Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen. Barnens utsagor undersöks i förhållande till det egna pedagogiska förhållningssättet. I uppsatsen redovisas två av dramapassen, vilka utgör empiri för en djupgående analys. En hermeneutisk ansats ligger till grund för tolkningsprocessen och teorier kring pedagogik, kulturpsykologi, samtal med barn samt tidigare forskning om den estetiska kulturens möte med pedagogiken diskuteras i relation till resultatet. I analysen har två skilda pedagogiska positioner blivit synliga, vilka utmynnat i två samtalsformer; ett berättande samtal och ett reflekterande samtal. Barnens förmedling av sina upplevelser utfaller på olika sätt inom de två olika samtalsformerna och det pedagogiska förhållningssättet diskuteras i relation till detta.

<p>Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). <em>Den normkritiska dramapedagogen?</em><em> –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt</em>. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:</p><p>- <em>Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? </em>- <em>Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? </em>- <em>Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? </em>- <em>Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och <em>anti-opressive education. </em>Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.</p><p>Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.</p>

Samuelsson, Camilla &amp; Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna: - Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt. Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

<p>Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är </p><p>samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill </p><p>författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett </p><p>förhållningssätt innebär. </p><p>   Frågeställningarna är: </p><p><em>Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt? </em></p><p><em>Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt? </em></p><p><em> </em></p><p>Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk </p><p>interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är </p><p>dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har </p><p>genomgått utbildningen. Det empiriska materialet har bearbetats enligt grounded theory och har </p><p>lett fram till 10 nycklar som alla representerar olika delar av det dramapedagogiska </p><p>förhållningssättet. Dessa nycklar presenteras i resultatet samt med barnboksfigurer som aktörer. </p>

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är  samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill  författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett  förhållningssätt innebär.     Frågeställningarna är:  Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt?  Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?    Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk  interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är  dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har  genomgått utbildningen. Det empiriska materialet har bearbetats enligt grounded theory och har  lett fram till 10 nycklar som alla representerar olika delar av det dramapedagogiska  förhållningssättet. Dessa nycklar presenteras i resultatet samt med barnboksfigurer som aktörer.