Usability is a field within systems development which doesn’t get the attention it might deserve. Above all, it’s considered time consuming and expensive by many people in the industry. The current information regarding low-cost alternatives to achieve a more usable system seems to be almost non-existent. This might lead to the difficult choice of ignoring usability aspects or placing large resources into looking in to all usability aspects. The purpose of this thesis is to investigate if it is feasible to pick and choose between well known usability methods and principles in a way you see fit to work user centered with small means. To investigate this, I’ve been looking into commonly appearing usability methods and guidelines to implement some of them to an existing system. The case study, which I’ve been doing, is divided into the following smaller pieces; Identifying the starting point and problem areas, making user observations, performing a Heuristic evaluation, making improvement suggestions by doing a prototype, conducting user tests on the prototype. The result of this study shows that it can be feasible to pick and choose from existing usability methods to perform work aiming to improve the usability in an existing system. It also shows that working with usability doesn’t always have to demand huge resources and how general methods can be applied to a specific case.

Föreliggande arbete ämnade undersöka hur mentala modeller kan stödjas i en informationsarkitektur i ett administratörsgränssnitt (specifikt för systemet Phoniro Care) samt ta fram riktlinjer för fortsatt och framtida design. Arbetet utfördes i samarbete med företaget Phoniro med målet att anpassa installationsprocessen för larmmodulen i systemet Phoniro Care till användare i verksamheten. Genom designprocessen tillämpades ett användarcentrerat arbetssätt genom metodik såsom kontextuella observationer, card sorting och deltagande design. Utifrån detta framkom resultatet att användarnas mentala modeller av systemet motsvarade en hierarkisk struktur med grupperingar. Ytterligare resultat var ett flöde för installationsprocessen. Med detta som grund bildades en ny informationsarkitektur som visualiserades med stöd från data samt designprinciper. Den visuella designen som skapades anses kunna fungera som ett underlag för framtida arbete med utformningen liksom de dokumenterade designmål och designbeslut som tagits genom arbetets gång.

Det finns idag en problematik med arbetsbelastningen i svensk hemtjänst. Studier visar att personalen upplever mycket stress på arbetet. Samtidigt beräknas antalet personer i 80-års åldern öka från en halv miljon till en miljon mellan år 2018 och 2052, och personalbehovet inom äldreomsorgen antas tredubblas. Med hjälp av videokommunikation är det möjligt att arbetet kan effektiviseras och arbetsbördan underlättas. En grundläggande förutsättning för det är däremot att tekniken inte upplevs som svåranvänd, varken för personal eller för vårdtagare.  Studier visar att äldre personer ofta har en längre inlärningprocess, samt mindre erfarenhet av teknik. Sju intervjuer genomfördes med deltagare med en medelålder på 68 år. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där sex olika teman hittades. Temana innefattar Ersättning av korta visiter inom hemtjänst, Tillämpning inom vårdcentralen, Svårigheter, Inkludera anhöriga, Rädslor och Förhållning till teknik. Resultaten från intervjuerna bearbetades sedan till personor, scenarier och användarberättelser. Baserat på detta skapades ett designförslag för hur en minsta gångbar produkt (MVP) för videosamtal mellan vårdgivare och vårdtagare kan se ut. Designförslaget fokuserar på kommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna vårdtagare.