Webbens centrala position i det moderna informationssamhället kan svårligen ifrågasättas. Men övergången till ett digitalt informationssamhälle kan också innebära problem för en grupp människor i samhället. I takt med webbens tilltagande inflytande i samhället ökar den demokratiska betydelsen av att innehållet är tillgängligt för alla som vill ta del av det, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar. För att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att använda internet växte begreppet webbtillgänglighet fram. Trots ämnets ökade relevans har studier konstaterat att webben av idag är behäftad med stora tillgänglighetsbarriärer. Webbutvecklare är dem yrkeskategori som har störst inflytande över webbplatsers tekniska utformning och således ett starkt inflytande över webbens tillgänglighet. Den här studien undersöker varför professionella webbutvecklare inte efterlever standarder och inte skapar tillgängliga webbplatser – trots att en rad uppsättning riktlinjer och verktyg finns tillhands för att åstadkomma detta. Studien följer en interpretativ forskningsansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem professionella webbutvecklare. Ett av studiens grundläggande slutsatser är att webbtillgänglighet idag ofta är nedprioriterad aspekt som endast beaktas explicit om beställaren efterfrågar detta. Ett hinder utvecklare möter i arbetet med att skapa tillgängliga webbplatser är således brist på efterfrågan från beställare vilket i sin tur ger begränsade tids- och budgetresurser och affärsmässiga incitament. I de fall där tillgänglighet efterfrågas görs det nästan uteslutande av företrädare från offentliga organisationer vars regelmässiga kontext kräver det. I dessa sammanhang kan otydliga riktlinjer samt otillräckliga kunskaper vara en faktorer som försvårar arbetet med tillgänglighet. WCAG-riktlinjer upplevs av webbutvecklare som alltför omfattande och omoderna vilket medför att riktlinjerna inte fungerar som den stödjande resurs som är avsikten. Dessutom verkar det råda förvirring kring vad som definierar god tillgänglighet och hur en webbplats tillgänglighet ska utvärderas. Avsaknaden av moderna och lättillgängliga riktlinjer tillsammans med tydligt definierade mätpunkter och tillhörande utvärderingsverktyg är ett hinder för utvecklare i arbetet med webbtillgänglighet.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi. I uppsatsens analys används en kvalitativ metod där riktlinjerna jämförts mot webbplatserna. Ett antal testpersoner har också analyserat samma webbplatser och gett egna utlåtanden, detta för att få ett bredare omfång till rekommendationerna. Avseende resultatet visar det att webbplatserna överlag brister i webbtillgängligheten, både i stora drag och i mindre. Rekommendationer togs fram efter analysen och visar hur de bristerna går att lösa, med enkla medel. Slutsatsen är att med hjälp av rekommendationerna, kan en webbplats bli tillgänglig för alla oavsett om användaren har läs- och skrivsvårigheter eller inte. / The aim of this study is to evaluate how well Swedish university websites is accessible for users with dyslexia. Websites that is not accessible leaves out a large group of people. The purpose of this study is to find solutions and give recommendations for improvement, to make sure the university websites is accessible for all persons. The analysis in the study is based on W3C WAI guidelines about accessibility and is concentrated to users with dyslexia. Methods used in the study are a qualitative method where the guidelines were compared with the university websites. Also a couple of persons have tested and handed out their opinions about the same websites. The result after analyzing the websites shows that the websites lack web accessibility, both in bigger and minor parts. A solution to the web accessibility problem is the recommendations, which was produced after the analysis. The conclusion of the study is that a university website can be accessible with the help of the recommendations.

En pågående digitalisering av det svenska samhället gör att tillgänglighet inte längre är ett enbart fysiskt fenomen utan också ett digitalt. Allt fler av samhällets viktiga tjänster, såsom hälsovård och banktjänster, går över helt eller till stor del till den digitala världen. I och med den ökande närvaron av digitala lösningar finns ett ökande behov av kunskap inom webbtillgänglighet. Syftet för uppsatsen är att på uppdrag av informatikgruppen vid Karlstads universitet undersöka hur en universitetskurs om webbtillgänglighet kan utformas på B-nivå(G1F). Uppsatsförfattarens huvudsakliga fokus har varit de arbetssätt som kan vara av vikt när man lär ut en kurs i webbtillgänglighet och att utforma, följa och utvärdera en workshop där studenter får bekanta sig med de problem som en användare med synnedsättning kan uppleva på webben. Undersökningsfrågorna evaluerades genom observation av föreläsningar och workshops under pilotkursen Framtida Webbstandarder som uppsatsförfattaren tillsammans med en annan uppsatsstudent hjälpt till att formge. Utöver observationerna gjordes en intervju med undervisande lärare och en webenkät skickades ut till studenterna där de gavs möjlighet att yttra sina åsikter om kursen. Efter analys av insamlade data kan det konstateras att en kurs inom webbtillgänglighet kan gynnas av att ha en blandning av teoretiska och praktiska moment för att lära ut det aktuella materialet och att studenter kan engageras i ämnet genom diskussionsuppgifter under föreläsningarna. Den analyserade data visar också på att man kan bygga upp en workshop på sådant sätt att studenterna får testa på olika nivåer av assisterande teknik för synnedsättningar och på så sätt ge dem en övergripande erfarenhet och förståelse för de problem som personer med synnedsättning kan uppleva på webben.

The most difficult thing for people with dyslexia in the internet environment is to access written information. They want to have access to information on the Internet without any problems. The purpose of this research is to contribute to the principles and functions of accessibility by benefiting from experiences from people with dyslexia. Thus, providing a more accessible internet environment for dyslexic people. For this, the Legimus website, which offers accessible e-books for the disabled, was evaluated, with the experiences of 3 dyslexic individuals who have interacted with the website for at least two months. The results show that the Legimus website provides the necessary accessibility for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of e-books that are accessible to people with dyslexia and the useful features and settings they choose when reading them.The most used accessibility features on the Legimus website; Text-to-speech and being able to change text size, text color / background color and font.The most commonly used settings for these features; text size (24 point) font (OpenDyslexic), text color (black), background color (yellow) and read speed for text tospeech (1/2 slow).

Med hjälp av Internet har världens befolkning kunnat utforska oändligt många tjänster. Denna utveckling har dock lett till barriärer för personer med funktionsnedsättning. På grund av det har World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med Web Accessibility Initiative (WAI) skapat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer skapade för att göra webbsidor mer tillgängliga för alla, inklusive människor med funktionsnedsättning. I Sverige finns lagen för digital offentlig service (DOS-lagen). För att upprätthålla denna lag krävs det att offentliga aktörer följer WCAG:s riktlinjer upp till och med nivå AA.Syftet med denna studie är att utifrån WCAG 2.1 få en förståelse över vilka tillgänglighetsproblem som är vanligast och om problemen korrelerar med använt webbramverk. Även de hinder som eventuellt kan finnas kring arbetet runt WCAG är av intresse. Detta för att ge underlag för framtida strategiska beslut för svenska offentliga aktörer för ett lyckat arbete med att uppfylla WCAG 2.1. En kvantitativ undersökning på 30 olika webbplatser har utförts med hjälp av ett automatiskt verktyg och en manuell undersökning av startsidorna. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 4 olika offentliga aktörer för att kunna svara på om det finns hinder i arbetet med att följa WCAG 2.1.Resultatet beskriver de tillgänglighetsproblem som finns på de olika webbplatserna. Av kriterierna som undersöktes automatiskt var de vanligaste överträdda [1.3.1] som menar på att man ska använda HTML-element på ett korrekt sätt så innehåll kan presenteras, [4.1.1] som ska se till att koden valideras samt [4.1.2] som menar på att man ska se till att anpassade komponenter fungerar i hjälpmedel. Den manuella undersökningen visade de vanligaste överträdda kriterierna var [1.4.10] som menar på att man ska skapa en flexibel layout som fungerar vid olika skärmstorlekar och [3.3.3] som menar på att man ska kunna ge förslag på hur inmatningsfel kan rättas till vid olika sökfunktioner. Resultatet pekade även på att en korrelation mellan valt webbramverk och antalet webbtillgänglighetproblem inte existerade. De semistrukturerade intervjuerna kunde fastställa att det fanns en del utmaningar vid arbetet runt WCAG 2.1. De största orsakerna var kopplade till budget och resurser men också okunskap och inställning till WCAG. En annan utmaning var även kopplad till kompetens vid nyrekrytering. / With the help of Internet the world’s population have had the opportunity to explore the different services Internet has to offer. Although this amazing development has been advantageous to many people it has created barriers for people with different disabilities. Because of this the World Wide Web Consortium (W3C) together with the Web Accessibility Initiative (WAI) have created Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG are guidelines for making web pages more accessible for everyone, including people with disabilities. In Sweden there is an existing law called the law of digital public service. This law demands public authorities to have accessible web pages and follow the WCAG guidelines up to level AA.The purpose of this study is, from the perspective of WCAG 2.1, to get an understanding of which accessibility problems that are most common and if there is a correlation between these problems and used web frameworks. The challenges that eventually exist around the work with WCAG 2.1 are also of interest. The purpose of this is to give basis for future strategic decision-making for Swedish public authorities. The methods that were being used during the study were both qualitative and quantitative. The quantitative research on 30 different web sites was executed with the help of an automatic testing tool and manual research of the start pages. Semi structured interviews were conducted with 4 different public authorities to find answers if there were any difficulties with the implementation of WCAG 2.1.The result describes the accessibility problems that exist on the different webpages. Of all the criterions evaluated in the automatic research, the most violated criterions were [1.3.1] which means to use HTML elements correctly so that content can be presented, [4.1.1] to make sure that the code validates and [4.1.2] to make sure that custom components work in assistive devices. The manual research showed that the most common criterions were [1.4.10] which means to create a flexible layout that works at different screen sizes and [3.3.3] which means that is should be possible to give suggestions on how errors can be corrected in different search functions. The result gave indications that there was no correlation between web framework used and amount of accessibility problems. The semi structured interviews concluded that there were many difficulties with the implementation of WCAG. The biggest reasons were connected to budget, resources, and attitude towards WCAG. Another challenge was connected to the amount of competence on WCAG when recruiting new employees.

Due to the increasing prevalence of laws, standards, and ethical discussions about web accessibility, developing websites and apps that are usable to everyone—regardless of disability and impairment—is more important than ever. In spite of this, most of the web is still inaccessible and accessibility is commonly treated as an afterthought. The aim of this thesis is to investigate how to implement web accessibility as a cornerstone of software development processes, and more specifically what motivates accessibility adoption and how to implement it successfully. The main part of the research consists of an extensive analysis of the literature to identify common themes. Although legislation and financial concerns play a role in why organizations adopt accessibility, the most frequently cited factors are social and ethical aspects as well as reaching a wider audience. The success of accessibility implementation is largely dependent on how knowledge is created, maintained, and disseminated in organizations. Prioritizing it and integrating it as much as any other basic requirement is also a key to success. Moreover, WCAG 2.1 Level AA is the recommended accessibility standard and compliance level, as informed by a law review and insights from literature. In addition, semi-structured interviews and a workshop were conducted with participants across three projects of a Swedish IT company with the aim of applying the findings in a real-life context and bringing about change in the organization. Final suggestions were based on the thematic analysis, and adapted to the case company through the insights from interviews and the workshop, as well as process documentation and corporate policies. Although not generalizable to all organizations, the suggestions provide understanding of enterprises sharing the case company's characteristics. Furthermore, the thematic analysis and law review have relevance for all types of private organizations.

Due to the global pandemic Covid-19, a large part of the physical trade has now been moved online. One industry that experienced a massive rise in sales during 2020 was e-grocery. The at-risk group that has increased their e-grocery shopping the most is people over the age of 65, and studies show that in Sweden, one-tenth of all pensioners have tried grocery shopping online for the first time during the pandemic (Internetstiftelsen, 2020). However, despite a jump in the older population's use of e-grocery websites, they are still largely underrepresented. This can partially be attributed to physical and cognitive limitations as a result of aging. This study intended to evaluate popular Swedish e-grocery websites to determine the level of adherence to established guidelines compiled by the World Wide Web Consortium (W3C) to promote web accessibility for older users. Our results show that all websites struggled to conform to several of the guidelines and success criteria included in WCAG 2.1. Furthermore, we studied older users' experiences and needs in regards to e-grocery websites through a web survey. The results of our data collection indicate that many of the barriers reported by older users today are not covered in the current version of WCAG.

16% av Sveriges befolkning mellan 16–64 år har en funktionsnedsättning som kan påverka hur de navigerar internet. För att samtliga svenska invånare ska ha webbtillgänglighet måste regionala webbplatser uppdateras via ett konstant tillgänglighetsarbete. Tillgänglighetsverktyg utför en tillgänglighetsutvärdering på webbplatsen och används inom det svenska regionala tillgänglighetsarbetet. Studien undersöker därför vilka nyttor och brister som kan kopplas till användningen av tillgänglighetsverktyg vid förvaltningen av en svensk regional webbplats. Undersökningen verkställdes genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter med en arbetsroll inom tillgänglighetsarbetet i svenska regioner. Respondenterna representerar sex olika regioner med stor variation i storlek sett till invånare. Experterna besvarade frågor om vilka nyttor och brister verktygen besitter vid förvaltningsarbetet.Slutsatsen av studien är att tillgänglighetsverktygen besitter nytta i sitt ekonomiska- och tidskonsumtionseffektiva genomförande av en tillgänglighetsutvärdering. Verktyget har även stor nytta i sin underrättande roll i regionernas tillgänglighetsarbete för att motverka publicering av missade tillgänglighetsbrister och slarvfel. Undersökningen visar dock att verktygen har tydliga brister i sin resultatpresentation, standardbegränsning och kontextuella uppfattningsförmåga.

I takt med införandet av webbtillgänglighetsdirektivet har fenomenet webb­tillgänglighet aktualiserats. Begreppet tillgänglighet används inom webbutveckling för att be­skriva i vilken mån en produkt, en service eller en miljö är användbar och navigerbar för per­soner med särskilda behov eller funktionsnedsättningar. Webbtillgänglighet innebär strävanden efter att göra det enklare för sådana personer att uppfatta, navigera, förstå och bidra till webben (Kulkarni 2019). Den här uppsatsen undersöker vad arbetsverksamma inom webbutveckling anser krävs för att införa tillgänglighet på webben. Syftet är att nå en ökad förståelse av vad arbetsverksamma anser krävs för att införa tillgänglighet på webben samt vilka hinder och vil­ken problematik de stöter på i processen. Forskningsfrågan är ”vad tycker webbutvecklare och interaktionsdesigners krävs för att skapa tillgäng­lighet på webben?”. Undersökningen är utformad som en kvalitativ, deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen utförs genom semistruktu­rerade intervjuer med konsulter hos IT-bolaget XLENT. Datan har tematiserats med hjälp av kodning och analyserats utifrån det teoretiska ramverket som används, nämligen aktivitetsteori (AT). Problem är bland annat att webtillgänglighet ofta prioriteras lågt hos beställare, svårig­heter att förklara fördelar och vikt av webbtillgänglighet samt begränsade resurser. Slutsatsen är att det som anses krävas är ökad kunskap och medvetenhet om webbtillgänglighet hos be­ställare och arbetsverksamma, fler incitament för att införa tillgänglighet, pragmatisk lagstift­ning, prioritering av tillgänglighet från början av ett projekt, mer samarbete med testpersoner samt fler färdigt inbyggda lösningar i webbläsare. / The web accessibility directive has made web accessibility as a phenomenon a current issue. The concept of accessibility is used in web development to describe to what extent a product, a service or an environment is usable and navigable for people with certain needs or disabilities. Web accessibility involves the goal of making it easier for such persons to perceive, navigate, understand and contribute to the web (Kulkarni 2019). This study examines what practitioners in web development think is required to initiate accessibility on the web. The pur­pose is to reach a greater insight into what practitioners think is required to initiate web acces­sibility and what obstacles and problems they encounter during the process. The research ques­tion is: “what do web developers and interaction designers think is required to initiate web accessibil­ity?”. The study is a qualitative, descriptive case study. The data collection is made through semi-structured interviews with consultants at the IT-company XLENT. The data has been the­matized through coding and has been analyzed based on the theoretical framework, namely activity theory (AT). Problems observed are, among others, that web accessibility often is a low priority among clients, difficulties in explaining advantages and the importance of web acces­sibility and limited resources. The conclusion is that what is considered required is increased knowledge and awareness among clients and practitioners, more incentives to initiating web accessibility, pragmatic legislation, that web accessibility is prioritized from the very beginning of a project, more cooperation with people with disabilities during the process and more ready-made solutions in browsers.

Tillgänglighet är ett begrepp som uppmärksammas allt mer idag på grund av insikt om värdet av att skapa en webbplats som är åtkomlig, läsbar samt fungerar för alla människor. Målet med studien var att skapa förutsättningar för att utföra framtida undersökningar och förbättringar inom tillgänglighet på webben. Kandidatexamensarbetet utfördes under våren 2015 som ett projekt i samarbete med företaget Funka där en prototyp skapades för att utvärdera färgkombinationers påverkan på lättlästheten. En genomgående litteraturstudie utfördes som berörde tidigare forskning där målet var att konstruktivt undersöka relevant material. För studien användes en kvalitativ metod för att beskriva utvecklingen av ett testverktyg bestående av en pappersbaserad prototyp, interaktiv prototyp och slutligen en delleverans av implementerat verktyg, där användbarhetstester av prototypen användes som underlag för utformningen. Det utvecklade testverktyget skulle uppfylla givna tillgänglighetskriterier och vara tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga eller användning av IT-hjälpmedel. Med hjälp av testverktyget var målet att företaget Funka skulle kunna utföra en kvantitativ studie genom att skicka ut testverktyget till sina kunder för insamling av data och analys. Resultatet av denna studie var en delleverans av ett testverktyg baserat på en interaktiv prototyp samt analys av kvalitativ data från användbarhetstester. Utifrån de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och social hållbarhet förväntades denna studie bidra inom samtliga dimensioner. Dessutom ansågs den etiska målsättningen för arbetet val uppfylld då tidigare studier konstruktivt presenterades. Dessutom hade design utformats för att tillgodose så många som möjligt genom fokus på tillgänglighet genom hela processen. Därigenom har även studien bidragit till social delaktighet för personer med funktionsnedsättning då testverktyget främjar arbetet med att göra webben mer tillgänglig. / Accessibility is a concept which is receiving increasing attention today when one realize how valuable it is to create a website that is accessible and legible, and will work for all people. The aim of the study was to create the conditions for conducting future investigations and improvements in accessibility on the Web. The bachelor's thesis was completed in Spring 2015 as a project in cooperation with the company Funka where a prototype was created to evaluate the color combinations' impact on the legibility. A thorough literature study was performed involving previous research where the goal was to constructively examine the relevant material. For the study we used a qualitative method to describe the development of a testing tool consisting of a paper-based prototype, online prototype and nally a partial dellivery of an implemented tool. The test tool needed to meet the given accessibility requirements and be accessible to everyone regardless of disability or the use of IT tools. Based on the results from the online prototype and the analysis of the qualitative data from the completed usability testing, we created a partial delivery of the test tool as a basic work for the later development. The goal for the company Funka was to perform a quantitative study by sending out the test tool to its customers for data collection and analysis. The outcome of this study was a partial delivery of a test tool based on the interactive prototype and analysis of the qualitative data from usability testing. This study was expected to contribute in all three dimensions of sustainable development (ecological, economic and social). Based on the ethical objective of the work this was considered to be well-met where targets of the previous studies were constructively presented. In addition, the design focused on the accessibility requirements throughout the entire process. This study has also contributed in social participation for people with disabilities where the test tool encourages and endorses the making of a more accessible web.