Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt.   Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

Syftet med detta arbete är att använda en komparativanalys för att påvisa likheter och olikheter hos två ledare för nya religiösa rörelser; den Raeliska rörelsen och Scientologikyrkan. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där rörelsernas eget material såväl som publicerade texter från forskare som studerat rörelserna studerats. Ledare av olika rörelser tillskrivs ofta en karisma vilket får människor att följa dem. Karisma behöver inte bara vara knutet till en person utan även till föremål som exempelvis texter hen producerat. Processen där följarna till en person med karisma lär sig känna igen och erkänna ledarnas karisma kallas karismatisering. De två begreppen har undersökts av Eileen Barker och uppsatsen undersöker hur dessa processer gestaltats när de två ledarna Raël och L. Ron Hubbard beskrivs av sina respektive rörelser.   Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna tillskrivs unika egenskaper och kunskaper som gör dem till mer än vanliga människor. De två ledarnas beskrivs som utvalda av en högre makt för att kunna leda människor till ett bättre liv och mående. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna som undersökts tillskrivits karisma av sina rörelser och hur de fått den tillskriven genom de hagiografier som skapats för att beskriva deras liv som unika.

No description available.

The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters. This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber’s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further. Weber’s ”rational leader” and ”charismatic leader” can today be referred to as the competent politician and the celebrity. The identified celebrity candidates in Sweden and Finland will thus be categorized as whether they are also competent politicians. The result of the analysis shows that celebrity candidates are fairly common in Finland but barely exists in Sweden. However, not many of these candidates actually get elected; only one celebrity candidate from Sweden and four from Finland. All but one is considered to be both charismatic and competent. The conclusion is that celebrity candidates do not get elected based only on them being a celebrity. They also have to be considered competent leaders. However, being a charismatic and personal candidate is getting more and more important as politics are becoming more personalized, but simply being a celebrity will not get you a seat in the European Parliament.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang. Resultatet visade att det fanns ett starkt positivt samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Sammanfattningsvis tenderar studenter som uppfattar sin lärare som karismatisk att vara motiverade och engagerade. Det speglar de teorier och den forskning som visar att karismatiska människor har en positiv inverkan på andra människor. / The purpose with this study was to investigate if there was a relation between charismatic teachers and motivated students. According to our hypothesis, there should be a positive relation between charisma and motivation. We conducted a survey at a university in a medium-sized town in Sweden. The participants consisted of 172 university students. The questionnaire was designed to measure teacher´s charisma and students´ motivation and engagement. The results showed a strong positive relation between charismatic teachers and motivated students. In summary, students who perceive their teachers as charismatic tend to be motivated and engaged. It reflects the theories and research saying that charismatic people have a positive impact on other people.

No description available.

The thesis aims to present and evaluate Liselotte Frisk’s usage of the father of charismatic research, Max Weber’s, theories regarding charismatic leadership. It does this by examining, using textual analysis, chapters from two works meant to examine and categorize new religious movements. The two works are “Nya religiösa rörelser” and “De nya religiösa rörelserna-vart tog de vägen?”. Three specific New Religious Movements have been selected: the Osho-movement, the church of Scientology as well as Hare-Krishna. The study details Frisk’s usage of Weber’s theories based on an analytical model that in itself is based upon Weber’s own definition of what constitutes charismatic leadership. The study finds that while Frisk uses aspects of Weber’s theories, there are certain aspects that do not align. Rather than seeing this as a fault of Frisk in her application of Weber, it should, however, be seen as a sign of the fact that Weber’s theories are somewhat vague and difficult to adapt and use. There is a reason for why he has been challenged and questioned on his views and terminology concerning charismatic leadership when it comes to New Religious Movements. That being said, there are aspects of it that in the present author’s opinion are still worth to investigate and use when it comes to leadership in religious organizations.

<p>Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger på tillgänglig teoribildning om ledarskap, karisma, vision och makt. Dessutom har empiriska studier genomförts med hjälp av litteratur- och artikelstudier om Jan Stenbeck. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att Jan Stenbecks ledarskap i grunden lär ha utgått från hans makt. Vi finner även att karismatiskt och visionärt ledarskap utgjorde viktiga delar i hans ledarskap. Dessa lär, enligt vår mening, ha varit underordnade maktens betydelse för hans förmåga att påverka. Vidare har vi funnit att Jan Stenbeck utövade åtminstone fyra olika ledarstilar och därmed kan han anses ha varit en effektiv ledare.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.</p><p>Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen.</p>