Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se hur ryttare ser på sin egen vikt i relation till hästar och ridning. Närmare bestämt vilka tankar finns runt ryttarens egna hälsa i form av kost och fysisk aktivitet. Vidare att undersöka om det finns en skev kroppssyn och en önskan att vara smal. Följande frågeställningar hjälper till att besvara syftet. 1. Hur ser ryttare på sin egen hälsa? 2. Vilken är den främsta anledningen till att ryttare tänker på vikten? 3. Finns det skillnader mellan olika åldersgrupper?   Metod Studie genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna som är eller har varit aktiva inom ridsporten de senaste fem åren. Studien pågick under fem dagar och enkäten delades i två stängda grupper på Facebook. Enkäten undersökte ryttarnas syn på sin egen vikt och hälsa och hur de såg på sina kroppar. Resultaten analyserades i SPSS genom deskriptiv analys, t-test och Anova.    Resultat I studien deltog 114 kvinnor och en man. Resultaten visade att 83 procent tänker på vad de äter och 64 procent tänker på sin hälsa i förhållande till ridningen. Majoriteten (64,2 %) skattade att de rör sig över 240 min per vecka vilket är över de rekommenderade 150 minuterna för fysisk aktivitet per vecka och 26,7 procent skattade att de rör sig 120-240 min per vecka. 61,6 procent utövar fysisk aktivitet utanför stallet med promenader, löpning, yoga och träna på gym de mest förekommande. Hästens välmående samt ryttarens egen prestation och utseende var de vanligaste alternativen till varför deltagarna tänker på sin vikt med koppling till ridning.   Slutsats Hästens välmående är högsta prioritering när det kommer till varför ryttare tänker på sin vikt, men till skillnad från tidigare studier så tänker deltagarna på sin egen hälsa både relaterat till prestation och till allmänt välmående. Det råder en delad känsla om hur nöjda de är med sin vikt men tanken på vikten är vanligt förekommande. Att undersökningen gjordes i Stockholm som är en storstad kan självklart spela en viktig roll i detta. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syfte Syftet med undersökningen är att genom en experimentell studie jämföra två stavspetsars, med olika vikt, inverkan på stavspetsens rörelsemönster under rullskidåkning i olika åkhastigheter på rullband vid dubbelstakning. Metod Tio elitaktiva manliga längdskidåkare deltog i studien där de under rullskidåkning på band filmades med ett rörelseanalyssystem som samlade in data rörande stavspetsens rörelsemönster i x-, y- och z-led. Två olika stavspetsar med olika vikt jämfördes under dubbelstakning vid två olika arbetsintensiteter. Resultat Då lätt stavspets används befinner sig punkten där stavspetsen är längst fram i rörelsecykeln både högre upp i förhållande till mattan och längre fram i förhållande till stavisättningen än då tung stavspets används. Detta oberoende av arbetsintensitet. Avståndet i x-led mellan stavspetsens isättning och skidans bindning är kortare när lätt stavspets används oavsett arbetsintensitet. Då lätt stavspets används befinner sig punkten där stavspetsen är längst bak i rörelsecykeln både högre upp i förhållande till mattan och längre bak i förhållande till stavsläppet än då tung stavspets används. Detta oberoende av arbetsintensitet. Punkten då stavspesten befinner sig högst upp i rörelsecykeln är högre upp för lätt stavspets än för tung. Även detta oberoende av arbetsintensitet. Då det gäller stavspetsens kontakttid med mattan visas ingen skillnad mellan lätt och tung stavspets oavsett arbetsintensitet. Slutsatser Tydliga skillnader mellan hur de två stavspetsarnas rörelsemönster ser ut vid rullskidåkning i olika arbetsinsatser hittades. I tävlingssammanhang används så lätt utrustning som möjligt inom elitlängdskidåkning. Den lätta stavspetsen i undersökningen överensstämmer mer med vikten hos den utrustning som används vid dessa aktiviteter än den tunga. Rörelsemönstret hos den lätta stavspetsen kan därmed även tänkas spegla rörelsemönstret vid skidåkning på snö bäst. När rörelseanalyser utförs borde detta tas i beaktning om målet är att efterlikna tävlingssituationen så mycket som möjligt.

<p>Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.</p>

<p>Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...</p><p> </p>

<p>Aim</p><p>The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss.</p><p>- What strategies did the participants use to loose weight?</p><p>- Which behaviours are related with maintained weight loss?</p><p>Method</p><p>The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss.</p><p>Results</p><p>The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants.</p><p>Conclusions</p><p>The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.</p><p>- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?</p><p>- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra.</p><p>Slutsats</p><p>Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.</p>

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...

Aim The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss. - What strategies did the participants use to loose weight? - Which behaviours are related with maintained weight loss? Method The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss. Results The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants. Conclusions The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten. - Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt? - Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning? Metod Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång. Resultat Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra. Slutsats Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.

Bakgrund. Inom svensk intensivvård vårdas 10615/1 000 000 invånare årligen till följd av traumatiska skallskador. Inom patientgruppen ses risk för infektioner, funktionsnedsättning och mortalitet. Ytterligare ses risk för malnutrition, vilket föranleder risk för infektioner, förlängd vårdtid och respiratorinducerade komplikationer.  Syfte. Studien syftar till att beskriva samband mellan kaloriadministrering på ≥15 kcal/kg/dygn, i enlighet med lokal riktlinje hos patienter som drabbats av traumatisk skallskada och kön, vikt och ålder, under vårddygn 268 på en intensivvårdsavdelning. Metod. Retrospektiv journaldatagranskning från 48 patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning i norra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt med inkluderingskriterierna ålder &gt;18 år, vårdtid &gt;8 dygn, inläggningskod ”skalltrauma” samt vårdtid januari 20136 september 2015. Journaldata bearbetades i Statistical Package for the Social Science (SPSS) version 22.0. Statistiska jämförelser genomfördes i ANOVA.  Design. Kvantitativ retrospektiv kohortstudie.  Resultat. Studien påvisade att 58 % av urvalsgruppen erhöll ≥15kcal/kg/dygn, i genomsnitt under vårddygn 268. Ytterligare erhöll 84 % av kvinnorna ≥15kcal/kg/dygn i genomsnitt, medan 48 % av männen erhöll ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgruppen med vikt 55675 kg erhöll 93 % ≥15kcal/kg/dygn. Inom urvalsgrupperna med vikt 76690 kg och vikt ≥91 kg var motsvarande siffror 59% respektive 31%. Mellan de olika viktgrupperna påvisades en signifikant skillnad. I relation mellan ålder och administrerade kalorier kunde ingen signifikant skillnad påvisas.  Slutsats. Vissa signifikanta skillnader påvisades inom urvalsgruppen. Med grund av resultat bör vidare forskning genomföras och berörd avdelning se över lokal riktlinje rörande nutrition i samband med traumatisk skallskada.

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet. Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna. Materialet transkriberades ordagrant ochanalyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. ResultatIngen av informanterna kände oro över vikten efter graviditeten men majoritetenville nå den vikt de haft innan. Några kvinnor uppgav att vikten inte kändes såviktig då fokus flyttats från dem själva till barnet. Kvinnorna uttryckte ingetbehov av mer information om viktnedgång. En del kvinnor hade förbättrat sinamatvanor vilket till viss del berodde på att de ville ge sina barn en hälsosamkost. Det förekom en osäkerhet kring om träning efter graviditet kunde varaskadligt vilket resulterade i att några kvinnor avstod från att träna. En delkvinnor hade önskat mer information om träning från vårdcentralen. Slutsats Att få barn är en stor livsförändring för nyamödrar som kan göra att den egna vikten känns mindre viktig. Viljan att ge sittbarn hälsosam mat skulle kunna motivera föräldrar att förbättra sina kostvanor.Studien visade att det inte fanns ett behov av mer information om kost ellerviktnedgång efter graviditet hos deltagarna. Det går dock inte att utesluta attandra kvinnor har ett större behov av information men det krävs mer forskninginom området. Mer rådgivning om träning efter graviditet skullekunna öka den fysiska aktiviteten bland nyblivna mödrar.