Forskningen på företags omlokaliseringar är ett utbrett forskningsområde. Kunskapen om myndigheters omlokaliseringar är dock begränsad. Denna uppsats, av kvalitativ karaktär, undersöker vilka lokaliseringsfaktorer som är viktigast när myndigheter flyttar och avser därmed öka förståelsen för lokaliseringsteori i förhållande till myndigheter. Studiens teoretiska ramverk är baserat på etablerad lokaliseringsteori samt nätverksteori. Fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika myndighetsanställda som varit delaktiga i respektive myndighets flytt. Resultatet indikerar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar myndigheters omlokalisering. Ingen faktor har identifierats som den viktigaste vid skapandet av behovet att flytta. Vid valet av plats visar studien att platsfaktorer, såsom närhet till bra kommunikationer eller lokalstorlek, är viktigast.

Studien är en fallstudie över nattlivets utveckling under den senaste tioårsperioden i Stockholm stad. Syftet är att utforska hur politiken, de reglerande myndigheterna, och branschen förhåller sig till det geografiska rummet och dess förutsättningar, samt vad deras förhållningssätt, gett för återverkningar i lokaliseringen av nattlivet. Studien har genomförts genom intervjuer med politiker, tjänstemän och nattklubbsägare som alla är involverade i produktionen och regleringen av nattliv. En kartering av stadens nattlivsverksamheter har också genomförts. Studien bidrar till det forskningsfält som behandlar nattlivs-politik och reglering i koppling till det neoliberala paradigmet, genom att sätta utvecklingen av nattliv i ett geografiskt sammanhang. Resultaten visar att staden vill utöka nattlivet men är begränsade av de nationella lagarna. Under den studerande perioden har nattlivet utökats söderut och nya nattlivsdistrikt har bildats. Denna utveckling går att se som en samspelsprocess mellan bransch, politik och regelverk.

Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ”musik” bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik. Studien jämför en renodlad CD-marknad med en renodlad mp3-marknad. Resultat: Ett förpackningsbyte medför sänkta produktionskostnader. En datafil reproduceras inte i vanlig bemärkelse, alla enheter är kloner av ett unikt original vilket gör marginalkostnaden försumbar. Tröskeln för att etablera sig på musikmarknaden sänks i takt med att kostnaderna minskar. Artister som tidigare inte erbjudits skivkontrakt ges nu möjlighet att på egen hand bjuda ut sina alster till försäljning, vilket medför ett ökat utbud. Resultatet blir högre konkurrens vilket rimligtvis visar sig som en lägre prisnivå. Sänkta kostnader är positivt relaterat till ökat producentöverskott, men en sänkt prisnivå motverkar ökningen. Högre konkurrens med lägre priser som följd ökar konsumentöverskottet. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att ett förpackningsbyte från CD till mp3 är positivt ur välfärdsekonomisk synvinkel.

<p>Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ”musik” bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. </p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik. Studien jämför en renodlad CD-marknad med en renodlad mp3-marknad. </p><p>Resultat: Ett förpackningsbyte medför sänkta produktionskostnader. En datafil reproduceras inte i vanlig bemärkelse, alla enheter är kloner av ett unikt original vilket gör marginalkostnaden försumbar. Tröskeln för att etablera sig på musikmarknaden sänks i takt med att kostnaderna minskar. Artister som tidigare inte erbjudits skivkontrakt ges nu möjlighet att på egen hand bjuda ut sina alster till försäljning, vilket medför ett ökat utbud. Resultatet blir högre konkurrens vilket rimligtvis visar sig som en lägre prisnivå. Sänkta kostnader är positivt relaterat till ökat producentöverskott, men en sänkt prisnivå motverkar ökningen. Högre konkurrens med lägre priser som följd ökar konsumentöverskottet. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att ett förpackningsbyte från CD till mp3 är positivt ur välfärdsekonomisk synvinkel.</p>

Covid-19 has had a major impact on the spring of 2020. Many countries around the world are fighting to suppress the spread of the virus through various means. One major way is to restrict people form traveling and meeting. This has had a large impact on certain aspects of society. One of those is the closure of events big and small. Every big event in Sweden has been closed and almost every small event also. This has a big impact on business that depend on events to stay successful. This thesis explores the effect the closure of all events, big and small, has on Wargamingshops that usually organise many small events every week. The thesis also seeks to catalogue the geographical spread different kinds of Wargaming shops have in Sweden and to understand the reasoning behind the owner’s choice of location. The study finds that Wargamingshops currently have not felt a major economic impact from the Covid-19 situation and that the shops are evenly distributed in Sweden’s cities and towns except for a few clusters, mainly in the south part, Skåne. The study also finds an interesting connection between the shop owners and customers wanting to support the shops during hard times.