet av den tematiska studien på förändringar i arbetsmetoder och förhållningssätt, bland annat en förflyttning av mandat och makt ut i organisationens alla delar. Ledarens interventioner och förhållningssätt understödde den organisatoriska och kulturella förflyttningen, och de postkonventionella interventionerna 2011–2014 var sannolikt nödvändiga för att åstadkomma den kraftfulla förflyttning som krävdes. Medarbetare reagerade mestadels positivt på det ökade mandatet och möjligheten att ta ansvar och involveras, men en grupp medarbetare vittnar om osäkerhet och brist på stöd i det nya sättet att leda och arbeta. Konklusion och praktiska implikationer. Transformativ förändring tar tid och kräver involvering av hela organisationen. Ledarskapet har en betydande påverkan även om ett samspel mellan olika faktorer blir betydelsefulla. Denna avhandling ger ett exempel på en transformativ förändring där man lyckats balansera yttre kontextuella krav med inre organisatoriska förflyttningar. Begripliga mål som ändrats i takt med nya ändrade kontextuella förutsättningar har formulerats och känslan för var och när i organisationen nya mål skall driva stycks ha funnits hos ledningen. Avhandlingen stärker tesen att transformativ förändring tar tid, och att postkonventionella ledarskapsprinciper verkar gynnsamt i denna typ av förändring där involvering och samskapande krävs. Avhandlingen bidrar även med en del fakta och exempel som skulle kunna inspirera andra organisationer och ledare till att ta ett steg i riktning mot postkonventionell logik i ledarskapet då detta förefaller skapa förutsättningar för transformation av en organisation och dess kultur.

Att övergå till ett cirkulärt ekonomiskt system har flera påvisade fördelar och har ett starkt stöd från olika håll men den faktiska implementeringen har gått långsamt. Denna studie ämnar undersöka vilka barriärer och pådrivande faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi samt när under förändringen de är som mest påtagliga. Tidigare forskning har undersökt vilka barriärer som oftast nämns i övergången och av vilken typ de är men har inget tidsperspektiv som visar när de är som svårast att hantera. Den svenska stål- och järnindustrin producerar stora mängder restprodukter och har en tradition av att hitta användning av restprodukter från sin huvudverksamhet. För att undersöka barriärer och pådrivande faktorer har en kvalitativ undersökning utförts där 6 respondenter på 4 företag inom den svenska stål- och järnindustrin intervjuats. Analysen kombinerar stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell med institutionella, kulturella, tekniska och ekonomiska barriärer och pådrivande faktorer för att få in en tidsaspekt i undersökningen. Studien finner att ekonomiska faktorer varit den största pådrivande faktorn för att motivera en ökad cirkularitet hos de undersökta företagen. Ytterligare en slutsats är att de mest påtagliga barriärerna hos fallföretagen är av institutionell karaktär. I övrigt råder en kombination av olika sorters faktorer i de olika stegen där en barriär eller pådrivande faktor inte är den dominerande. Genom att illustrera kopplingarna mellan de olika sorts faktorerna och stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell visas när vilka faktorer är som mest påtagliga i de undersökta förändringsprocesserna.