No description available.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Med hjälp av Internet har världens befolkning kunnat utforska oändligt många tjänster. Denna utveckling har dock lett till barriärer för personer med funktionsnedsättning. På grund av det har World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med Web Accessibility Initiative (WAI) skapat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer skapade för att göra webbsidor mer tillgängliga för alla, inklusive människor med funktionsnedsättning. I Sverige finns lagen för digital offentlig service (DOS-lagen). För att upprätthålla denna lag krävs det att offentliga aktörer följer WCAG:s riktlinjer upp till och med nivå AA.Syftet med denna studie är att utifrån WCAG 2.1 få en förståelse över vilka tillgänglighetsproblem som är vanligast och om problemen korrelerar med använt webbramverk. Även de hinder som eventuellt kan finnas kring arbetet runt WCAG är av intresse. Detta för att ge underlag för framtida strategiska beslut för svenska offentliga aktörer för ett lyckat arbete med att uppfylla WCAG 2.1. En kvantitativ undersökning på 30 olika webbplatser har utförts med hjälp av ett automatiskt verktyg och en manuell undersökning av startsidorna. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 4 olika offentliga aktörer för att kunna svara på om det finns hinder i arbetet med att följa WCAG 2.1.Resultatet beskriver de tillgänglighetsproblem som finns på de olika webbplatserna. Av kriterierna som undersöktes automatiskt var de vanligaste överträdda [1.3.1] som menar på att man ska använda HTML-element på ett korrekt sätt så innehåll kan presenteras, [4.1.1] som ska se till att koden valideras samt [4.1.2] som menar på att man ska se till att anpassade komponenter fungerar i hjälpmedel. Den manuella undersökningen visade de vanligaste överträdda kriterierna var [1.4.10] som menar på att man ska skapa en flexibel layout som fungerar vid olika skärmstorlekar och [3.3.3] som menar på att man ska kunna ge förslag på hur inmatningsfel kan rättas till vid olika sökfunktioner. Resultatet pekade även på att en korrelation mellan valt webbramverk och antalet webbtillgänglighetproblem inte existerade. De semistrukturerade intervjuerna kunde fastställa att det fanns en del utmaningar vid arbetet runt WCAG 2.1. De största orsakerna var kopplade till budget och resurser men också okunskap och inställning till WCAG. En annan utmaning var även kopplad till kompetens vid nyrekrytering. / With the help of Internet the world’s population have had the opportunity to explore the different services Internet has to offer. Although this amazing development has been advantageous to many people it has created barriers for people with different disabilities. Because of this the World Wide Web Consortium (W3C) together with the Web Accessibility Initiative (WAI) have created Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG are guidelines for making web pages more accessible for everyone, including people with disabilities. In Sweden there is an existing law called the law of digital public service. This law demands public authorities to have accessible web pages and follow the WCAG guidelines up to level AA.The purpose of this study is, from the perspective of WCAG 2.1, to get an understanding of which accessibility problems that are most common and if there is a correlation between these problems and used web frameworks. The challenges that eventually exist around the work with WCAG 2.1 are also of interest. The purpose of this is to give basis for future strategic decision-making for Swedish public authorities. The methods that were being used during the study were both qualitative and quantitative. The quantitative research on 30 different web sites was executed with the help of an automatic testing tool and manual research of the start pages. Semi structured interviews were conducted with 4 different public authorities to find answers if there were any difficulties with the implementation of WCAG 2.1.The result describes the accessibility problems that exist on the different webpages. Of all the criterions evaluated in the automatic research, the most violated criterions were [1.3.1] which means to use HTML elements correctly so that content can be presented, [4.1.1] to make sure that the code validates and [4.1.2] to make sure that custom components work in assistive devices. The manual research showed that the most common criterions were [1.4.10] which means to create a flexible layout that works at different screen sizes and [3.3.3] which means that is should be possible to give suggestions on how errors can be corrected in different search functions. The result gave indications that there was no correlation between web framework used and amount of accessibility problems. The semi structured interviews concluded that there were many difficulties with the implementation of WCAG. The biggest reasons were connected to budget, resources, and attitude towards WCAG. Another challenge was connected to the amount of competence on WCAG when recruiting new employees.

Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet.   Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation.   Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.

In a world increasingly shaped by digitalization, digital services necessitate a strong foundation in digital competence to ensure social inclusion. As part of the rising digitalization efforts within schools, a certain level of digital accessibility is required and they play a crucial role in providing information and services to students and parents. The purpose of this study is to conduct a quantitative analysis to determine whether the studied Swedish high school websites meet current laws, standards, and guidelines related to web accessibility. In related research, challenges faced by developers and editors in developing accessible websites are highlighted. Municipal as well as independent schools both constitute public entities and are therefore obligated under the DOS-law to adhere to the guidelines and laws governing digital services (websites, apps, digital documents, etc.). Considering the law that will be enacted in 2025, encompassing all economic actors, public entities are of interest as study subjects. The results show that none of the websites studied meet the existing requirements. The results also indicate that the websites of municipalities are considered more accessible than those of independent schools.

No description available.

This study examines a case of cooperation between banks, commerce, police and the municipality of Skövde, which in a project has the target to reduce the use of cash by 15 % in the city during 2011. The purpose of this study is to increase the understanding of the importance of cooperation in which different actors come together to reach a common goal, such as speed or interfere with an ongoing change, while they must meet their own interests. In this study the case of cooperation has been studied by using a qualitative approach. The methods used in this study are participant observation and a group interview as well as personal interviews. The theories underlying the study revolve around the concepts of collaboration between organizations with similar interests, changes in society, conflict and resistance to change.