<p>Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger på tillgänglig teoribildning om ledarskap, karisma, vision och makt. Dessutom har empiriska studier genomförts med hjälp av litteratur- och artikelstudier om Jan Stenbeck. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att Jan Stenbecks ledarskap i grunden lär ha utgått från hans makt. Vi finner även att karismatiskt och visionärt ledarskap utgjorde viktiga delar i hans ledarskap. Dessa lär, enligt vår mening, ha varit underordnade maktens betydelse för hans förmåga att påverka. Vidare har vi funnit att Jan Stenbeck utövade åtminstone fyra olika ledarstilar och därmed kan han anses ha varit en effektiv ledare.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. </p><p>Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>Background: Due to the rapid change of conditions knowledge is becoming increasingly more importance today. Knowledge is now considered superior to technology and capital as a source of competitive advantage, however needs to be efficiently transferred and well managed to explore its full potential.</p><p>Purpose: The primary purpose of this study is to map the process of structured knowledge transfer. This is done in two phases from host organisation to expatriate and from expatriate to home organisation. Secondary the results will indicate some major influences on the knowledge transfer process.</p><p>Research method: A case study of SAAB and Denel Aviatons has been selected for this thesis. Primary information was predominantly obtained through qualitative interviews with some quantitative survey support. The case study has been conducted with people involved in the structured knowledge transfer programme.</p><p>Results: The study shows that different types of knowledge is transferred and that knowledge moves through several stages as it gets transformed from raw data to action. It also captures the methods of knowledge transfer as it moves from velocity to viscosity. It has also been discovered that although the second phase within the case study is different than the first, that ideally it should be almost identical.</p>

<p>Since the disintegration of the Soviet Union all conditions and principles for doing business in the area have changed. The shift from a planned economy to a market economy is connected with rapid and basic changes in political, social, economic and technological conditions. The Baltic countries Estonia, Latvia andLithuania are going through a gradual transition and the decrease of central economic power leads to the liquidation of state monopolies. The markets of the Baltic is giving great opportunities for Western European companies since the Baltic is a good springboard to the more Eastern European markets, which consists of over 400 million possible customers.The Baltic countries is not a homogeny group, they have different language, culture and history. Western European companies need to be aware of this facts if they are going to become successful with their establishments. The Western European companies choose different entry modes in order to fulfil their international ambitions. The entry mode signals to host governments and to competitors the companies ambitions in the hostcountry. For the majority of companies the most significant international marketing decision they are likely to take is therefore how they should enter new markets. The purpose of the study is to explain how foreign companies strategies theoretically match the Baltic countries strengths and weaknesses and what kind of entry modes provides a good match between the investor´s strategy and the local attractiveness.</p>

Since the disintegration of the Soviet Union all conditions and principles for doing business in the area have changed. The shift from a planned economy to a market economy is connected with rapid and basic changes in political, social, economic and technological conditions. The Baltic countries Estonia, Latvia andLithuania are going through a gradual transition and the decrease of central economic power leads to the liquidation of state monopolies. The markets of the Baltic is giving great opportunities for Western European companies since the Baltic is a good springboard to the more Eastern European markets, which consists of over 400 million possible customers.The Baltic countries is not a homogeny group, they have different language, culture and history. Western European companies need to be aware of this facts if they are going to become successful with their establishments. The Western European companies choose different entry modes in order to fulfil their international ambitions. The entry mode signals to host governments and to competitors the companies ambitions in the hostcountry. For the majority of companies the most significant international marketing decision they are likely to take is therefore how they should enter new markets. The purpose of the study is to explain how foreign companies strategies theoretically match the Baltic countries strengths and weaknesses and what kind of entry modes provides a good match between the investor´s strategy and the local attractiveness.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik. Genomförande: Uppsatsen bygger på tillgänglig teoribildning om ledarskap, karisma, vision och makt. Dessutom har empiriska studier genomförts med hjälp av litteratur- och artikelstudier om Jan Stenbeck. Resultat: Vi har kommit fram till att Jan Stenbecks ledarskap i grunden lär ha utgått från hans makt. Vi finner även att karismatiskt och visionärt ledarskap utgjorde viktiga delar i hans ledarskap. Dessa lär, enligt vår mening, ha varit underordnade maktens betydelse för hans förmåga att påverka. Vidare har vi funnit att Jan Stenbeck utövade åtminstone fyra olika ledarstilar och därmed kan han anses ha varit en effektiv ledare.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.