No description available.

The City Library has a problem getting children interested in reading. Futhermore, there are no clear signs to aid children to navigate themselves to books targeted to their age group. To solve this problem, this thesis aims to design signs that is both illustrative and informative. Of the images that were tested during the research, I would assume that children in such a wide age range requires the simplest level of abstraction from testing the three testing icons, since the second level of abstraction was not interesting enough for the kids. The third, nearphotorealistic level was most liked by the children who were in the city library more often and looked for books themselves. / Stadsbiblioteket har ett problem med att få barn intresserade av läsning. Dessutom, finns det inga tydliga tecken på att hjälpa barn att navigera sig till de böcker som är riktade till deras åldersgrupp. För att lösa detta problem, syftar denna uppsats att utforma tecken som är både illustrativa och informativa. Av de bilder som testades på utprovningen, utgick jag ifrån att barn i en sådan brett ålderspann behöver den enkla abstraktionsnivån från de tre utprovningsikonerna, då den andra abstraktionsnivån var ointressant för barnen. Den tredje, nästintill fotorealistiska abstraktionsformen, var mest omtyckt av de barn som var läskunniga och ofta sökt efter böcker på egen hand i Stadsbiblioteket. / Stadbibliotekets renovering

Humans today rely heavily on navigational aids on their smartphones to find their way. These aids have shown to be decreasing our ability to learn routes since the interaction with the environment is minimal. Technology assisting indoor navigation is getting more common, and the same approach, which has shown to impair spatial ability, is used, and will most likely result in the same problems. In the current study an application was developed that uses landmarks represented as icons to guide the users. The application was tested in a wayfinding task and compared to a control group using text instructions. Time for completing the route, wayfinding errors and route knowledge were measured and compared between groups. The results show that the text group had a faster walking time, but no significant difference was found in the other measurement. The route knowledge test turned out to be too difficult for the participants. The conclusion of the study is that icon based indoor navigation works but more research needs to be done to test if it facilitates spatial learning

Syftet med denna studie är att undersöka användbarheten hos ikonbiblioteket Font Awesome samt hur sammanhanget påverkar användares uppfattning av en ikon. Frågeformulär och intervjuer har besvarats av 20 testpersoner för att undersöka hur internetanvändare uppfattar användningen av 35 utvalda ikoner och hur dessa ikoner bör presenteras för att bidra till hög användbarhet på webbplatser och i applikationer. Resultatet från frågeformuläret påvisar att flertalet ikoner kräver tillhörande text eller tydliga sammanhang för att vara användbara. Resultatet från intervjuerna påvisar att sammanhanget där en ikon presenteras har stor betydelse för hur användarna uppfattar ikonens representation. / This research is aimed to investigate the usability of the icon library Font Awesome and how context affects the user’s perception of an icon. Questionnaires and interviews were conducted by 20 respondents in order to examine how users perceive the use of 35 selected icons and how the icons should be presented for achieving good usability on web sites and in applications. The results of the questionnaire indicate that the majority of icons require accompanying text or clear context to demonstrate usability. The results of the interviews demonstrate that the context in which an icon is presented is of great importance for how users perceive the intention behind the application of the icon.

I mitt examensarbete så har jag undersökt hur väl det lämpar sig att använda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktärsdesign som är tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat på den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete. koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta är det första steget i de flesta produktioner och det är i just denna fas man kan effektivisera arbetet även långt fram iproduktionen. Metoden som jag använt är att studera dvd:er från Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, väl etablerade konceptartister, går till väga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhåller sig till utmärkande element i karaktärsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete där jag skapat tre karaktärsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de två stilar de inte har sitt ursprung inom. Konverteringarna utvärderas sedan genom intervjuer med respondenter där de får granska designerna och sätta poäng på hur väl de identifierar karaktärsdesignerna mellan de grafiska stilarna. Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor då man skapar karaktärer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre är det minsta antalet ikoner är lämpligt att använda då man vill skapa en tydligt identifierbar karaktär, oavsett grafisk stil.

<p>Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolebarn tolkar och förstår symbolers kommunikativa funktioner. Vidare syftar studien till att generera kunskap om hur förskollärare kan stötta barns symbolförståelse i förskolans verksamhet. Specifikt avser studien att besvara följande frågor: 1. Hur tolkar förskolebarn symbolers kommunikativa funktioner? 2. Hur undervisar förskollärare om symbolers kommunikativa funktioner? Studiens syfte besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där både barn och förskollärare intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns en variation i barns förståelse av hur de tolkar och förstår grafiska symboler. Vårt resultat visar även att barn förstår symboler i olika steg. Till en början ser barn symbolerna som ett objekt för att sedan veta att de är laddade med ett budskap och till sist få en rikare förståelse för symbolen. Liksom tidigare forskning visar vårt resultat att inga symboler är transparenta då de består av varierande komplexitet. Efter avslutad studie kan vi även se att erfarenhet har en betydande roll för hur barn tolkar och förstår symboler. Hur barn har introducerats för symbolerna och hur de pratar om dessa beror också på deras tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter beror på de miljöer och den kultur barnet befinner sig i. I intervjuerna med förskollärarna visades det att de ansåg sig kunna stötta barnens symbolförståelse på olika sätt, till exempel genom att erbjuda variation och olika aktiviteter där symboler introducerats. De beskrev även att de kan stötta barn i deras symbolförståelse genom att uppmärksamma olika symboler i närmiljön och utgå från barnets intresse. Förskollärarna förklarar dessutom att de stöttar barnen genom kommunikation, detta genom att diskutera till exempel vad som skiljer olika bokstäver från varandra.

<p>Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.</p>

Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.