Enligt Diskrimineringslagstiftningen ska arbetsgivare utforma jämställdhetsplaner med mål och åtgärder för att öka möjligheterna för kvinnor och män att verka på lika villkor. Svenska myndigheter har därutöver ett särskilt ansvar för att arbeta med jämställdhetsfrågor. I denna uppsats undersöks hur problem och lösningar framställs i svenska myndigheters jämställdhetsplaner samt vilka möjliga konsekvenser dessa beskrivningar får för föreställningar om jämställdhet i organisationerna. Genom en diskursanalys har tio myndigheters jämställdhetsplaner analyserats utifrån en analysmall inspirerad av Carol Bacchis modell What’s the problem represented to be? Totalt identifierades fyra teman; information, motiv, normer och ansvar. Resultaten visar att myndigheterna ofta motiverar åtgärder genom nyttoperspektiv där ökad jämställdhet väntas bidra till förbättringar i verksamheten. En stor andel av åtgärderna är formulerade som informations- och utbildningsinsatser. Myndigheterna ämnar således öka jämställdheten genom ökad kunskap. Vidare bygger flera åtgärder på skillnader mellan kvinnor och män vilket innebär att stereotypa föreställningar om kön återskapas i organisationerna. Slutligen uttrycker myndigheterna att de ska bidra till ökad jämställdhet och har anpassat mål och åtgärder för att uppnå lagens krav. Därigenom förefaller myndigheternas ansvar för allas lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter utelämnas.

<p>ABSTRACT Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med kvinnor med olika backgrund . Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kvinnor upplever det sociala trygghetssystemet i samband med polis, socialtjänst, familjerådgivning och familjrätten under skilsmässoprocessen. Intervjuerna med informanterna utfördes enskilt hemma hos dem eller mig. Jag kommer att ta upp respondenternas upplevelser i samband med deras kontakt med olika myndigheter då de uppsökte hjälp. Uppsatsen kommer att belysa hur trygghetssystem hos olika myndigheter fungerar med betoning på lagar och deras policy, samt deras bemötande attityd gentemot respondenterna. Jag får ta del av kvinnors synsätt om hur det är att leva i ett samhälle med trygghetssystem inom myndigheter. Jag kommer även att presentera och diskutera deras upplevelse med mina utvalda teoriska utgångspunkter. Efter den sociologiska analysen följer en slutreflektion som innebär mina egna tankar omkring undersökningen. Sist kommer slutorden.</p>

ABSTRACT Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med kvinnor med olika backgrund . Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kvinnor upplever det sociala trygghetssystemet i samband med polis, socialtjänst, familjerådgivning och familjrätten under skilsmässoprocessen. Intervjuerna med informanterna utfördes enskilt hemma hos dem eller mig. Jag kommer att ta upp respondenternas upplevelser i samband med deras kontakt med olika myndigheter då de uppsökte hjälp. Uppsatsen kommer att belysa hur trygghetssystem hos olika myndigheter fungerar med betoning på lagar och deras policy, samt deras bemötande attityd gentemot respondenterna. Jag får ta del av kvinnors synsätt om hur det är att leva i ett samhälle med trygghetssystem inom myndigheter. Jag kommer även att presentera och diskutera deras upplevelse med mina utvalda teoriska utgångspunkter. Efter den sociologiska analysen följer en slutreflektion som innebär mina egna tankar omkring undersökningen. Sist kommer slutorden.

Uppsatsens syfte var att se hur polis och socialtjänst som arbetar specifikt kring unga lagöverträdare i en mellanstor kommun upplever att samverkan fungerar. De frågeställningar som skapades för att besvara syftet var; Hur samverkar polis och socialtjänst kring unga lagöverträdare? Vilka hinder upplever man kan uppstå i samverkan mellan de två myndigheterna? Vilka upplevelser och erfarenheter har intervjupersonerna om samverkan? Fem personer intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Två stycken socialsekreterare, två poliser och en person med god insikt i samverkansarbetet i den aktuella staden. Teorin som användes för att analysera resultatet var Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv. Det resultat som framkom av studien är att samverkan som sker i den aktuella staden upplevs fungera bra, men är känslig för yttre faktorer då samverkansarbetet är personbundet. Den främsta anledningen till att samverkan fungerar bra är den personliga relationen mellan intervjupersonerna. Det framkommer att intervjupersonerna upplever att det kan uppstå problem då samverkan sker i större gruppkonstellationer eller då samverkan ska ske med personer som inte är vana vid detta.

SAMMANFATTNING Sociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential. Myndigheter använder kommunikationsverktyget som ett komplement till de traditionella kommunikationskanalerna för att nå ut till sina målgrupper med information, men kanalen har mer potential än så. Svenska statliga myndigheter har mycket att lära i sitt arbete med sociala medier. De flesta myndigheter började använda sociala medier år 2010-2011, vilket innebär att verktyget är relativt nytt. Myndigheter har fått lärdom om sociala medier genom att studera andra myndigheter, utnyttjat de riktlinjer som E-delegationen arbetat fram samt genom att "lära sig genom att göra". Tidigare studier har konstaterat att sociala medier är ett verktyg som skapar en förstärkt relation och interaktion med medborgare, kunder eller privatpersoner i allmänhet. Relationsmarknadsföring är ett viktigt begrepp och kan kopplas samman med myndigheternas uppdrag från regeringen:  En myndighet har till syfte att underlätta och hjälpa allmänheten i det område myndigheten verkar. Utmaningen för myndigheter är att få mer kunskap om hur man på bästa sätt ska arbeta med sociala medier för att bygga en starkare relation med sina medborgare. Under studiens gång framkommer att myndigheter bör förändra sitt arbetssätt med kommunikationsverktyget för att uppnå dess syfte. För att skapa en förbättrad relation och interaktion med medborgare bör myndigheter förändra prioriteringen av beslut som berör sociala medier. Relationen förstärks genom att engagera och aktivera medborgare med intressant marknadsföring. Marknadsföringen måste anpassas efter verktygets lättsamma tonalitet och ses som ett naturligt inlägg i nyhetsflödet. Vidare är det också viktigt för myndigheter att ta vara på den feedback och respons som medborgare uttrycker i kanalerna. För att lösa dessa svårigheter kan myndigheter samverka och marknadsföra varandra samt uppmärksamma medborgare mer med hjälp av aktiviteten "Veckans Medborgare" som presenteras i studien. Slutligen bidrar studien med kunskap om hur myndigheter kan använda verktyget för att skapa ett mervärde till medborgarna. Den genomförda studien baserades på tidigare studier och insamlad empiri i form av telefonintervjuer med svenska myndigheter. Nyckelord: sociala medier, relationsmarknadsföring, interaktion, mervärde, myndigheter, samverkan

Forskningen på företags omlokaliseringar är ett utbrett forskningsområde. Kunskapen om myndigheters omlokaliseringar är dock begränsad. Denna uppsats, av kvalitativ karaktär, undersöker vilka lokaliseringsfaktorer som är viktigast när myndigheter flyttar och avser därmed öka förståelsen för lokaliseringsteori i förhållande till myndigheter. Studiens teoretiska ramverk är baserat på etablerad lokaliseringsteori samt nätverksteori. Fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika myndighetsanställda som varit delaktiga i respektive myndighets flytt. Resultatet indikerar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar myndigheters omlokalisering. Ingen faktor har identifierats som den viktigaste vid skapandet av behovet att flytta. Vid valet av plats visar studien att platsfaktorer, såsom närhet till bra kommunikationer eller lokalstorlek, är viktigast.

Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år.   Datum: 2015-02-13    Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin    Handledare: Joacim Andersson    Examinator: Wieland Wermke   Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning   Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande    Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?     Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.     Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande.   Metod: Kvalitativ metod    Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen. HCIS har bidragit till att de allra flesta deltagarna utvidgat sitt sociala nätverk vilket vi bedömer har varit en av programmets främsta behållningar samt en förutsättning för det livslånga lärandet.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet? Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till. Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer. Det saknas studier som harjust denna specifika utgångspunkt, varpå ett av syftena blir att breddakunskapen inom området. Metod: Kvalitativa intervjuer med kommunikatörer, innehållsanalyser avkommunikationsplaner och kvantitativa innehållsanalyser av myndigheternasinläggsflöde på Facebook och Twitter. Slutsats: Myndigheterna använder sig av fyra olika kommunikationsstrategier ikommunikationen via sociala medier. De har en önskan om att föra dialogmed sina följare men har i stort inte utvecklat några tydliga strategier för hurdetta bör gå till. De organisatoriska förutsättningar som myndigheterna haratt förhålla sig till har lett till svårigheter för hur man agerar i de socialamedierna.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet. Av resultatet går det att utläsa att etableringen av hen i myndighetstext fortfarande är relativt svag. Hen förekommer i många olika typer av texter, allmänna samt formella men framförallt i statiska informationstexter samt nyhetstext. Den funktion som hen har i texten är indefinit. Medvetenheten om hen är hög men attityden är att man ska använda hen med försiktighet.

Interaktionen mellan individer och deras sociala omgivning kan sägas utgöra grunden till ett samhälle. Därigenom ger en välfungerande kommunikation förutsättningar för ett stabilt samhälle medan missförstånd eller bristande förtroende minskar stabiliteten. Då relationen har blivit störd genom att en part åsamkats skada av en annan kan förlåtelse leda till återupprättelse. Denna uppsats utgör ett försök att studera hur förtroendet för svenska myndigheter kan förändras över tid och om sagda myndigheter kan förlåtas. Detta har skett genom en retrospektiv fallstudie om tio år av de vilka drabbades av narkolepsi som biverkan av svininfluensavaccinationen 2009–2010. Materialet har synliggjort ett narrativ där förtroendet före vaccinationen och i nutid har kunnat studerats. En analys av de skilda parternas handlingar under perioden har även genomförts för att se huruvida specifika handlingar inverkat avgörande på förtroendet. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och teorier inom det symbolisk interaktionistiska perspektivet har använts för att söka en sociologisk förståelse för processen. Teorierna har behandlat meningsskapande, erkännande och tillit. Fynden har visat att förlåtelse endast sällan inträffar men att den logik varmed förlåtelse av myndigheter sker eller ej följer samma mönster som tidigare har återfunnits i relationer mellan enskilda individer. Förtroendet har inom denna studie visat sig vara starkt förknippat med upplevelsen av trygghet i tillvaron. Den förändring av förtroende vilken inträtt framstår som mer beroende av myndigheternas agerande i efterhand än av det faktum att individerna har drabbats av en allvarlig biverkning vilket kan ge ytterligare perspektiv till framtida studier om förtroende, kränkningar och förlåtelse. / The interaction between individuals and their social surrounding shapes the fundaments for a society. This implies that a communication without interruptions enables a stable society while an interaction disturbed by misunderstandings or low trust between the actors decreases the stability. When the relation is affected by one actors experience of being hurt by another, forgiveness may be a part of a restoration. This thesis is an effort to study how the trust upon the Swedish governmental departments may change by time and whether it is possible to forgive a department. This has been made through a case study of some of the individuals who suffers from narcolepsy as a side effect of the vaccination against the swine flu during 2009-2010. The study is a retrospective study over ten years where a change in trust has been made visible through the narrative which the material has visualized. An analysis has also been performed of some of the actions made by the individuals or the departments to see whether specific actions has had a considerable impact on the development of trust. The material has been analyzed due to qualitative content analysis and theories within the symbolic interactionist perspective has been used to acquire a sociological understanding of the process. Those theories are dealing with the construction of meaning, recognition and trust. The result has implied that departments are only seldom forgiven but that when it does occur the forgiveness follows the same logic and reasoning as is the case between two individuals. The trust found in this research has proven to be strongly connected to the experience of safety. Change within the trust seems to be more related to the actions performed by the departments after the vaccination than the fact that the individuals received a serious side effect. Those findings may add to further studies about trust, violations and forgiveness.