No description available.

Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ”musik” bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik. Studien jämför en renodlad CD-marknad med en renodlad mp3-marknad. Resultat: Ett förpackningsbyte medför sänkta produktionskostnader. En datafil reproduceras inte i vanlig bemärkelse, alla enheter är kloner av ett unikt original vilket gör marginalkostnaden försumbar. Tröskeln för att etablera sig på musikmarknaden sänks i takt med att kostnaderna minskar. Artister som tidigare inte erbjudits skivkontrakt ges nu möjlighet att på egen hand bjuda ut sina alster till försäljning, vilket medför ett ökat utbud. Resultatet blir högre konkurrens vilket rimligtvis visar sig som en lägre prisnivå. Sänkta kostnader är positivt relaterat till ökat producentöverskott, men en sänkt prisnivå motverkar ökningen. Högre konkurrens med lägre priser som följd ökar konsumentöverskottet. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att ett förpackningsbyte från CD till mp3 är positivt ur välfärdsekonomisk synvinkel.

<p>Bakgrund: När Internet på 1990-talet gjorde sitt intåg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. Istället för att lagra inspelningar på fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sändas över Internet i filformat så som mp3. Produkten ”musik” bytte skepnad från att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. </p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning från CD- skiva till mp3-fil får för välfärdsekonomiska effekter på marknaden för musik. Studien jämför en renodlad CD-marknad med en renodlad mp3-marknad. </p><p>Resultat: Ett förpackningsbyte medför sänkta produktionskostnader. En datafil reproduceras inte i vanlig bemärkelse, alla enheter är kloner av ett unikt original vilket gör marginalkostnaden försumbar. Tröskeln för att etablera sig på musikmarknaden sänks i takt med att kostnaderna minskar. Artister som tidigare inte erbjudits skivkontrakt ges nu möjlighet att på egen hand bjuda ut sina alster till försäljning, vilket medför ett ökat utbud. Resultatet blir högre konkurrens vilket rimligtvis visar sig som en lägre prisnivå. Sänkta kostnader är positivt relaterat till ökat producentöverskott, men en sänkt prisnivå motverkar ökningen. Högre konkurrens med lägre priser som följd ökar konsumentöverskottet. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att ett förpackningsbyte från CD till mp3 är positivt ur välfärdsekonomisk synvinkel.</p>

Musikmarknaden har genomgått stora förändringar där fysiska inköp av CD-skivor fasas ut till förmån för molnbaserade tjänster med strömmande media. Konsumenternas vanor förändras i takt med denna utveckling där sociala medier och andra Internetbaserade tjänster får en allt större roll. Syftet med denna uppsats är att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende på musik. Mer precist undersöks vilka sociala faktorer som påverkar studenterna för att de ska upptäcka ny musik. De teorier som används härstammar från den övergripande teorin Konsumentbeteende, med inriktningarna Word-of-mouth (WOM) och referensgrupper. Fyra attribut som tillsammans utgör en lyckad WOM-process identifierades, där samtliga attribut har inverkan på hur musik upptäcks. Varje attribut tilldelades därefter ett påstående som med hjälp av statistiska resultat antingen stärktes eller förkastades genom analys. En kvantitativ metod användes där en enkätundersökning utgjorde det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att de två främsta sociala faktorerna som påverkar upptäckten av musik är styrkan hos de sociala banden samt referensgruppers acceptans. Mer konkret visar resultatet att nära vänner/familj är den vanligaste källan för musiktips samtidigt som Spotify är den i särklass vanligaste kanalen att motta dessa tips igenom. När studenter ger musiktips sker det främst till nära vänner med intentionen att mottagaren ska uppskatta tipset.