<p> I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).</p><p>Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av?</p><p>Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.</p>

I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998). Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av? Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande. Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.

The aim of this study was to research which Lean principles that could be incorporated in a small company. Lean is a more and more common expression that has become popular among companies that strive to find new ways of improvement and creating ways to compete on the market.  Lean as whole can be viewed as methods to increase the effectiveness of ones working processes through handling waste and increasing customer value. The company that was chosen for this study was Lundqvist Trävaru AB, a small family company located in the city of Piteå in northern parts of Sweden. Their main product is to create wall blocks that can be assembled into garages, cottages and storage units. The study was constructed in physical visits to the company while conducting participatory interviews and observations. A theory study was also conducted to find information important to carry on studying and analyzing the subject. The collected data was compiled into value stream maps and spaghetti diagrams covering the work in the factory of the company, then a MUDA-analysis was made to locate different types of waste and suggestions of improvements to eliminate this waste. To quantify the study a capacity process index (Cp) and specific capacity index (Cpk) was calculated and compared to the numbers in theory. The results showed that there are good possibilities to implements Lean principles into the company. The Cp and Cpk -index that was calculated gave an unclear result, this probably as a result of it being a difficult process to demonstrate this type of calculation. The conclusion of the study is that it has given a result and that there are possibilities to conduct further studies on the subject. / Studien har syftat på att undersöka vilka Leanprinciper som skulle kunna inkorporeras i ett mindre företag. Lean är ett uttryck som blir allt mer vanligt bland företag som strävar efter att finna nya sätt att förbättra sig och bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. Lean som helhet kan ses som metoder till att effektivisera arbetsprocesserna i en verksamhet genom att minska spill och öka kundvärdet. Företaget som undersöks i studien är Lundkvist Trävaru AB, ett mindre företag lokaliserat i Piteå, i norra Sverige. Deras huvudprodukt är att bygga väggblock som sedan kan monteras ihop till bland annat garage, fritidshus och förråd. Studien genomfördes med besök på företaget för deltagande observationer och intervjuer samt genomfördes en teoristudie för att hitta den information som ansågs väsentlig för att studera och analysera ämnet. Data sammanställdes därefter i form av värdeflödeskartor och spagettidiagram över processen i företagets fabrik. En MUDA-analys genomfördes över den större delen av verksamheten för att lokalisera vart det kan uppkomma spill och vilka förbättringar som skulle kunna genomföras för att motverka detta spill. Ett kapacitetprocessindex (Cp) och ett specifikt kapacitetsprocessindex (Cpk) togs fram för att jämföras mot de siffror som finns i teorin. Resultatet visade att det finns goda möjligheter att genomföra förbättringar i företaget med Leanprinciper och MUDA-analysen gav förslag om olika förbättringsmöjligheter.  De framtagna Cp- och Cpk - indexen gav ett otydligt resultat vilket troligen berodde på att det var en svår process att använda till just den typen av beräkning. Slutsatsen av studien visar att den har genererat i ett resultat och att det finns goda möjligheter till vidare studier.