<p>I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.</p>

I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.

<p>Denna kandidatuppsats handlar om modebloggar och deras påverkan på konsumenters agerande. I dagens konsumtionssamhälle står mode högt i kurs och bloggläsare tar dagligen in information om nya produkter och varumärken genom word of mouth. En undersökning som Mahir PR har gjort visar att 58 procent av bloggläsarna faktiskt har köpt en identisk vara som de tidigare sett i en modeblogg. Vårt syfte är således att från Mahir PRs undersökning vidare beskriva på vilket sätt modebloggar påverkar konsumenters agerande. Vi har använt oss av teori kring word of mouth, samt Solomons kommunikationsmodell där massmedias information filtreras av olika opinionsledare eller grindvakter innan de når mottagarna/konsumenterna. Vi skriver även om referensgruppers påverkan, och informationskällans trovärdighet. Till vår empiri valde vi att genomföra tio intervjuer med modeintresserade bloggläsare som faktiskt valt att konsumera efter att ha läst en modeblogg.</p><p>Resultatet visar på att det är personen bakom modebloggen som påverkar läsarna mer än själva bloggen. Vi kommer även fram till att många läsare påverkas undermedvetet utav modebloggar. Dock tar få till sig modebloggerskornas åsikter direkt utan att rådgöra med sina vänner först. Detta för att de ska känna sig bekväma i sociala situationer med de nya trenderna.</p><p>Nyckelord</p><p>: Opinionsledare, word of mouth, referensgrupper, modeblogg, blogg</p>

Denna kandidatuppsats handlar om modebloggar och deras påverkan på konsumenters agerande. I dagens konsumtionssamhälle står mode högt i kurs och bloggläsare tar dagligen in information om nya produkter och varumärken genom word of mouth. En undersökning som Mahir PR har gjort visar att 58 procent av bloggläsarna faktiskt har köpt en identisk vara som de tidigare sett i en modeblogg. Vårt syfte är således att från Mahir PRs undersökning vidare beskriva på vilket sätt modebloggar påverkar konsumenters agerande. Vi har använt oss av teori kring word of mouth, samt Solomons kommunikationsmodell där massmedias information filtreras av olika opinionsledare eller grindvakter innan de når mottagarna/konsumenterna. Vi skriver även om referensgruppers påverkan, och informationskällans trovärdighet. Till vår empiri valde vi att genomföra tio intervjuer med modeintresserade bloggläsare som faktiskt valt att konsumera efter att ha läst en modeblogg. Resultatet visar på att det är personen bakom modebloggen som påverkar läsarna mer än själva bloggen. Vi kommer även fram till att många läsare påverkas undermedvetet utav modebloggar. Dock tar få till sig modebloggerskornas åsikter direkt utan att rådgöra med sina vänner först. Detta för att de ska känna sig bekväma i sociala situationer med de nya trenderna. Nyckelord : Opinionsledare, word of mouth, referensgrupper, modeblogg, blogg

Musikmarknaden har genomgått stora förändringar där fysiska inköp av CD-skivor fasas ut till förmån för molnbaserade tjänster med strömmande media. Konsumenternas vanor förändras i takt med denna utveckling där sociala medier och andra Internetbaserade tjänster får en allt större roll. Syftet med denna uppsats är att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende på musik. Mer precist undersöks vilka sociala faktorer som påverkar studenterna för att de ska upptäcka ny musik. De teorier som används härstammar från den övergripande teorin Konsumentbeteende, med inriktningarna Word-of-mouth (WOM) och referensgrupper. Fyra attribut som tillsammans utgör en lyckad WOM-process identifierades, där samtliga attribut har inverkan på hur musik upptäcks. Varje attribut tilldelades därefter ett påstående som med hjälp av statistiska resultat antingen stärktes eller förkastades genom analys. En kvantitativ metod användes där en enkätundersökning utgjorde det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att de två främsta sociala faktorerna som påverkar upptäckten av musik är styrkan hos de sociala banden samt referensgruppers acceptans. Mer konkret visar resultatet att nära vänner/familj är den vanligaste källan för musiktips samtidigt som Spotify är den i särklass vanligaste kanalen att motta dessa tips igenom. När studenter ger musiktips sker det främst till nära vänner med intentionen att mottagaren ska uppskatta tipset.

<p>The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groups´ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory. Later, theories about rationality, risks and health were added to the essay.</p><p>The results showed that the media debate does not influence the respondents to stop taking snuff and since the majority of the respondents had many friends that took snuff as well, the respondents didn’t feel any great dissonance which made their intention to stop even smaller. The answers to the question about the perceived behavior control tended to be quite contradictive. The respondents admitted to be addictive to nicotine but at the same time they said that they were able to quit taking snuff tomorrow if they wanted to. It seems like they underestimated the power of nicotine and overestimated their ability to quit. This is according to earlier research a very common thing among addicts.</p><p>The results are not statistically significant since the number of respondents were very few. This essay may serve as a preliminary investigation for further research in this area. </p>

The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groups´ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory. Later, theories about rationality, risks and health were added to the essay. The results showed that the media debate does not influence the respondents to stop taking snuff and since the majority of the respondents had many friends that took snuff as well, the respondents didn’t feel any great dissonance which made their intention to stop even smaller. The answers to the question about the perceived behavior control tended to be quite contradictive. The respondents admitted to be addictive to nicotine but at the same time they said that they were able to quit taking snuff tomorrow if they wanted to. It seems like they underestimated the power of nicotine and overestimated their ability to quit. This is according to earlier research a very common thing among addicts. The results are not statistically significant since the number of respondents were very few. This essay may serve as a preliminary investigation for further research in this area.

This study examines students in Sweden between the ages of 20-30 and examines their purchasing behaviour regarding choice of laptops. This paper will study the effects of brand loyalty and reference group and how it affects the consumers choice of brand. This study uses a qualitative method to gather information. Nine interviews were conducted with various questions regarding brand loyalty and reference groups. This paper came to the conclusion that to some degree six people were brand loyal. Very few respondents acted in a brand loyal fashion when it came to word of mouth, where almost no consumer shared their positive experience with others despite the fact that they were happy with their purchases. Regarding the effect of reference groups on the respondents, the study found that family and friends had some influence on the consumer's choice of a brand of laptop as the respondents had the same brand as their family or friends but did not gain any information about the brands from their family or friends. Instead, it was found that the respondents turned to opinion leaders to gather information about potential laptop purchases where the consumers gained positive word of mouth which had an effect on the respondent. Negative word of mouth had an effect on consumers as they avoided certain brands because of it and was also slightly stronger than physical positive word of mouth. / Denna studie undersöker studenter i Sverige mellan 20–30 år och undersöker deras köpbeteende kring val av bärbara datorer. Denna artikel har studerat effekterna av varumärkeslojalitet och referensgruppen och hur det påverkar konsumenternas val av varumärke. Denna studie använder en kvalitativ metod för att samla in information. Nio intervjuer genomfördes med olika frågor om varumärkeslojalitet och referensgrupper. Denna artikel kommer till slutsatsen att till en viss grad var sex personer varumärkeslojala. Väldigt få respondenter agerade varumärkeslojalt, när det kommer till word of mouth, där nästan ingen respondent delade sin positiva upplevelse med andra trots att de var nöjda med sina köp. När det gäller effekten av referensgrupper på respondenterna fann studien att familj och vänner hade något inflytande på konsumentens val av laptopvarumärke då respondenterna hade samma varumärke som sina vänner eller familjer trots att de inte fick information om varumärket från sina vänner och familjer. Istället visade det sig att respondenterna vände sig till opinionsledare för att samla information om potentiella köp av bärbara datorer där konsumenterna fick positiv word of mouth vilket hade en påverkan hos respondenterna. Negativt word of mouth hade en effekt på konsumenterna eftersom de undvek vissa varumärken och var också någorlunda starkare än fysisk positiv word of mouth.