Usability is a field within systems development which doesn’t get the attention it might deserve. Above all, it’s considered time consuming and expensive by many people in the industry. The current information regarding low-cost alternatives to achieve a more usable system seems to be almost non-existent. This might lead to the difficult choice of ignoring usability aspects or placing large resources into looking in to all usability aspects. The purpose of this thesis is to investigate if it is feasible to pick and choose between well known usability methods and principles in a way you see fit to work user centered with small means. To investigate this, I’ve been looking into commonly appearing usability methods and guidelines to implement some of them to an existing system. The case study, which I’ve been doing, is divided into the following smaller pieces; Identifying the starting point and problem areas, making user observations, performing a Heuristic evaluation, making improvement suggestions by doing a prototype, conducting user tests on the prototype. The result of this study shows that it can be feasible to pick and choose from existing usability methods to perform work aiming to improve the usability in an existing system. It also shows that working with usability doesn’t always have to demand huge resources and how general methods can be applied to a specific case.

Människans samspel med teknik har blivit allt mer vanligt förekommande. Detta medför en allt större vikt på användbarhet, något som lämpligen uppnås med hjälp av användarcentrerade designansatser. Forskningsfältet människa-datorinteraktion (MDI) är idag högst aktuellt och snabbt växande, men det har trots detta uppvisats ett gap mellan teori och praktik där de tekniker som vetenskapen presenterar ej tillämpas. En fallstudie med aktionsforskningsperspektiv utfördes för att få en förståelse för vilka aktiviteter från de användarcentrerade designansatserna som tillämpas, vilka som ej tillämpas, samt varför. Studien genomfördes på ett företag som arbetar med högteknologisk utveckling med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju. Vidare studerades problemet även genom ett aktivt deltagande i en av företagets designprocesser. Resultatet tyder på ett bristande användbarhetsarbete och genom en integrering av den insamlade empirin och den teoretiska referensramen har sex rekommendationer för ökad användning av aktiviteter från de användarcentrerade designansatserna tagits fram.

Den här studien undersöker hur användarcentrerade metoder inom interaktionsdesignprocessen kan involvera medborgare i utvecklingen av offentliga e-tjänster. Genom en praktisk fallstudie på en befintlig offentlig e-tjänst, kallad Familjeportalen, kan studien bidra med en större förståelse för hur användbarheten i offentliga e-tjänster kan utvecklas och förbättras utifrån en medborgarcentrerad synvinkel. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med observationer har en kravspecifikation utarbetats som utgår från medborgarnas krav och behov i interaktionen med den befintliga e-tjänsten. Kravspecifikationen låg till grund för skapandet av en funktionell LO-FI prototyp som sedan testats och utvärderats av medborgarna. För att skapa en offentlig e-tjänst som fungerar för en heterogen målgrupp som medborgare utgör är det viktigt med att involvera representativa och diversifierade medborgare i designprocessen. Att involvera medborgarna i utvecklingen samt utvärderingen av en framtida prototyp har visats sig ge värdefulla insikter över hur en offentlig e-tjänst kan utvecklas och förbättras. / This study examines how user-centered methods in the interaction design process can involve citizens in the development of public e-services. Through a practical case study of an existing public e-service, called Familjeportalen, the study can contribute to a greater understanding of how the utility of public e-services can be developed and improved from a citizen-centered point of view. By combining qualitative interviews with observations, a requirement specification has been developed that is based on citizens' requirements and needs in interaction with the existing e-service. The requirements specification was the basis for the creation of a functional LO-FI prototype, which was then tested and evaluated by citizens. In order to create a public e-service that works for a heterogeneous target group that constitutes citizens, it is important to involve representative and diversified citizens in the design process. Involving citizens in development and evaluating a future prototype has been shown to provide valuable insights into how a public e-service can be developed and improved.

This master thesis has been performed for Deloitte AB in their pursuit of increasing their knowledge about how digitalization of end products is affecting the Swedish manufacturing industry. The general issue of this thesis is to understand how the business environment of the Swedish manufacturing companies is affected by the introduction of digitalized products and how they are changing in order to be successful in the upcoming digital era. Once these changes are understood, this thesis seeks to analyse how they are affecting the organization and management of innovation. Additionally, this thesis aims to explain the business opportunities that emerge with the rise of the digital user-centered innovation practices that are enabled by digitalized end products. This thesis combined interview data with survey data from people within managerial positions at several Swedish manufacturing companies. It was identified that a stronger focus in innovation around digitalization of end products is needed and that companies will have to rethink the organization of innovation in a cross functional, integrated, and agile way. As digitalization is triggering innovation, more resources to innovate around digitalized end products should be allocated. Digitalization should hence be included in the normal business strategy of the companies. Many different business opportunities that emerge from the data that is enabled by the digital user-centered practices were identified. Data collected from this new way for companies to interact with their end-users will be available at any time and everywhere throughout the whole industrial value-chain. In order for this data to be of use, companies have to transform it into business outcomes by analysing it. Traditional manufacturing companies are just at the earliest stage of analysing the gathered data and they believe that the business opportunities from it only show the tip of the iceberg. / Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Deloitte AB i deras strävan att utöka sin kunskap om hur digitaliseringen av slutprodukter påverkar den svenska tillverkningsindustrin. Det generella syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för hur de svenska tillverkningsföretagens affärsmiljö påverkas av digitaliserade slutprodukter och hur företagen anpassar sig och förändrar sig för att vara framgångsrika i den framtida digitala eran. Examensarbetets mål är att analysera hur dessa förändringar påverkar organisationen och förvaltningen av innovation. Examensarbetet har även som mål att förklara de affärsmöjligheter som uppstår i samband med uppkomsten av digitala användarcentrerade innovationsmetoder, som möjliggörs av digitaliserade slutprodukter. Examensarbetet kombinerade data från intervjuer och undersökningar, med personer i chefspositioner inom flera svenska tillverkningsföretag. Det framgick att ett starkare fokus på innovation inom digitaliserade slutprodukter behövs och att företag omvärderar sin organisationsstruktur för att bli mer tvärfunktionella, integrerade, och agila. Då digitalisering triggar innovation, behövs fler resurser tillsättas till innovation kring digitaliserade slutprodukter. Digitalisering bör också inkluderas i företagens affärsstrategi. Flera olika affärsmöjligheter möjliggörs av digitala användarcentrerade innovationsmetoder. Insamlad data som generas av detta nya sätt för företag att interagera med sina slutanvändare på kommer att finnas tillgängligt överallt och när som helst genom hela den industriella värdekedjan. För att kunna använda datan måste företagen identifiera nya sätt att analysera den på för att kunna omvandla den till affärsresultat. Traditionella tillverkningsföretag har precis börjat att inhämta och att analysera insamlad data och de tror att affärsmöjligheterna som genereras enbart visar toppen av ett isberg.

Public participation in urban planning is meant to increase democracy in the planning process. Even though all citizens have the option to participate in urban planning debates, few seize their chance to partake. This thesis describes a study on how user needs are met and prioritized in design processes concerning urban planning. The aim was to determine whether user-centered design (UCD) methods could be used as an avenue for public participation in urban planning and ultimately invite more citizens into the planning process. The thesis details a design process where a team worked to develop Farsta, a suburb of Stockholm. The design problem was the question of how Farsta could become an attractive business location. Four concepts were developed and presented to the client. One of the concepts was chosen for further development. In the design process, three different UCD methods were used (interviews, observations and a workshop). The data from these methods were triangulated in the thesis to define user needs. These user needs were then mapped to the different concepts. Based on the mapping, the concept that met the largest number of the user needs could be established. The study showed that the concept that met the most user needs was not the concept that the design team chose to develop further after the presentation to the client. A possible explanation for this is the fact that the client preferred another concept. Thus, the client's wishes and the concept's feasibility were in this case prioritized higher than the users' needs. Despite this, UCD is found to have the potential to invite more citizens into the planning process since people who do not participate in the urban planning debates today could partake through UCD methods. But this demands deliberate efforts from the designer to find and include these user groups. / Allmänhetens deltagande i stadsplanering är tänkt att öka demokratin i planeringsprocessen. Men även om alla medborgare har möjlighet att delta i stadsplaneringsdebatter tar få chansen. Detta examensarbete beskriver en studie om hur användarnas behov tillgodoses och prioriteras i designprocesser som rör stadsplanering. Syftet var att undersöka om användarcentrerad designmetodik (UCD) kan användas som ett komplement till medborgardialog i stadsplanering för att på så sätt öka med- borgarnas möjlighet till påverkan. I examensarbetet studerades en designprocess där ett designteam arbetade med utveckling av Farsta, en förort till Stockholm. Uppdraget för designteamet var att undersöka hur Farsta kan bli en attraktiv lokaliseringsort för företag. Fyra koncept utvecklades och presenterades för uppdragsgivaren. Ett av koncepten valdes för vidare utveckling efter presentationen. I designprocessen användes tre olika UCD-metoder (intervjuer, observationer och en workshop). Data från dessa metoder triangulerades i examens- arbetet för att definiera användarnas behov. Användarbehoven mappades sedan till de olika koncepten och baserat på mappningen fastställdes vilket koncept som tillgodosåg flest användarbehov. Studien visade att det koncept som tillgodosåg flest användarbehov inte var det som designteamet valde att utveckla vidare efter presentationen till uppdragsgivaren. En förklaring till detta tros vara att uppdragsgivaren föredrog det koncept som slutligen valdes. Uppdragsgivarens önskemål och konceptets genomförbarhet prioriterades alltså i detta fall högre än användarnas behov. Trots detta dras slutsatsen att UCD har möjligheten att inkludera fler i planeringsprocessen. Personer som inte kan eller vill delta i traditionella medborgardialoger skulle kunna komma till tals genom användarcentrerade metoder. Men detta kräver ett aktivt arbete från designerns sida för att definiera och söka upp dessa personer.