As the world becomes more digital, the demands on the accessibility of the materials published on the web also increase. A lack of accessibility on the websites risks limiting the opportunities for those with disabilities to access necessary information from authorities. This goes against Article 21 of the Declaration of Human Rights published in 1948 by the UN, which states the right of the individual to public service. The purpose of this thesis is to study the new Swedish law on accessibility for digital publicservice and how the WCAG 2.1 guidelines are applied in Swedish state museums. State museums, on behalf of the government, are responsible for making their content available to all citizens. In our research, we started from semi-structured interviews that were analysed by theme in order to find common denominators between the various museum authorities. We concluded that there were challenges that made working with accessibility more difficult. The biggest challenge at the present seems to be how the law should be interpreted in the best way as the interpretation can differ greatly depending on who’s doing the interpretation. Web accessibility for the authorities is also a question of resources, as the organizations previously haven’t had this as a priority in budget planning. With the new law, the employees responsible for the publication on the webpages hope that this will be something they can use in the future to justify why the organization needs to invest resources in web accessibility.

Entertainment on airplanes has increased in later years and is a significant part of the flight experience. In-flight Entertainment (IFE) can consist of many different types of entertainment such as movies, music, live-tv, and games. Recently, the attention to making accessible websites has also increased. WCAG is a set of guidelines for creating accessible web pages. The target devices for WCAG are computers, laptops, and mobile phones. This thesis aims to customize the guidelines and success criteria in WCAG to increase their utilization when applied in an IFE system. Additionally, this thesis focuses on finding differences in accessibility for IFE systems and websites.    The procedure to customize WCAG was done through literature and case studies. The data gathered from these two methods were used together to customize the guidelines and success criteria. The case study was done on people working with the development of IFE systems. Following the customization of WCAG, a comparison was made in a specific scenario between the customized guidelines and WCAG. The study showed that customization of some guidelines and success criteria in WCAG was necessary if WCAG was applied in an IFE system. However, the results also showed that most guidelines and success criteria can be used in an IFE system without changes. The customized guidelines are called IFCAG - In-Flight Content Accessibility Guidelines. To conclude, the guidelines and success criteria in IFCAG should work better than WCAG when applied in the development of an IFE system. However, this cannot be determined before IFCAG is applied during an actual development of an IFE system. Furthermore, WCAG consists of a large ecosystem of additional supporting documents. Future research could also look at these documents with IFE systems in mind.

Personer med funktionsnedsättningar utgör en stor del av användarna av webbinnehåll, vilket har lett till införandet av lagar som kräver tillgänglighetsanpassningar på webbsidor. Trots detta visar tester utförda av WebAim och Funka att tillgängligheten på existerande webbsidor inte uppfyller många av de nödvändiga anpassningarna. För att motverka den bristande tillgänglighetsanpassningen på webbsidor har fallföretaget Nordic Medtest bett om en studie som analyserar tillgänglighetsverktyg.Syftet med denna studie är att utveckla metoder för att utvärdera tillgänglighetsverktyg. Genom syftet bidrar studien med metoder som kan användas för att identifiera och mäta effektivitet och användbarheten hos tillgänglighetsverktygen. Målet var att tillhandahålla resurser för webbutvecklare och testare som kan bidra till att främja tillgänglighetsanpassningar på webbinnehåll.Studien har omfattat 46 insamlade verktyg, baserade på rekommendationer från organisationen Nordic Medtest och W3C:s lista över tillgänglighetsverktyg. Dessa verktyg har testats mot följande framgångskriterier för tillgänglighet: 1.1.1 Non-text content, 1.3.1 Info and Relationships, 1.3.2 Meaningful Sequence, 1.4.3 Contrast (Minimum), 2.4.4 Link Purpose, 2.4.6 Headings and Labels, 3.1.1 Language of Page, 3.3.2 Labels or Instructions och 4.1.2 Name, Role, Value.Studien har utvecklat egna metoder för att testa och utvärdera verktygens förmåga att identifiera tillgänglighetsbrister. Dessa metoder är ”antal klick” och ”antal framgångskriterier uppfyllda”. Genom att tillämpa dessa metoder och existerande tillgänglighetsmetoder har studien resulterat i mätbara data för tillgänglighetsverktyg.Resultaten visar att den första studiemetoden ”antal framgångskriterier uppfyllda” har gett svar för 91,3% av de undersökta verktygen, medan den andra studiemetoden ”antal klick” har gett svar för samtliga verktyg. Detta indikerar att de använda studiemetoderna har möjlighet att indikera hur effektiva de är att uppfyllda tillgänglighetsbrister och om de har enkel användbarhet. Resultaten bidrar till att underlätta för webbutvecklare och testare att anpassa webbsidor med bättre tillgänglighet genom att välja mer effektiva verktyg.

The EU Directive on the accessibility requirements for products and services, Directive 2019/882, is an accessibility law that will come into effect in the European Union starting in 2025. The criteria for compliance are based on the World Wide Web Consortium’s Web Content Accessibility Guidelines, WCAG 2.1, the industry standard for accessibility on the web. There are however few empirical studies attempting to ascertain the effectiveness of adhering to the guidelines to prevent accessibility issues faced by real users. The present study utilises usability testing with users with disabilities to identify accessibility problems, to then compare whether adherence to Directive 2019/882 or WCAG 2.1 solves the errors. The results showed that the effectiveness of WCAG 2.1’s ability to prevent accessibility problems on e-commerce websites lies between 41% and 71% and that the effectiveness of Directive 2019/882 lies between 39% and 69%. Blind users, visually impaired users, and users with cognitive impairments were overrepresented when it came to encountered issues left unaddressed by Directive 2019/882 and WCAG 2.1. The results may be used to argue whether Directive 2019/882 and WCAG 2.1 are appropriate guidelines to determine accessibility on the web, which may have societal consequences. We recommend further studies testing the findings of the present study by performing similar research on different websites and different spread of disabilities among participants in the test group.

Previous studies indicate that visually impaired users of screen readers experience more difficulty interacting with websites when there is an absence of accessibility. The purpose of this study is to focus on IA components: organisation, labelling and navigation and accessibility guidelines recommended for screen readers from WCAG 2.1 to investigate the current status of accessibility regarding screen readers on Swedish websites. The websites that have been analysed are divided into three categories: government, target group-oriented, and commercial. These categories represent users’ possible everyday services. The study was conducted using a quantitative document study with an observation schedule and an univariate analysis. The results indicate that the government category had implemented most acceptable accessibility adaptations, however this was to be expected as it is regulated by the law of DOS. On the other hand, the commercial category implemented the least acceptable accessibility adaptations. This was expected as previous research has revealed that online stores have poor accessibility. Lastly the target group-oriented category had performed accessibility adaptations that were less acceptable than the government yet more acceptable than the commercial. The primary users of the target group-oriented category are visually impaired users, therefore, there were expectations of more and better implemented accessibility adaptations. The conclusion is that there are deficiencies regarding accessibility in the categories included in the study. It shows that the lack of accessibility can be linked to IA, as the implementation of accessibility adaptations represented how well the components had been used and applied.

I och med att digitalisering, användning av internet och e-tjänster har ökat finns ett stort behov av att se till att webbsidors information kan nå ut till och tillgodogöras av alla individer. Det finns ett antal lagar, riktlinjer och krav för att uppnå detta. I Sverige är det ett lagkrav för offentlig service att skapa digitala tjänster som är tillgängliga för alla individer oavsett behov och förmågor, vilket framkommer i Lag om tillgänglighet till digital offentlig service som bygger på bestämmelser från EU-direktivet och har i syfte att säkerställa att offentlig service kan nås av alla individer. I syfte att undersöka användbarhet, tillgänglighet och potentiella förbättringsmöjligheter hos Nationell Patientenkäts resultatsida har användbarhetstester med testuppgifter, think aloud, semi-strukturerade intervjuer samt SUS-enkäter tillämpats. Testerna genomfördes av sex testdeltagare för att ge insikt i potentiella användares interaktion med webbsidan. Utvärdering av tillgänglighet genomfördes genom att testa Nationell Patientenkäts resultatsida mot utvalda krav ur WCAG 2.1, dessa valdes ut utifrån resultaten från användbarhetstesterna. I analys av insamlade data utifrån Benyons 12 designprinciper och utifrån analys av hur webbsidan lever upp till kriterier ur WCAG 2.1 framkom det att resultatsidan har rätt god användbarhet samt tillgänglighet, men för att öka båda dessa skulle mindre justeringar behöva göras främst inom synlighet och tydlighet för funktionalitet.

Esta investigación se orienta en estudiar la accesibilidad de los sitios web de varios países de Latinoamérica, para evaluar si cumplen con los estándares mínimos de accesibilidad web establecidos por el W3C. Además, este estudio se enfoca a las personas interesadas en conocer el estado relativo a la accesibilidad y estándares de las WCAG 2.0 y 2.1 en los sitios web de varias instituciones de Latinoamérica, y la importancia de utilizar estas normas. Este estudio investigó si los sitios web educativos de Latinoamérica cumplen con los lineamientos vigentes de accesibilidad web y si estas condiciones dependen de la ubicación en el ranking establecido por Webometrics en donde se encuentran aproximadamente 3,942 universidades de Latinoamérica. El estudio permitió evaluar la accesibilidad de 348 páginas de inicio de las universidades de Latinoamérica, de acuerdo con el cálculo del tamaño de la muestra. En la evaluación de la accesibilidad de los sitios web aplicamos herramientas de revisión automática y un método manual que permitan comprobar los estándares de accesibilidad. El mayor número de los problemas identificados con relación a la accesibilidad de los sitios web muestran que es obligatorio robustecer las políticas de accesibilidad web en cada país y brindar lineamientos en este espacio para que los sitios web sean cada vez más inclusivos. Los futuros trabajos deberían seguir analizando la evolución de los sitios web, proporcionando clasificaciones actualizadas periódicamente y haciendo públicos los resultados y los informes. Por otro lado, existen métodos cualitativos y cuantitativos para evidenciar si un sitio web es accesible. La mayoría de los métodos aplican herramientas de revisión automática porque son de bajo costo, pero no presentan una solución ideal. En cambio, los métodos heurísticos requieren un apoyo manual que ayudará al experto a evaluar la accesibilidad mediante el establecimiento de rangos de severidad. Razón por la cual, en esta investigación se utilizó una modificación del método de Barrier Walkthrough propuesto por Brajnik teniendo en cuenta las WCAG 2.1. La modificación consistió en incluir un valor de persistencia para determinar la severidad de una barrera de accesibilidad. Este método permitió medir la accesibilidad de los sitios web para probar un proceso heurístico y obtener datos de muestra para el análisis e interpretación de resultados. La propuesta permite probar una nueva heurística con un rango de persistencia más amplio, que ayude a los evaluadores a tener una aproximación más realista de la severidad de una barrera de accesibilidad web. Esta investigación concluyó que, aunque un sitio web está en una clasificación alta según un ranking, no necesariamente cuenta con un sitio web accesible e inclusivo. Este método puede ser replicado para otros sitios web al incluir diferentes tipos de discapacidades, escenarios de prueba y usuarios finales. Como resultado de esta investigación encontramos que ningún sitio web seleccionado en la muestra alcanzó un nivel aceptable de accesibilidad. Por lo tanto, las universidades de Latinoamérica y los sitios web más visitados según Alexa deben realizar esfuerzos significativos para perfeccionar la accesibilidad en los sitios web. Por último, sugiero animar a los diseñadores y creadores de sitios web a aplicar los lineamientos establecidos en las WCAG 2.0 y 2.1 como punto de partida a la hora de desarrollar sitios web accesibles. En conclusión, los sitios web deben hacer esfuerzos significativos para mejorar la accesibilidad, incluir la diversidad y construir sitios web inclusivos.

The research investigates the feasibility of applying 2D accessibility guidelines to enhance a 3D digital planning tool's accessibility for individuals with visual impairments. Three primary research questions guide this study. It incorporated a mixed-method data collection approach to comprehensively investigate these questions. The study began with a designer interview to understand the current state of accessibility within a 3D planning tool, how designers ensure compliance with guidelines, guideline adherence, and implementation strategies.Subsequently, empirical user testing was conducted involving six participants with visual impairments. This methods aimed to obtain diverse user perspectives, emphasizing the user-centered nature of the study. The designer interview highlighted four critical accessibility issues: keyboard accessibility, information clarity, clear labeling, and focus visibility. Addressing these issues aligned the 3D planning tool with WCAG 2.1 guidelines and resulted in significant enhancements in it's accessibility.Empirical user testing revealed varying degrees of success among different users with visual impairments, highlighting both the successes and challenges of implementing accessibility features, and emphasizing the complexity of designing for individuals with visual impairments. The study identified key features that contributed to an enhanced user experience, including accessibility through assistive technology, effective scanning navigation strategies, and challenges for improvements in areas such as clear descriptions and interaction feedback. This research has broader implications, impacting both the practical and scientific fields of accessibility. It offers practical significance for companies like IKEA, emphasizing the importance of a user-centered approach to empower users and gather unique insights from individuals with disabilities. Contributing inclusivity and user-friendliness in 3D planning tools.The findings highlight the significance of accessible user interface elements and the importance of compatibility with assistive technologies. A need for inclusive design methods in the development of 3D planning tools and the creation of specific accessibility guidelines designed for 3D environments. In conclusion, this research demonstrates the feasibility of applying 2D accessibility guidelines to enhance the accessibility of 3D digital planning tools. The research contributes to both practical design considerations and the scientific understanding of accessibility challenges in 3D environments.It holds the potential to improve the industry, empower users, and enhance overall accessibility standards. The findings underscore the importance of user-centered design, the complexity of designing in 3D context and to diverse user needs, the interplay between accessibility and usability, and the ongoing need for improvements to enhance the user experience, to create more inclusive and user-friendly 3D digital planning solutions for everyone.

E-handel i Sverige har varit aktuellt i många år, men till följd av coronapandemin har den svenska e-handeln ökat drastiskt. Det är därför av största vikt att alla, på lika villkor, har möjlighet att handla på internet. Sverige har flera lagar och regler för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, bland annat Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Dock gäller lagen endast verksamheter inom offentlig förvaltning. I juni i år ska Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv bli svensk lag, vilket bland annat kommer att resultera i att svensk e-handel måste vara tillgänglig för alla.  Denna studie ämnar att undersöka tillgängligheten för synskadade inom svensk e-handel i dagsläget, innan denna lag har trätt i kraft. Detta har gjorts genom en etnografiskt förankrad studie, som syftar till att belysa  synskadade personers upplevelse av den svenska e-handeln. Därmed har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. Dessa intervjuer har genomförts med en teoretisk utgångspunkt i Web Content Accessibility Guidelines 2.1 samt utformats med en etnografisk utgångspunkt. Detta för att prioritera en renodlad redogörelse av upplevelsen hos respondenterna. Utöver dessa intervjuer, har en kvantitativ undersökning genomförts. Detta i form av en granskning av den svenska e-handeln. Syftet med detta har varit att kartlägga hur väl svensk e-handel lever upp till de uppsatta krav som Web Content Accessibility Guidelines 2.1 redogör för. Avsikten med denna del har varit att komplettera intervjumaterialet, snarare än att vara en betydande del.    Studiens slutsats återger att upplevelsen hos den berörda gruppen är nyanserad, och att både positiva och negativa erfarenheter har upplevts. Gällande det kompletterande materialet förefaller det tydligt att det finns utvecklingspotential inom svensk e-handel kopplat till tillgänglighetsfrågor, men också gällande tillvägagångssättet för testning av tillgänglighet på webbplatser.

Tillgänglighet är ett aktuellt och viktigt område vilket anses som ett inkluderingsverktyg i samhället. Människor måste kunna åtnjuta sina rättigheter genom att kunna komma åt information och tjänster på nätet. Det finns numera lagkrav att offentliga webbplatser och e- tjänster ska vara tillgängliggjorda för alla användare. Dock finns det fortfarande webbplatser som inte har uppfyllt de kraven. Detta påverkar inkluderingen och deltagandet av personer med funktionsnedsättningar i informationen som erbjuds på webbplatserna. Uppsatsen fokuserar på att undersöka de tillgänglighetsproblem som finns på de kommunala webbplatserna. Det har visat sig att bara vissa krav följs av de flesta kommuner. Uppsatsen undersöker prioriteringsprocessen för WCAG 2.1-kraven som ej uppfylls till en viss del av webbplatserna. Detta studeras genom att analysera de tillgänglighetsredogörelser som offentliga webbplatser är skyldiga att redovisa på sina webbplatser enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937, 13§). Undersökningsfrågorna som har besvarats är: Vilka tillgänglighetskrav har kommunerna inte uppfyllt? Vilka är orsakerna till eftersläpningen? Vilka faktorer avgör vilken tillgänglighetsfunktionalitet som ska åtgärdas först? Kommunerna anger att brister i kunskap och resurser påverkar i hög grad prioriteringen av kraven. ”Oskäligt betungande” är en frekvent återkommande förklaring i kommunernas tillgänglighetsrapporter.