Abstract Forskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem där verksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet i teamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genom att undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samt centrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete med att uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om tre teammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse av skapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevs som viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har stor påverkan. / Research shows that organisations are facing complex work-related problems where the organisations rely on teams for effective problem solving. The foundation of team effectiveness are born when team members share the same vision of the work. This study's purpose is to gain a greater understanding of the creation of shared mental models. This is achieved by examining team members' individual experience of shared mental models and key processes common sense structure and communication in team work to achieve efficiency. In this phenomenological essay a team of three team members have been observed and interviewed about their individual experience of the creation of shared mental models. The results show that shared mental models are perceived as important and that factors such as active participation, communication and interaction has a major impact.

<p>Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?</p><p>Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.</p>

<p>Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.</p>

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ”minikarta” undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med kartor och spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls. Spelarna med tillgång till kartfunktioner under spel upplevde banan mer i linje med hur den såg ut än spelarna utan samma tillgång. I framtiden kan materialet användas för att ge en designer stöd i vilka följder ett designbeslut om att exkludera kartor kan få i ett spel.

Allt fler svenska vårdgivare ger patienter direktåtkomst till sina patientjournaler via internet. För att göra sådana tjänster så lättanvända som möjligt är det viktigt att förstå vad användarna har för bild av vad en patientjournal är och hur den är strukturerad. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur användare uppfattar patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och användningstest – metoder som kompletterat varandra bra. Frågor som ställts rör patientjournalens syfte, vilka som hanterar den och vad den kan innehålla. Resultaten indikerar att användarna har en gemensam kärna i sina uppfattningar av patientjournaler. Analysen begränsas av att antalet försökspersoner har varit relativt litet, men med ett större antal användare kan denna kombination av metoder vara värdefull i praktiskt utvecklingsarbete. / An increasing number of Swedish care givers are providing patients with direct access to their medical health records via the Internet. In order to make such services as easy as possible to use, it is important to understand what image the users have of what a medical health record is and how it is structured. In this thesis, an investigation of how users perceive medical health records is presented. The investigation has included interviews, card sorting (preceded by a free-listing exercise) and user testing – methods that have worked well together. Among the questions that were asked are ones about the purpose of a medical health record, who handles it and what may be in it. The results indicate that users have a common core in their perception of medical health records. The analysis is limited by the relatively low number of participants in the investigation, but with a larger number of participants, this combination of methods may be of value in practical development work.

Ett användarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik är idag inte självklart. Stolthet för sin teknik, intressen som står i konflikt med varandra och dåligt anpassade verktyg är de största anledningarna till det motstånd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig användarcentreringen. Syftet med detta material är att utforska möjligheterna att låta utomstående användare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vädersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med användarcentrerade tekniker från interaktionsdesignsområdet, använts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvärdering avsymbolbiblioteket med fokus på tillämpning. Resultatet visar att de användarcentrerade metoder som är etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsområdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna. Användarna sätter högre tillit till grafiskt tryckt material än till interaktiva miljöer och har svårare att hantera otydligheter då de inte kan testa sig fram. Studien visar också att användarna har olika bild av vad vädersymboler visar och att mentala modeller som ramverk kan lyfta fram dessa olikheter. Med ökad kunskap om hur användare förhåller sig till symboler och vilka olikheter i tolkningen som finns kan man som designer fånga upp hur symboler bör se ut, och framför allt inte se ut, för att undvika missförstånd. Det gör informationsmaterialet effektivare i sin kommunikation och ökar informationsvärdet för användaren i ett redan informationskrävande samhälle.

Föreliggande arbete ämnade undersöka hur mentala modeller kan stödjas i en informationsarkitektur i ett administratörsgränssnitt (specifikt för systemet Phoniro Care) samt ta fram riktlinjer för fortsatt och framtida design. Arbetet utfördes i samarbete med företaget Phoniro med målet att anpassa installationsprocessen för larmmodulen i systemet Phoniro Care till användare i verksamheten. Genom designprocessen tillämpades ett användarcentrerat arbetssätt genom metodik såsom kontextuella observationer, card sorting och deltagande design. Utifrån detta framkom resultatet att användarnas mentala modeller av systemet motsvarade en hierarkisk struktur med grupperingar. Ytterligare resultat var ett flöde för installationsprocessen. Med detta som grund bildades en ny informationsarkitektur som visualiserades med stöd från data samt designprinciper. Den visuella designen som skapades anses kunna fungera som ett underlag för framtida arbete med utformningen liksom de dokumenterade designmål och designbeslut som tagits genom arbetets gång.

<p>Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar.</p><p>Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap</p>

<p>Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet. Att använda inkonsistent beteende hos funktioner samt tvetydighet försvårar lärbarheten hos nybörjaranvändarna.</p>