No description available.

Primärvården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, samordna instanser och vara en lättillgänglig vårdinstans. Distriktssköterskan i primärvården skall bland annat arbeta med livsstilsförändringar genom att främja förändringar i människors beteende och vanor för bättre hälsa, välbefinnande, god livskvalitet och hållbar utveckling. Att använda digitala verktyg inom e-Hälsa och välfärdsteknik som gynnar patientens upplevelse av bibehållen eller ökad hälsa och välbefinnande åligger också distriktssköterskan. Vårdrelationen, det vårdande och lärande samtalet mellan distriktssköterska och patient kan genom att använda digitala verktyg förbättra patientens upplevelse av hälsa samt skapa en känsla av ökad delaktighet i det vårdande mötet. Det skapar goda förutsättningar till att stärka patientens egna hälsoresurser och motivation till att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar för att förebygga och behandla sjukdom. Syftet medexamensarbetet är att undersöka distriktssköterskors upplevelse av att arbeta med digitala verktyg i primärvården för hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna och äldre. Data insamlades genom intervjuer med åtta informanter med bakgrund som distriktssköterska. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier kunde urskiljas: Hantera och förstå e-hälsa och sjukvårdsteknik, e-Hälsa-och välfärdsteknikens påverkan på den personcentrerade vården, e-Hälsa-och välfärdsteknik kräver ledning, styrning och organisering samt e-Hälsa- och välfärdsteknik och patientsäkerhet. I resultatet framkom att även om distriktssköterskorna upplevde sig väl förtrogna med att arbeta mot ökad hälsa och lindra lidande så saknas tydliga mål och strategier gällande implementering av digitala verktyg i arbetet. Det kräver kunskap och kompetens men tid för detta saknades liksom tydliga riktlinjer. De flesta upplevde att digitaliseringen leder till ökad tillgänglighet som förenklar och sparat tid samt resurser på sikt. Det finns en viss oro att vissa patientgrupper hamnar utanför samt att patientsäkerheten skall äventyras. Diskussion fördes kring distriktssköterskornas upplevelse av att digitaliseringen kräver inte bara klinisk kunskap utan även tekniskt kunnande och att för att komma vidare krävs ett egenintresse och egenansvar.

Background: The population is getting older and many want to stay in their own home, which places increased demands on the competence of welfare technology among nursing staff. The registered nurse is responsible for meeting the complex needs of the elderly and through a person-centered approach forming a partnership with people taking considerations into their integrity, dignity, participation and autonomy. Aim: The aim of this study was to create an overview of older people's experiences of welfare technology in their own homes. Method: A general literature review with eight qualitative and two quantitative caring science articles that were analyzed. Results: The results showed that many elderly people want to be able to stay in their own home where everything was familiar. It appeared important to be involved in decision-making in order to maintain their autonomy. Integrity was related to safety, and some elderly people experienced that welfare technology could not replace human contact. Conclusion: The nursing staff need to follow the competence development that welfare technology brings in order to be able to adapt and provide clear information to the elderly. Therefore, welfare technology should be implemented with a person-centered approach to maintain the integrity, dignity, participation and autonomy of the elderly.

Sammanfattning Bakgrund: En uppföljning av strokevård i Sverige har visat brister vad gäller rehabiliteringsinsatserna. Dessa bör vara intensiva, upprepade och ges på alla vårdnivåer av många professioner. Relevant hälso- och välfärdsteknik (HVT) för stöd i arbetet eller för att underlätta strokerehabilitering finns sällan att tillgå och nationella riktlinjer för strokevård nämner inte hur HVT skulle kunna stödja rehabilitering av strokepatienter. Forskning kring erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal som träffar strokepatienter i sitt dagliga arbete är mycket begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av HVT hos legitimerad rehabiliteringspersonal som arbetar med strokepatienter i en mellansvensk region. Metod: För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval av fem informanter gjordes med vilka semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen visade på ett tema, Att arbeta under etisk stress, bestående av fyra kategorier med tillhörande underkategorier vilka lyfte fram olika aspekter av informanternas erfarenheter av HVT. De fyra kategorierna var HVT har stor potential, HVT finns men är inte tillgänglig, Tekniken ställer krav och Splittrat ansvar för frågor om HVT. Slutsats: Studien bidrar till ökade kunskaper om erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal inom strokevården i Mellansverige. Resultatet visar att det finns många fördelar med HVT, att tekniken inte är tillgänglig på arbetsplatsen, att tekniken ställer olika krav men att ledningen inte tar ansvar för dessa frågor. Dessa erfarenheter tolkas som att informanterna arbetar under etisk stress.  Nyckelord: Erfarenheter, hälso- och välfärdsteknik, intervjuer, kvalitativ innehållsanalys, rehabiliteringspersonal, stroke, strokerehabilitering. / Abstract Background: A follow-up of stroke care in Sweden has shown deficits regarding the rehabilitation achievements. These shuold be intense, repeated and given in all levels of the health care system from many professionals. Relevant health- and welfare technology (HWT) for support in work or facilitation of strokerehabilitation is rarely available and the national guidelines for stroke care are not mentioning how HWT could support rehabilitation of stroke patients. Research regarding experiences of HWT in rehabilitation staff, who meet strokepatients in their daily work, is very limited. Aim: The aim of this study was to investigate experiences of HWT in registered rehabilitation personnel who work with stroke patients in a region in the middle part of Sweden. Method: To meet the aim of the study, a qualitative design with inductive approach was chosen. A suitable sample of five informants was made with whom semi-structured interviews was performed. Interviewes were transcribed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme To work under ethical stress, including four categories and associated sub-categories who highlighted different aspects of the informants’ experiences of HWT.  The four categories were HWT has great potential, HWT exists but is inaccessible, Technology comes with requirements and Fragmented responsibility regarding HWT- questions. Conclusion: The study contributes to increased knowledge regarding experiences of HWT in rehabilitation personnel within stroke care in the middle part of Sweden. The result shows that there are many advantages with HWT, that the technology is inaccessible at the workplace, that technology comes with different kinds of requirements but that the management does not take responsibility for these questions. These experiences are understood as if the informants are working under ethical stress. Keywords: Experiences, health- and welfare technology, interviews, qualitative content analysis, rehabilitation personnel, stroke, strokerehabilitation.

Föreliggande arbete ämnade undersöka hur mentala modeller kan stödjas i en informationsarkitektur i ett administratörsgränssnitt (specifikt för systemet Phoniro Care) samt ta fram riktlinjer för fortsatt och framtida design. Arbetet utfördes i samarbete med företaget Phoniro med målet att anpassa installationsprocessen för larmmodulen i systemet Phoniro Care till användare i verksamheten. Genom designprocessen tillämpades ett användarcentrerat arbetssätt genom metodik såsom kontextuella observationer, card sorting och deltagande design. Utifrån detta framkom resultatet att användarnas mentala modeller av systemet motsvarade en hierarkisk struktur med grupperingar. Ytterligare resultat var ett flöde för installationsprocessen. Med detta som grund bildades en ny informationsarkitektur som visualiserades med stöd från data samt designprinciper. Den visuella designen som skapades anses kunna fungera som ett underlag för framtida arbete med utformningen liksom de dokumenterade designmål och designbeslut som tagits genom arbetets gång.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda välfärdsteknik för personer med demens. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 arbetsterapeuter och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuterna erfarenheter visade att välfärdsteknik som en intervention skapar möjlighet till delaktighet i vardagliga aktiviteter för personer med demens. Ett personcentrerat arbetssätt beskrevs som väsentligt i arbetet med välfärdsteknik för personer med demens. Välfärdstekniken ansågs ha stor betydelse och inverkan på aktivitet men krävde en komplex matchning mellan personens förutsättningar och behov utifrån att sjukdomen progredierar. Samarbete med personen med demens, anhöriga och omvårdnadspersonal beskrevs ligga till grund för att skapa en hållbar intervention. Organisatoriska förutsättningar för välfärdsteknik påverkade arbetsterapeuternas arbete. Tillgången till förskrivningsbar välfärdsteknik var begränsad och beskrevs vara svårmatchad mot personens föränderliga behov. Ansvarsfördelning och lagar för att arbeta med välfärdsteknik beskrevs vara otydligt. Välfärdsteknik ansågs kräva ständig kompetensutveckling i flera led vilket i dagsläget beskrevs saknas. Slutsats: Studien visade att välfärdsteknik behöver utgå från ett personcentrerat arbetssätt för att underlätta för personen och för att insatserna ska vara hållbara över tid. Studien visade dock utmaningar kring detta i form av organisatoriska förutsättningar och brist på kompetens, vilket påverkar möjligheten till jämlik vård. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experience of using welfare technology for clients with dementia. Method: Semi-structured interviews were conducted with 13 occupational therapists and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis.Result: Occupational therapists' experience showed that welfare technology as an intervention creates the opportunity for participation in everyday activities for people with dementia. A person-centred approach was described as essential in the work on welfare technology for people with dementia. Welfare technology was considered to be of great importance and impact on activity but required a complex match between the person's conditions and needs based on the disease’s progression. Cooperation with the person with dementia, relatives and nursing staff was described as the basis for creating a sustainable intervention. Organisational conditions for welfare technology affected the work of occupational therapists. Access to prescribable welfare technology was limited and was described as difficult to match to the person's changing needs. The division of responsibilities and laws for working with welfare technology were described as unclear. Welfare technology was considered to require constant competence development in several stages, which is currently described as lacking.Conclusion: The study showed that welfare technology needs to be based on a person-centered way of working to make it easier for the person and for the efforts to be sustainable over time. However, the study showed challenges around this in terms of organizational conditions and lack of competence, which affects the possibility of equal care.

Äldre är en växande och ofta bortprioriterad åldersgrupp, där många är i behov av stöd för att klara av sin vardag. Utifrån styrdokument och lagar framkommer det att vård- och omsorgsverksamheter ska främja äldres självständighet. Konsensus saknas gällande definitionen av begreppet självständighet trots att det är ett välanvänt begrepp. Upplevd självständighet är ett begränsat forskningsområde och det finns inget systematiskt sätt att mäta fenomenet på i dagsläget. Studien är genomförd på uppdrag av Karlstads kommun. Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet och dess underdimensioner. Ett självskattningsformulär konstruerades för att att mäta upplevd självständighet hos äldre som har stöd för att klara av sin vardag. En tvärsnittsstudie användes som design där självskattningsformuläret administrerades anonym. Totalt inkluderades 94 respondenter. I resultatet framkommer självständighet består av en subjektivt aspekt och är ett viktigt komplement till de väletablerade objektiva bedömningarna på området. Självskattningsformuläret anses fånga in studiens definition av upplevd självständighet. Vidare framkommer att självskattningsformuläret består av fem komponenter: (1) Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam och känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp, samt (5) Upplevelsen av att göra saker på egen hand. Samtliga komponenter bedöms vara möjliga underdimensioner av upplevd självständighet. Slutsatsen är att äldre kan uppleva sig som självständiga, trots behov av hjälp och stöd. Att självständighet är något subjektivt mätbart och att vikt måste läggas vid den individuella upplevelsen för att se om insatser främjar upplevd självständighet. / The elderly is a large and growing population that has been deprioritized for many years. Government policies, documents, and laws make it clear that care and welfare of elderly need to promote independence and self-reliance. However, there is no uniform definition of the term independence, and there is no systematic way to measure the phenomenon today. The purpose of this study was to define and operationalize subjective independence and its various sub-dimensions, and was commissioned by Karlstad Municipality. A self-assessment questionnaire was designed to measure the perceived independence of elderly who have assistance during their everyday lives. A cross-sectional study was used and the self-assessment questionnaire was administered anonymously. A total of 94 respondents participated. The result showed that independence consists of a subjective aspect, and thus, is an important complement to objective assessments of independence. The self-assessment questionnaire is considered to capture the study's definition of subjective independence. Furthermore, the study showed that the self-assessment questionnaire consisted of five components: (1) Control and influence, (2) Quality of life and active choices, (3) Shame and the feeling of getting help, (4) The experience of getting help, and (5) The experience of doing things on your own; that are possible subdimensions of subjective independence. The conclusion is that the elderly can experience themselves as being independent, despite their need of assistance in their everyday lives; and that independence is something subjectively measurable, and that emphasis must be placed on the individual experience to see if efforts promote subjective independence.

Syftet med studien har varit att undersöka hur undersköterskor upplever implementeringen av välfärdsteknik i äldreomsorgen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer och tematisk analys använts som metoder för datainsamling respektive dataanalys. I resultatanalysen framkommer sju övergripande teman: bristande implementering, försämrad arbetsmiljö, stärkt yrkesroll, framtidens arbetsuppgifter, hotad yrkesidentitet, inte en arbetsplats för alla samt behov av förankring. Utifrån resultatet kan synen på välfärdsteknik och dess implementering beskrivas som positiv givet att den motsvarar undersköterskornas förväntningar och underlättar deras arbete. Däremot tyder studiens resultat på att implementeringen av välfärdsteknik upplevs som oroväckande om den kan innebära förändringar i de arbetsuppgifter som undersköterskorna anser tillhöra yrkets kärnverksamhet. För en bättre implementering krävs det att undersköterskorna får bättre förutsättningar att förstå, vilja och kunna använda välfärdstekniska lösningar. Studien avslutas med förslag på vidare forskning inom området.