<p>Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom</p><p>att identifiera brister och föreslå förbättringar.</p><p>Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem.</p><p>Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.</p><p>Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i</p><p>efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera.</p><p>Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande</p><p>uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats.</p><p>Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista</p><p>offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.</p>

Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genom att identifiera brister och föreslå förbättringar. Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem. Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band. Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan. Resultatet visar att tunna stålband är svåra att bromsa, vilket medför att kraften som byggs upp i bandet blir för låg. Det ökar risken att haspelrepor uppkommer i band när de processas i efterföljande maskiner. Det ökar även risken för att band måste lindas om då valsverk har svårigheter att valsa ett för löst lindat band. Förutom svag bromsverkan på tunna band identifierades även ett antal andra problem, såsom obefintlig automation för inställningar av bromskrafter, otillräcklig bandstyrning av grova band med mera. Utifrån de identifierade problemen skrevs kravlistor och önskemål på offerter gällande uppgraderingar av utrustning. Offerter har sedan ställts mot varandra enligt kravlistorna och diskuterats. Rekommendationerna som avslutar examensarbetet innehåller bland annat en offert på ett nytt S-bromsverk som kan höja bromskraften. Rekommendationer innehåller även en offert på tjockleksmätare som ökar kontroll av felaktig tjocklek på bandändar. Den sista offerten som rekommenderas är en ny pelarsvängkran som kan förenkla hanteringen av strips.

<p>Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.</p>

<p>The aim of our thesis is to study and analyze the components and features a brand should have to provide a solid foundation for brand building. Furthermore, we show how brands can make use of trends in a brand establishment.</p><p>This paper is written from a qualitative approach. Through both structured and semi structured interviews, we obtained valuable information from our respondents. Our frame of reference and empirical foundation are linked together through an abductive approach which has resulted in our analysis and conclusions.</p><p>A trend brings with a set of emotional characteristics, which companies can’t influence but must adapt to. This means that brands can take advantage of the force created by a trend in the form of a lever, if the companies adapt their businesses into what the trend represents. This leads to a decreased distance between the brand and the customer, due to that the emotional characteristics conveyed by the brand are already held by the customer. The company does not need to teach the customer about the emotional values carried by the brand, and we then see a trend as a carrier of information that conveys knowledge to the customers.</p><p>The critical moment in establishing a brand during a trend, is that the launch of the brand takes place at the right time. It can be devastating for companies investing a lot of time and money to adapt their brand to a trend if the establishment takes place too late. This might result in a high competition where companies can experience difficulties in taking market shares.</p>

Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.

Sammanfattning Bakgrund och problem Organisationer förändrar sig bland annat för att kunna ligga före konkurrenter eller för att inte hamna efter. Deras förändringsprocesser stöter ofta på problem som påverkar förändringsarbetet. Förändringen kan försenas eller till och med avbrytas helt. Forskare har tagit fram ekonomiförändringsmodeller som ska beskriva vad som påverkar förändringsprocesser och dessa har ingående behandlat vad som driver förändringar men de har inte bidragit med vad som motarbetar dem. Det finns en ny ekonomiförändringsmodell som uttalat säger sig bidra med denna kunskap men denna modell har inte testats i andra sammanhang än hur den framställdes. Detta ställer till problem för de som modellen syftar kunna hjälpa, nämligen ledare och beslutsfattare vid förändringsprocesser, då de inte kan känna att modellen är användbar utanför de ramar som den är framtagen ifrån. Modellen består av drivande krafter bakom förändring och delar upp de krafter som motarbetar en förändring i tre barriärer nämligen förvirrande-, frustrerande-, och fördröjande faktorer, vilka skiljs åt genom hur de uppstår och vad de leder till. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den nya ekonomiförändringsmodellens drivande krafter samt uppdelning och definitioner av barriärer mot förändring även kan urskiljas vid implementeringen av affärssystem. Detta för att bidra med kunskap angående hur användbar modellen är i andra sammanhang än där den framställts samt för att underlätta vid förändringsarbeten inom organisationer. Hela ekonomiförändringsmodellen kommer att behandlas men fokus kommer att ligga på de barriärer som modellen introducerar och frågan blir: Kan den nya ekonomiförändringsmodellens uppdelning och definitioner urskiljas vid implementeringen av ett affärssystem? Slutsatser och förslag på vidare forskning Resultatet av vår undersökning kom fram till att de drivande krafterna och de olika barriärernas grunder även kunde urskiljas vid implementering av affärssystem men att vad de ledde till inte var lika tydligt kopplat till modellen. De drivande krafterna samt de förvirrande och fördröjande faktorerna stämde med modellen medan däremot de frustrerande faktorerna inte verkade kväva förändringsprocessen och därmed stämde de inte överens med modellens beskrivning av frustrerande faktorer. Då undersökningen inte helt förkastar den nya ekonomi- förändringsmodellen behövs det mer forskning av andra förändringsobjekt för att kunna utveckla modellen vidare och bidra till att den får den allmänna användbarhet som dess grundare efterfrågar.

The aim of our thesis is to study and analyze the components and features a brand should have to provide a solid foundation for brand building. Furthermore, we show how brands can make use of trends in a brand establishment. This paper is written from a qualitative approach. Through both structured and semi structured interviews, we obtained valuable information from our respondents. Our frame of reference and empirical foundation are linked together through an abductive approach which has resulted in our analysis and conclusions. A trend brings with a set of emotional characteristics, which companies can’t influence but must adapt to. This means that brands can take advantage of the force created by a trend in the form of a lever, if the companies adapt their businesses into what the trend represents. This leads to a decreased distance between the brand and the customer, due to that the emotional characteristics conveyed by the brand are already held by the customer. The company does not need to teach the customer about the emotional values carried by the brand, and we then see a trend as a carrier of information that conveys knowledge to the customers. The critical moment in establishing a brand during a trend, is that the launch of the brand takes place at the right time. It can be devastating for companies investing a lot of time and money to adapt their brand to a trend if the establishment takes place too late. This might result in a high competition where companies can experience difficulties in taking market shares.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band. Resultatet i denna undersökning visar att vägen ut ur missbruk kan se olika ut, men våra intervjupersoners berättelser har ändå ett antal gemensamma nämnare. Vi fann att missbrukets negativa konsekvenser, och olika negativa kritiska händelser, i kombination med stödet i relationer frammanade en insikt om och en inom individen förankrad vilja att bryta upp från missbruket. Dessa tre komponenter utgjorde tillsammans anledningen till varför våra informanter bröt upp från missbruket. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket, framstod som viktigt även för att kunna bryta upp från missbruket. Viktigast för uppbrottet var dock en inre drivkraft som bestod i en, i grunden, positiv självbild och en tro på den egna förmågan att lyckas med uppbrottet. För att sedan kunna upprätthålla drogfriheten framträdde två tydliga trender i våra informanters handlande. Dels tillbakablickar på missbrukets negativa konsekvenser, och dels strävandet efter och värderandet av positiva komponenter i det nya drogfria livet, såsom återuppbyggda och nyetablerade relationer, sysselsättning, bostad och personlig utveckling.

Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder som lärare tillämpar i undervisningen om krafter och rörelser. Datainsamlingsmetoden som ligger till grund för studien är en digital enkät som består av öppna frågor och har besvarats av tio personer. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt. Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Undervisningsmiljöer såsom lekparken, utomhusmiljön och klassrummet är tre miljöer som kan tillämpas som resurs för undervisningen om krafter och rörelser. Miljöerna tillämpas på ett varierat sätt utifrån olika lärare som deltagit i studien. Lekaprken anses som en lärorik miljö för undervisningen medan skogen som utomhusmiljö anses lärorik men tillämpas mer sällan. Slutsatsen är att lärare tillämpar lekaprken och klassrummet som undervisningsmiljö men att den påverkas av lärarens kompetens och tolkning av läroplanen om hur ofta och mycket metoden används. Lärarna i studien anser dock att varierande arbetssätt ökar elevens lärande och konkretiseringen av de abstrakta fysikaliska begreppen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod. För att analysera det empiriska materialet och därmed bidra med teoretisk förklaring till hur personalen arbetar har empowermentbegreppet, som en process på individ- och gruppnivå använts. Analysen byggs även på Motivational Interviewing, [MI-metodens] principer och begrepp: empati, diskrepans, ambivalens samt ”rulla med motstånd”. Slutligen har vi valt att behandla begreppen: gruppdynamik och inducerade krafter, då vi syftar till att förklara hur individers åsikter, attityder och beteenden kan förändras genom en grupp. Analysen visar att personalen i projektet arbetar med att uppnå individuella målsättningar utifrån gruppen. Huvudresultatet visar att personalens arbetssätt grundas på den empowermentinspirerade MI-metoden vars princip bygger på att individen själv har förmåga och kapacitet att ta sig vidare mot ett önskvärt mål.