Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång. Aktionsforskning som metod är i den meningen kvalitativ. Utvecklingsarbetet ledde fram till följande resultat; för att kunna se olikheter som en resurs krävs en stärkt självkänsla, en medvetenhet om normalitet samt en förmåga till konstruktiva konflikter. Vi har även funnit att den pedagogik som utifrån litteraturen anses vara utvecklande för dessa tre saker kan vara genom öppna diskussioner kring det berörda ämnet, grupparbeten, reflektioner i tal och skrift samt drama för att prova olika uttrycksformer och sätt att vara för att utveckla självkänslan. Vår slutsats kan sammanfattas med att en god sammanhållning och ett klimat öppet för olikheter bygger på medvetna lärare som inser vikten av att låta elevernas egen självkänsla växa samt förhåller sig till det öppna klimat som krävs för att se olikheter som en värdefull tillgång.

<p>Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). <em>Den normkritiska dramapedagogen?</em><em> –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt</em>. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:</p><p>- <em>Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? </em>- <em>Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? </em>- <em>Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? </em>- <em>Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och <em>anti-opressive education. </em>Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.</p><p>Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.</p>

Samuelsson, Camilla &amp; Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna: - Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt. Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

Alla barns lika värde är en central del i förskolans styrdokument och det är tydligt attinget barn ska diskrimineras utifrån samhällets rådande normer. Forskning visar attkärnfamiljen och tvåsamheten är en starkt rådande samhällsnorm, vilket även synliggörsi litteratur och medier. Representation i barnlitteratur är betydelsefullt för barnsidentitetsskapande. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hurförskollärare ser på barnlitteraturens betydelse för barns upplevelse av representation,med fokus på olika typer av familjekonstellationer. Studien har haft en kvalitativ ansatsdär metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det till viss delsaknas barnlitteratur där olika familjekonstellationer är representerade, men förutomutmaningen i att hitta lämplig litteratur ser förskollärare många möjligheter medanvändningen av den. Resultatet visar även att användningen av litteraturen bör präglasav ett normkritiskt förhållningssätt för att möjliggöra för barns upplevelse avrepresentation. Avseende familjekonstellationer i barnlitteratur visar studien att samtligainformanter anser att representation är viktigt. Däremot visar studien även att det finnsen rädsla och försiktighet i användandet av barnlitteratur, där olika familjekonstellationerär representerade.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar.   Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer.   I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.     De slutsatser vi gör av vår undersökning är att trots att det är olika förutsättningar på de olika förskolorna, synliggörs matematiken under musikstunderna. I de flesta fall är det pedagogerna som uppmärksammar matematiken och synliggör den. Samtliga pedagoger uttrycker under intervjuerna att pedagogens förhållningssätt och medvetenhet kring matematiken är väsentlig och avgörande för ett integrerat arbetssätt med matematik och musik.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska metoder verksamma idrottslärare använder sig utav för att integrera normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning. Fortsättningsvis är syftet ävem att granska den grad av medvetenhet respondenterna har om samt upplevelser av heteronormativitet, och hur de kan bearbetas och hanteras med hjälp av queerteorin. Forskningen vilar på queerteorin som belyser normer som berör sexualitet, identitet, genus och makt. Queerteorin centrala område är även att analysera och problematisera normaliseringsprocessen av normer i sociala, kulturella och historiska kontexter som existerar inom de heteronormativa ramarna. Jag använde mig utav kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. De som blev intervjuade var verksamma legitimerade idrottslärare, en av respondenterna undervisar för årskurs 1–6 och resterande fyra respondenter arbetar för årskurs 7–9. Resultatet visar att respondenterna anser att de integrerar normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning, men att den i någon utsträckning kan förändras och förbättras. Resultatet visar även att respektive respondent har upplevelser av heteronormativitet, som har orsakat ett visst händelseförlopp eller scenario över tid. Slutsatsen är att queerteorin kan vara användbart som normkritiskt verktyg och fundament till att konkretisera och problematisera de normer som kan orsaka spänningar, intriger och utanförskap. / The purpose of this study is to investigate which pedagogical methods physical education teachers use to integrate norm-critical approaches into their physical education. Furthermore, the purpose is also to examine the degree of awareness the respondents have about and experiences of heteronormativity, and how they can be processed and handled with the help of the queer theory. The research rests on the queer theory that highlights norms that affect sexuality, identity, gender and power. Queer theory does also analyze and problematize the normalization process of norms in social, cultural and historical contexts that exist within the heteronormative framework. I used6qualitative interviews in semi-structured form. Those who were interviewed were active licensed sports teachers, one of the respondents teaching for grades 1-6 and the remaining four respondents working for grade 7–9. The result shows that the respondents believe that they integrate norm-critical approaches into their sport and health education, but that it can to some extent be changed and improved. The result also shows that each respondent has experiences of heteronormativity, which has caused a certain sequence of events or scenario over time. The conclusion is that queer theory can be useful as a norm-critical tool and foundation for concretizing and problematizing the norms that can cause tension, intrigue and exclusion.