Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång. Aktionsforskning som metod är i den meningen kvalitativ. Utvecklingsarbetet ledde fram till följande resultat; för att kunna se olikheter som en resurs krävs en stärkt självkänsla, en medvetenhet om normalitet samt en förmåga till konstruktiva konflikter. Vi har även funnit att den pedagogik som utifrån litteraturen anses vara utvecklande för dessa tre saker kan vara genom öppna diskussioner kring det berörda ämnet, grupparbeten, reflektioner i tal och skrift samt drama för att prova olika uttrycksformer och sätt att vara för att utveckla självkänslan. Vår slutsats kan sammanfattas med att en god sammanhållning och ett klimat öppet för olikheter bygger på medvetna lärare som inser vikten av att låta elevernas egen självkänsla växa samt förhåller sig till det öppna klimat som krävs för att se olikheter som en värdefull tillgång.

Konflikter är något som sker dagligen i förskolans verksamhet och är en viktigt och naturlig del av livet. Konflikter kan vara både positiva och negativa beroende på hur de hanteras, då barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan blir det därav relevant att undersöka hur förskollärare samtalar om konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur skildrar förskollärare konflikter i förskolan? Hur beskriver förskollärare sin hantering av konflikter inom förskolans verksamhet? Studien tillämpar tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs avrespondenterna och inte hur det sägs. De intervjuade förskollärarna visades ha liknande förhållningssätt i konflikthantering med barnen där de avvaktar och tolkar situationen för att kunna avgöra hur hanteringen ska ske. Det framkom även hur deras förhållningssätt påverkar vad de erbjuder barnen för olika strategier och möjligheter till konflikthantering.