Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer – Resurser – Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden. Vidare visade resultatet även att rutiner runt behovsanalys kan förbättras vilket skulle leda till bättre anpassad vård.

Forskningen på företags omlokaliseringar är ett utbrett forskningsområde. Kunskapen om myndigheters omlokaliseringar är dock begränsad. Denna uppsats, av kvalitativ karaktär, undersöker vilka lokaliseringsfaktorer som är viktigast när myndigheter flyttar och avser därmed öka förståelsen för lokaliseringsteori i förhållande till myndigheter. Studiens teoretiska ramverk är baserat på etablerad lokaliseringsteori samt nätverksteori. Fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika myndighetsanställda som varit delaktiga i respektive myndighets flytt. Resultatet indikerar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar myndigheters omlokalisering. Ingen faktor har identifierats som den viktigaste vid skapandet av behovet att flytta. Vid valet av plats visar studien att platsfaktorer, såsom närhet till bra kommunikationer eller lokalstorlek, är viktigast.

Denna studie undersöker om det finns faktorer inom optikbranschen som, samt hur dessa faktorer i så fall, påverkar e-handeln av glasögon. Författarna har uppmärksammat en svag trend kring ehandel av optikprodukter. Då mycket fokus de senaste åren riktats mot kontaktlinser väljer författarna istället att grunda undersökningen på glasögon. Idag har få av de traditionella återförsäljarna e-handel och ännu färre erbjuder glasögon på internet. Det teoretiska ramverket baseras på den service-dominerande logiken som på senare år framkommit inom marknadsföringsforskningen. Nätverksteori och värdesamskapande är de två begrepp vilka ligger till grund för analysen och blir de påverkansfaktorer som utreds. Den empiriska studien är kvalitativ och utgörs av sex intervjuer med större företag från optikbranschens tre försäljningsområden; offline, online och omnikanaler. Författarna valde även att hålla en sjunde intervju med en branschorganisation för maximal variation i urvalet. Analysen påvisar att de teoretiska begreppen, vidare de påverkansfaktorer som väljer att undersökas, spelar en roll. Slutsatserna dras att såväl branschens sammansättning, institutionerna som styr den samt kundrelationer och produktens attribut på olika sätt påverkar utvecklingen av e-handel för glasögon.

En fusion eller ett förvärv leder till dramatiska förändringar i ett affärsnätverk, vilket påverkar leverantörer, kunder och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att diskutera hur Radi Medical Systems syn på sina konkurrenter förändras efter att ha blivit förvärvade av St:Jude Medical. Vi gör en fallstudie där vi utgår från teori om nätverksbilder (affärsnätverk och affärsrelationer) där olika dimensioner analyseras. Vår studie påvisar som tidigare forskning att vissa konkurrenter tycks vinna på fusionen och förvärvet. Synen på konkurrenter förändras från att Radi inte fokusera så mycket på konkurrenterna till att Radi i vissa fall är inblandade i rättsliga tvister och att de börjat intressera sig för vad konkurrenterna gör som en del i sin marknadsföring. Vår slutsats pekar på att mer forskning måste ägnas åt att förstå hur relationerna till konkurrenterna förändras i samband med en fusion eller ett förvärv. Att förstå relationerna till konkurrenterna kan bidra till att minimera konkurrenternas förtjänster.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen & Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen & Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

<p>Since the end of the cold war, military interventions have shifted from concerning only to win peace in their operation areas towards start helping the society to rebuild the capacity for development and democracy after the end of the armed conflict. This is made through a large diversity of organisations and actors of various kind with a large range of activities and goals. For the best possible efficiency it could be assumed that these actors should gain from cooperating and working together since their overall intentions are the same. This is not the case though and for this there are several different reasons. It do occur civil-military relations in a couple of areas of operation and the purpose of this study was to explore in which of these the relations are more or less suitable; politics and diplomacy, security, humanitarian aid, reconstruction and peacebuilding. This was done through analyses of litterature on the subject and through a few interviews with experienced personell. The material is derived from scientific research, individual and independent reports but also from statements and comments from those who have actually been on the field. The study also investigated how the links and relations in those networks the actors on the field theater belong to can explain the problems and possibilities. There is no clear answer of which area of operation is most suitable for civil-military relations, but the areas for security and reconstruction have the best possibilities to succeed in achieving their goals if coordination and education about long term consequences are dealt with. The humanitarian aid is the area that is most riskful to perform cooperation within since it could be harmful for the relations of participating actors as well as for the long-term peacebuilding. It is necessary in certain situations though. The need for further coordination and education is emphasized to be held in the arenas that preceeds the field work. This is also what the result from the network analysis gives. All links between actors are important in the field area of an international operation, wether they are strong or weak. They give the possibility to bring the organisations together and increase the knowledge about eachother and also create an understanding for the different types of organisations goals and methods. This will in the long run create conditions for improved coordination and cooperation and thus stronger peacebuilding efforts.</p>

I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporär migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förståelsen för ungas temporära arbetsmigration; både beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som påverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de är från Västerbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjäna pengar för att kunna resa. Migration kan därmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar. Deras längtan efter att flytta hemifrån föräldrarna, att prova någonting nytt samt att flytta till en större stad var också viktiga komponenter i beslutet. Detta kan ses som en önskan att bli mer självständig, och som ett steg in i vuxenvärlden. Resultatet visar också att sociala kontaker spelade en viktig roll i respondenternas beslut att flytta till Oslo, i enlighet med social nätverksteori. Samtliga respondenter hade bestämt i förväg att de endast skulle bo i Oslo temporärt, men nästan alla stannade längre än planerat. Anledningar till att flytta tillbaka till Sverige var bland annat reseplaner, studier, det långa avståndet till vänner och familj, missnöje över arbetsförhållanden, och även det faktum att respondenterna hela tiden varit inställda på att Oslovistelsen endast skulle vara temporär.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfält när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning.