No description available.

No description available.

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin blyghet.

Ever since internet was available to most people, the use of screens has increased. Members of the society need to be digital literate to be able to use the digital tools and services. In Sweden, public libraries are assigned the task to support that digital literacy by Kungliga biblioteket. As people spend more time online, questions regarding how screen use impact on health increases, together with a growing interest in restricting one’s own use of digital devices and a growing interest in self-help literature on this topic. The aim of this thesis is to contribute with knowledge regarding how screen use is presented in Swedish self-help literature. To do so, a discourse analysis inspired by Michel Foucault’s thoughts on self-technologies, the relation of language-power and power-knowledge, is performed. Findings: Biological-, economic- and health discourses are used when describing the impact of screen use. Focus is on what activities the screen is used for and not so much on the impact from the screen itself. Screen use is talked about as addictive and is accused of leading to sleeping problems and stress. The solution according to the texts is to balance the screen use by performing self-discipline and control.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet. Materialet har analyserats ur ett samhällsperspektiv med hjälp av Eric Fromms teorier om frihet, individuationsprocessen, själviskhet och ideal samt delar av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visade att självhjälpslitteraturen som studerats förmedlar budskap som var och ett för sig kan uppfattas som sunda och rimliga. Läsaren uppmanades sätta sig själv främst, vara målmedveten, lära sig att hantera relationen till sig själv och andra samt hantera sina svagheter. Texterna förmedlade att självrespekt och empati var förutsättningar för lycka. Sammanfattningsvis har vissa budskap återfunnits som i samspel med varandra kan ses som narcissistiska. Studiens slutsats var att litteraturen förmedlade narcissistiska budskap, där gränsen mellan det sunda och osunda i hur läsaren uppmanades sätta sig själv i fokus, använda relationer, sätta egna mål samt sträva efter lycka och framgång, inte var självklar. / The purpose of this study was to investigate if a selection of best-selling self-help literature focusing on self-development contained narcissistic messages. The study is based on previous studies which analyzed narcissism from a psychological as well as a sociologic perspective. Research concerning self-help literature has also been used in the study. Content analysis has been applied to the material. The empiric selection consisted of three popular Swedish self-help books. The material has been analyzed from a sociologic perspective by using Eric Fromm’s theories on freedom, the individuation process, selfishness and ideals as well as Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The result showed that the chosen self-help literature contained messages that on their own could be interpreted as rational and sound. The reader was encouraged to focus on itself, be goal-oriented and learn how to manage the own self and its weaknesses. The texts conveyed that self-respect and empathy were necessary conditions for achieving happiness. In summary, some messages that in interplay encouraged narcissism were found. In the end it was concluded that the literature conveyed narcissistic messages, where the line between healthy and unhealthy in how the readers were encouraged to put themselves first, use relations, set their own goals as well as pursuing happiness and success, wasn’t obvious.

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma. Bakgrunden av undersökningen innefattar bland annat Max Webers definition av den ”genuina” karisman samt en rad andra teorier och undersökningar om karisma som försökt förklara fenomenets härkomst. Med bakgrund av detta har jag alltså studerat karisma ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av diskursanalys och funnit att de två självhjälpsböcker jag undersökt konstruerar karisma som ett multidimensionellt fenomen som alla individer har möjligheten att utveckla. Utöver denna upptäckt tyder resultaten från undersökningen även på att en decentralisering av makten i dagens samhälle har kommit att påverka hur karisma konstrueras idag. / Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today. Title: What significance does charisma have in society today? – A study done from the social constructivist perspective concerning charisma in self-help literature. Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today.

No description available.