Syfte: Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för vad som motiverar respektive hindrar studenter att köpa och konsumera second handkläder. Metod: En abduktiv fallstudie av kvalitativ karaktär med 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes Slutsats: Studiens resultat visar att både miljömedvetenhet och prismedvetenhet var de främstamotivationsfaktorerna vid köp av seond handkläder. Det finns en koppling mellan konsumentersmiljömedvetenhet och deras konsumtion av second handkläder, där det framgår att konsumentersom är mer miljömedvetna tenderar att köpa på second handbutiker. Prismedvetenhet var enviktig motivationsfaktor och om priset ökade hade efterfrågan minskat. En stark motståndfaktorär den hygieniska aspekten, då kläderna upplevs som ofräscha och ohygieniska. Referensgruppervar en motståndsfaktor som inte var lika stark men näst mest förekommande, då konsumenterinte vill köpa second handkläder på grund av rädslan att deras familj eller vänner kommer attändra sin syn på dem. / Purpose: The purpose of this study is to create a better understanding of what motivates andprevents students from buying and consuming second-hand clothing.  Method: An abductive case study of a qualitative nature with 12 semi-structured interviewsconducted. Conclusion: The results of this study showed that both environmental awareness and priceawareness were the main motivating factors when purchasing second-hand clothing. There is aconnection between consumers' environmental awareness and their consumption of second-handclothing, where it appears that consumers who are more environmentally aware tend to buy fromsecond-hand stores. Price awareness was an important motivating factor and if the price wouldincrease, the demand would decrease. A clear resistance factor is the hygienic aspect, as theclothes are perceived as unfresh and unhygienic. Reference groups were a resistance factor thatwas not as strong but second most common, as consumers do not want to buy second-handclothes due to the fear that their family or friends will change their opinion of them.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.