Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

En stor andel av Sveriges befolkning genomför sina köp online. Forskare menar att det finns ett tydligt samband mellan användbarhet och framgångsrik e-handel. Därmed är det viktigt för företag som bedriver e-handel att ha en användbar hemsida. Ett fallföretag upplever ett bortfall av kunder på sina kategori- och produktsidor och att eventuella köp uteblir. Fallföretaget är ganska övertygade om att det rör sig om kundgruppen högskolestudenter. Studiens huvudsyfte är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter uppfattar användbarheten under navigationsprocessen mellan kategorisidor och produktsidor på ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Bisyftet är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter navigerar mellan kategorisidor och produktsidor hos ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Forskningsdesignen är kvalitativ och fallstudiemetoden har tillämpats i studien. Fem högskolestudenter och två representanter från fallföretaget har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Högskolestudenterna har genomfört användbarhetstester och blivit observerade under testerna. Fallföretagets uppfattningar skiljer sig till viss del från högskolestudenternas uppfattningar. Några av de viktigaste slutsatserna är: Högskolestudenterna anser att hemsidan har en högre grad av användbarhet under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna. Fallföretagets uppfattning är att användbarheten är av en lägre grad under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna än högskolestudenternas uppfattning. Den lokala navigationen är det mest tillämpade navigationssystemet av högskolestudenterna. Det största hindret under navigationsprocessen enligt högskolestudenterna och fallföretaget är kategoriernas benämningar, vilket påverkar användbarheten negativt.

A thought-out website can guide a visitor to easily understand how the website’s service can benefit them. The process of guiding the visitor is called user onboarding. A well-designed user onboarding process enhances the user's experience and increases a visitor's understanding of the service and what the service can do to benefit the visitor. At the same time, trust is built between a visitor and the service. The aim of the project was to examine which parts of a user onboarding process that could be changed in order to build trust and give visitors a deeper understanding of the service. This project examined the user onboarding process of a start-up called Woilà through user testning. The results from the user tests served as the basis for redesigning an improved user onboarding process. Prototyping was used in order to visualize the design changes, which could be used to enhance Woilà's user onboarding. The prototypes evolved from a non-functional to a functional digital mock-up prototype. The design changes of Woilà's user onboarding process were presented in a React web application. The web application was evaluated by user testing and the results showed that well-presented information and a visually appealing design builds trust and makes a visitor understand the value of a service. / En hemsida med genomtänkt design kan hjälpa en besökare att på ett effektivt sätt förstå värdet av tjänsten som presenteras. Det är en process som kallas user onboarding. En välgjord user onboarding-process förbättrar kundupplevelsen och ökar en besökares förståelse för tjänsten och vad den kan ha för nytta för besökaren. Samtidigt förstärks besökarens förtroende för företaget samt dess tjänst. Syftet med projektet var att undersöka vilka delar av en user onboarding-process som kan förändras för att bygga förtroende mellan besökaren och företaget samt ge besökarna en djupare förståelse för tjänsten. Det här projektet undersökte user onboardingen hos ett startup-företag som heter Woilà med hjälp av användartester. Resultatet från utvärderingen låg till grund för de prototyper som utvecklats med fokus på att förbättra user onboarding-processen. Prototypning användes för att visualisera de förändringar som gjorts med målet att förbättra Woilàs user onboarding-process. Prototyperna utvecklades från en icke-funktionell prototyp till en funktionell prototyp i form av en webbapplikation skriven i React. Webbapplikationen utvärderades med hjälp av användartester. Resultatet visade att tydlig och välplacerad information och ett visuellt tilltalande gränssnitt gör det möjligt att bygga tillit och får besökaren att förstå värdet i tjänsten.

The scope of research is usability problems and web analytics. This thesis examines whether or nor Google Analytics can point out the usability problems a website has, and describes the process of usability analysis of the two websites belonging to the organisation ArtDatabanken. The research is divided into two parts. The first part describes the collection of the usability problems ArtDatabanken had and what usability problems that were identified. The second part describes the Google Analytics analysis of the usability problems that were possible to investigate, how the study was designed and the result from that investigation. Finally, some recommendations are given on how Google Analytics should be improved to more effectively find potential usability problems. The results of the research show that Google Analytics can find some of the identified usability problems, but the automatic implementation and its standard reports is not effective enough. By tracking all of the events at the site, a better understanding of what users are doing during their visits could be obtained. This together with some changes of the built-in reports would increase the possibilities to find potential usability problems by using Google Analytics.

Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden. De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov. Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept. Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än befinner sig. Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de praktiska testerna. Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största problemet relaterat till systemet var deltagarnas förvirring i samband med att huvudfönstret inte laddades om när de klickade på en länk i menyn, vilket innebar att innehåll i huvudfönster och meny inte alltid stämde överens. Tillsammans med de teoretiska studierna har användbarhetstesterna gett oss ökad insikt om användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. / irene.alpadie@karlshamn.mail.telia.com

Den här studien undersöker hur användarcentrerade metoder inom interaktionsdesignprocessen kan involvera medborgare i utvecklingen av offentliga e-tjänster. Genom en praktisk fallstudie på en befintlig offentlig e-tjänst, kallad Familjeportalen, kan studien bidra med en större förståelse för hur användbarheten i offentliga e-tjänster kan utvecklas och förbättras utifrån en medborgarcentrerad synvinkel. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med observationer har en kravspecifikation utarbetats som utgår från medborgarnas krav och behov i interaktionen med den befintliga e-tjänsten. Kravspecifikationen låg till grund för skapandet av en funktionell LO-FI prototyp som sedan testats och utvärderats av medborgarna. För att skapa en offentlig e-tjänst som fungerar för en heterogen målgrupp som medborgare utgör är det viktigt med att involvera representativa och diversifierade medborgare i designprocessen. Att involvera medborgarna i utvecklingen samt utvärderingen av en framtida prototyp har visats sig ge värdefulla insikter över hur en offentlig e-tjänst kan utvecklas och förbättras. / This study examines how user-centered methods in the interaction design process can involve citizens in the development of public e-services. Through a practical case study of an existing public e-service, called Familjeportalen, the study can contribute to a greater understanding of how the utility of public e-services can be developed and improved from a citizen-centered point of view. By combining qualitative interviews with observations, a requirement specification has been developed that is based on citizens' requirements and needs in interaction with the existing e-service. The requirements specification was the basis for the creation of a functional LO-FI prototype, which was then tested and evaluated by citizens. In order to create a public e-service that works for a heterogeneous target group that constitutes citizens, it is important to involve representative and diversified citizens in the design process. Involving citizens in development and evaluating a future prototype has been shown to provide valuable insights into how a public e-service can be developed and improved.

I och med att digitalisering, användning av internet och e-tjänster har ökat finns ett stort behov av att se till att webbsidors information kan nå ut till och tillgodogöras av alla individer. Det finns ett antal lagar, riktlinjer och krav för att uppnå detta. I Sverige är det ett lagkrav för offentlig service att skapa digitala tjänster som är tillgängliga för alla individer oavsett behov och förmågor, vilket framkommer i Lag om tillgänglighet till digital offentlig service som bygger på bestämmelser från EU-direktivet och har i syfte att säkerställa att offentlig service kan nås av alla individer. I syfte att undersöka användbarhet, tillgänglighet och potentiella förbättringsmöjligheter hos Nationell Patientenkäts resultatsida har användbarhetstester med testuppgifter, think aloud, semi-strukturerade intervjuer samt SUS-enkäter tillämpats. Testerna genomfördes av sex testdeltagare för att ge insikt i potentiella användares interaktion med webbsidan. Utvärdering av tillgänglighet genomfördes genom att testa Nationell Patientenkäts resultatsida mot utvalda krav ur WCAG 2.1, dessa valdes ut utifrån resultaten från användbarhetstesterna. I analys av insamlade data utifrån Benyons 12 designprinciper och utifrån analys av hur webbsidan lever upp till kriterier ur WCAG 2.1 framkom det att resultatsidan har rätt god användbarhet samt tillgänglighet, men för att öka båda dessa skulle mindre justeringar behöva göras främst inom synlighet och tydlighet för funktionalitet.

Vårt samhälle har genomgått stora förändringar då det rör sig teknik. Många områden i dagens samhälle blev digitaliserade och Vården, vår hälsa blev inte ett undantag. Landstinget tillhandahåller ett IT- system eller e- tjänst, som möjliggör patienten att boka/ omboka tid, förnya recept, beställa sina patientjournaler och med mera. E- tjänsten Mina Vårdkontakter (MVK) skapades för drygt 10 år sedan. Tjänsten vänder sig till alla medborgare, oavsett dator- och Internetanvändningserfarenhet, kön och ålder. Eftersom alla medborgare inte är lika vana IT- användare och därför ett sådant system bör vara så användarvänlig som möjligt. Detta arbete syftar på att hitta brister i MVK och hitta förslag på förbättringar utifrån användbarhetsprinciper. Metoder som användes i detta arbete är kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Därför utvärderade jag e- tjänsten MVK, genom att genomföra ett antal användbarhetstester. Testpersoner i detta arbete var både män och kvinnor i olika åldrar, har olika erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Mina testfrågade fick ett antal enkla uppgifter, som jag ansåg kan ha några brister. Det svåraste av alla uppgifter var att Hitta MVK på lg.se webbsida. Men det var inte heller lätt att hitta hjälp på MVK. Den bästa tjänsten av alla som finns på MVK var att avboka/ omboka tiden och förnya recept- funktionen. Med hjälp av Time- on- task observerade jag också att oerfarna personer tar alltid längre tid att utföra vissa uppgifter jämfört med experten och med erfarna testpersoner. Och det är just för dem man ska förbättra e- tjänsten för att det skulle vara så enkelt som möjligt att använda e- tjänsten och personer skulle trivas med systemet. Efter genomfört arbete identifierades förslag på förbättringar av e- tjänsten, samt man kunde ge förslag på framtida forskning. Framtid forskning kan vara en ny utvärdering av bara en grupp oerfarna användare i olika åldrar. Man kan också undersöka hur den grafiska designen ser ut och hur det går att navigera i MVK. Eller så kan man göra en ny utvärdering efter den planerade uppdateringen av MVK som skulle ske om drygt en månad, enligt MVK- utvecklare. / Our society has undergone significant changes as new techniques came into our lives. Many areas of today’s society have digitalized in very short period and even healthcare sector is not exception. The County Council (Landstinget) provides an IT- system or e- service (MVK), which allows patients to book/ cancel appointments, renew prescriptions, order Patient Medical Records and much more. E- service was created just over 10 years ago. The service is aimed to all citizens, regardless of Computer- and Internet experience, gender and age. Since not all citizens are experienced in usage of IT, such system should be as easier and as user friendly as possible. This work is aimed to find weaknesses in MVK and find suggestions for improvement based on usability principles. Methods used in this work the combination of qualitative and quantitative methods. Therefore, I evaluated the service MVK, by implementing a number of usability tests. Test persons in this work were both men and women of different ages and different Computer- and Internet experiences. Test persons got a number of simple tasks, in which I felt we might find some faults. The most difficult of all was to find MVK on lg.se website. But it was not easy either to find Help on MVK. The best service of all available on MVK is to cancel/ reschedule the appointment and renew- prescription function. By using Time- on- task, I observed that inexperienced computer and internet users take longer time to perform certain tasks, compared with the expert and with other test takers. And that is right for them we should improve the system so that it would be easy for them to use it. In this work I could identify suggestions to improve the e- service, and could give suggestions to future research. Future research may be a reassessment of just a group of inexperienced users of different ages. We can also examine how the graphic design looks like and how it is to navigate on MVK. Or we can also re- evaluate e- service after the planned updates of MVK that would be carried out in a month, according to MVK developers.

I vår vardag kommer vi som användare i kontakt med en massa olika gränssnitt, därför är det av stor vikt att de fungerar bra och har tydliga instruktioner för hur de ska användas, alltså att de har en god användbarhet. Via den ökade digitaliseringen så har folk idag möjligheten att göra arbete eller utbildning på distans, vilket är något som har varit till stor hjälp den senaste tiden under covidpandemin. Då arbete och utbildning på distans har blivit vanligare, så är det av viktigt att vi har möjligheten att kunna utföra användbarhetstester på distans. Syftet med detta arbete är att undersöka användarbarheten hos tidsrapporteringssystemet Tidig samt att jämföra olika testverktyg för att se vilket verktyg som bäst passar för framtida användbarhetstester på Tidig. Testerna kommer vara av typen URUT (Unmoderated Remote Usability Testing) vilket betyder att användbarhetstester är obevakade och görs på distans för en enklare insamling av data, det insamlade datat förväntas ge en bättre bild av användbarheten hos tidsrapporteringssystemet för framtida förbättringsarbete samt vilket verktyg som bör användas vid framtida användbarhetstester. Resultat av användbarhetstesterna pekar på att tidsrapporteringssystemet Tidig har en hög användbarhet. Deltagarna under användbarhetstesternas gång hade inga svårighet att lösa de allra flesta uppgifterna. Frågorna som ställdes visade att deltagarna var nöjda med systemet men önskar att små förbättringar görs på vissa delar av tidsrapporteringssystemet. Jämförelsen av verktygen visar att det verktyg som bäst passar för framtida användbarhetstester på Tidig är testverktyget Loop11. Loop11 erbjuder en mängd olika funktioner för att samla in kvantitativt och kvalitativt data, testverktyget ger även statistik på uppgifter, frågor och de enkäter som finns med i användbarhetstesterna. / In our everyday life, we as users encounter many different interfaces, therefore it is of great importance that they work well and have clear instructions for how to use them, i.e., that they have a good usability. Through the increased digitization, people today can work or study remotely, which is something that has been of great help recently during the covid pandemic. Since remote work and education has become common, it is important that we can also do our usability tests remotely. The purpose of this work is to investigate the usability of the time reporting system Tidig and to compare different test tools to see which tool is best suited for future usability tests on Tidig. The tests will be of the type URUT (Unmoderated Remote Usability Testing), which means that usability tests are unmoderated and done remotely for easier data collection. With the given data the result is expected to give a better picture of the usability of time reporting systems for future improvement work as well as which tool should be used in future usability tests. The results of the usability tests have shown that the time reporting system Tidig has a high usability. During the usability tests, the participants did not have a major difficulty in solving most of the tasks. The questions that were asked showed that the participants were satisfied with the system but would like small improvements to be made on certain parts of the time reporting system. The comparison of the tools shows that the tool best suited for future usability tests on Tidig is the Loop11 test tool. Loop11 offers a variety of functions to collect quantitative and qualitative data, the test tool also provides statistics on tasks, questions and the questionnaires.

This thesis investigates the public transport system in the city of Uppsala in Sweden. This thesis bases itself on the fact that the development of a new ticketing and payment system is about to start. The purpose of the thesis is to help increase the number of journeys travelled with public transport. To achieve this, the goal of the thesis is to present a vision for UL’s new payment and ticketing system with concepts of interaction design in mind whilst investigating whether a simplified system might increase travel with public transport. The thesis uses surveys, interviews and usability testing of the present-day system. The opinions can be summarised such that people in general find difficulties in grasping the different fare zones of the public transport system and do therefore experience difficulties in buying the correct ticket for their specific journey.  The new ticketing system should consist of a redesigned fare structure, where a complete removal of the fare zones would create perhaps the most intuitive ticketing system. The new ticketing system should also be able to handle contactless payments, easing the burden on bus drivers who will not need to issue tickets to passengers. In general, a downscaling of the current ticketing system is preferable to avoid confusing travellers. It is of the essence to consider the ticketing and payment system as a sociotechnical system since investigating neither technology nor people alone will lead to a successfully implemented system. They need to be investigated jointly.