Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik. Genomförande: Uppsatsen bygger på tillgänglig teoribildning om ledarskap, karisma, vision och makt. Dessutom har empiriska studier genomförts med hjälp av litteratur- och artikelstudier om Jan Stenbeck. Resultat: Vi har kommit fram till att Jan Stenbecks ledarskap i grunden lär ha utgått från hans makt. Vi finner även att karismatiskt och visionärt ledarskap utgjorde viktiga delar i hans ledarskap. Dessa lär, enligt vår mening, ha varit underordnade maktens betydelse för hans förmåga att påverka. Vidare har vi funnit att Jan Stenbeck utövade åtminstone fyra olika ledarstilar och därmed kan han anses ha varit en effektiv ledare.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende. Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap. Denna modell består av tre delar; Ledaren, Följarna och relationer samt Situationen. Denna modell används sedan för att med hjälp av Steve Jobs, känd bland annat för att ha varit karismatisk, visa att karismatiskt ledarskap inte är en personlig egenskap. Utan att den består av dessa tre delar och växer under en process för att bli starkare. / This Bachelor thesis takes a closer look at the charismatic leadership that often is claimed to be a trait that some people are born with. It is often said that people like Gandhi, Barack Obama and Olof Palme had this particular trait. A trait that would make people follow the leader willingly despite themselves and cater to his or her every whim. This thesis aims to problematize this and see if charisma as a personal trait really is true. With the help of the father of charisma, Max Weber, and research about leadership and charisma, this paper draws a model and tries to understand if charismatic leadership is more depended on these three components; The leader, the followers and the situation. This model is then applied to Steve Jobs, famous to be a charismatic person, and his career to try to show that charisma is not a personal trait. The thesis concludes that charisma is built on these three components and that charisma is a part of a process, which makes it come alive and grow.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011 – 05 Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren? Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag. Undersökningen har genomförts genom läsning av olika skrifter om historisk och modern ledarskap. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie eftersom basen i undersökningen består av redan skrivet material men det finns inslag av kvantitativ studie där våra egna erfarenheter av olika ledarskaps typer har huvudrollen. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell, analys av det historiska och dagens karismatiska ledarskap. Utifrån dessa perspektiv har vi försökt få oss en uppfattning om vilken typ av ledarskap, framtidens samhälle kan acceptera. Resultat & slutsats: Vår slutsats är att, beroende på var i samhället vi befinner oss, kommer vi att träffa olika slags ledare men att det karismatiska ledarskapet (en del av den) kommer att flätas ihop med en demokratisk organisation och möjligheten att en ny ledarskapstil tar form är stort. Rsultatet av studien redovisas i sista kapitlet som är slutsatsen. Förslag till fortsatt forskning: Av alla ledarskapstilar har vi begränsat denna studie till det karismatiska ledarskapet som vi tyckte var en fascinerande ämne. Det karismatiska ledarskapet är värt att studeras och dokumenteras mer detaljerat. Vi tror att en studie som går ut på att hitta de nyanser som eventuell kan förena den demokratiska ledarskapstilen med den karismatiska skulle vara intressant. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökning av vår egen förståelse om hur det karismatiska ledarskapet fungerar och öppnar porten för en mängd uppsatsmöjligheter för kommande studenter. Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, historiska ledare, karisma, karismatiska ledare / Title: Back to the future. The return of the charismatic leadership. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ulrika Lundmark & Violeta Jonsson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2011 – 05 Aim: The purpose of this study is to show by means of historical examples how the charismatic leadership has acted on the world scene and discuss its possible return. More specifically we want answers to those questions: How we want to define the charismatic leaders in the future? What is the ideal leadership and why? Is there a future for the charismatic leader? Method: Using historical examples, we look for the charismatic leadership characteristics. The survey was conducted through the reading of various writings on historical and contemporary leadership. The essay is based on a qualitative study because the base of the study consists of already written material but there is an element of quantitative study in which our own experience of different leadership types has the lead role. This study is based on an analysis model, analysis of the historical and present-day charismatic leadership. From these perspectives, we have tried to get an idea of what kind of leadership, the future society can accept. Result & Conclusions: Our conclusion is that depending on where in society we are, we will meet with various types of leaders but to the charismatic leadership (part of) will be intertwined with a democratic organization and the possibility that a new leadership style takes shape is big.The results of the study will be presented in our last chapter, conclusions. Suggestions for future research: Of all the leadership styles, we have restricted this study to the charismatic leadership that we thought was a fascinating topic. The charismatic leadership is worth being studied and documented in more detail. We believe that a study about to find the nuances that make possible to reconcile the democratic leadership style with the charismatic leadership would be interesting. Contribution of the thesis: The essay has contributed to an increase in our understanding of how the charismatic leadership works and opens the door for a variety of essay options for future students. Key words: Leadership, leadership styles, historical leaders, charisma, charismatic leaders

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma. Bakgrunden av undersökningen innefattar bland annat Max Webers definition av den ”genuina” karisman samt en rad andra teorier och undersökningar om karisma som försökt förklara fenomenets härkomst. Med bakgrund av detta har jag alltså studerat karisma ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av diskursanalys och funnit att de två självhjälpsböcker jag undersökt konstruerar karisma som ett multidimensionellt fenomen som alla individer har möjligheten att utveckla. Utöver denna upptäckt tyder resultaten från undersökningen även på att en decentralisering av makten i dagens samhälle har kommit att påverka hur karisma konstrueras idag. / Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today. Title: What significance does charisma have in society today? – A study done from the social constructivist perspective concerning charisma in self-help literature. Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today.

The purpose of this essay is to investigate the deformed Viking swords as seen in the historical Swedish province of Uplands during the Late Iron Age.Three sites have been selected for their concentration of deformed and fragmented swords,as well as other phenomena that are part of the phenomenon. Birka,Kiplingeberg and Söderby are the three choose parts of Upland chosen for the similarities and difference of the swords appearing in cremation graves. To get a deeper understanding of the phenomenon beyond “killing of an object”, the theoretical perspective of charismatic objects, personhood and ritual theories have been used to approachthe swords.This will allow the essay to address the question of why different forms of swords appear and discuss who the form was for.

<p>How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).</p><p>Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.</p>

How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority). Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.