Svensk dramadialog under tre sekel är ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och innehåller en dramakorpus av 45 pjäser från 1725–2000. Syftet med den här undersökningen är att undersöka utvecklingen av tilltal i fyra pjäser med utgångspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Undersökningen har sin utgångspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, förekommer. Undersökningen visar att samtidens tendenser för tillatalsbruk speglas i de fyra pjäserna mellan 1925 och 1997 och att miljöer och sociala förhållandena avgör vilket tilltal som används. Undersökningen visar även att författarna till dessa pjäser har möjlighet att använda tilltalet som en stilistisk resurs för att visa relationer mellan personer inom pjäsen. Undersökningen speglar även du-reformen och en utveckling av ett artigt nyniande som ersatt Ni.

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data. Ger böckerna instruktioner kring hur tilltalet i allmänhet bör praktiseras? I enskilda frågor observeras skillnader mellan de två språknivåerna. Resultaten visar att samtliga böcker i nybörjartyska tar upp tilltalsfrågan och varierar kommunikationen mellan olika åldersgrupper. I fortsättningstyska tar endast en lärobok upp tilltalet medan viss åldersvariation presenteras i ett läromedel. Presentationen av tilltalet visar överlag brister och lämnar frågor öppna för lärare och elev. Vad beträffar procentuellt utfall i dialoger och tilltalsord är det svårt att dra slutsatser om du- eller Sie-tilltal vinner mark på någon av språknivåerna. Hänsyn måste här även tas till åldersrepresentationen i böckerna vilken tenderar påverka resultatet. Tilltalet är en del av den tyska språkkulturen och läroboken bör uppmärksamma det i enlighet med Ämnesplan och kursplaner.

<p>Uppsatsen ingår i Skapande svenska C, 30 hp i ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå Universitet</p>

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av namn och könande ord i tilltalet gentemot elever samt lärares medvetenhet och resonemang gällande tilltal. Könande ord vilket beskrivs senare i arbetet syftar på ord som tillskriver någon ett kön. Tidigare forskning visar att elever i den svenska skolan ges olika möjligheter att tala och bli tilltalade beroende på vilket biologiskt kön de antas tillhöra. I denna studie undersöks området genom observationer av och intervjuer med tre lärare. Lärarna arbetar i förskoleklass till årskurs tre på två olika skolor i Uppsala kommun. Studien utgår från teorier om genus och identitetsskapande med fokus på interaktion. De tre fallen analyseras och likheter och skillnader mellan de deltagande lärarnas tilltal och resonemang identifieras och presenteras. Studien visar att pojknamn används i högre utsträckning än flicknamn i lärares tilltal till elever, samt att könande ord förekommer i mycket liten utsträckning. Vidare framgår att de deltagande lärarna resonerar mycket kring tilltal till eleverna, men endast en av tre resonerar kring tilltal i förhållande till genus. Genom att genomföra detta självständiga arbete önskar vi att uppmärksamma hur lärares tilltal till elever och resonemang kring detta yttrar sig i praktiken. Denna studie kan ses som ett verktyg i processen mot att bli mer genusmedveten i sin yrkesutövning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys.   Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre?   Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör. Varför använder nyhetsuppläsaren vissa ord och varför valdes dessa nyheter? Analysen är indelad i fyra delar: "public service", "radio", "innehåll" och "form", och efter detta diskuterar jag även hur publiken uppfattas. Mitt material består av tre nyhetssändningar utspridda över tre veckors tid (26 april, 4 maj, 10 maj), egenproducerade "om oss"-texter på P3:s och Sveriges Radios hemsidor samt P3:s programtablå.   Huvudresultat: P3 Nyheter är en paradox eftersom man tar för givet att lyssnarna redan är insatta i vissa händelser, men samtidigt använder man slanguttryck och ett rörigt upplägg för inslagen. Man pratar ibland om seriösa ämnen utan att låta seriös, och virrar bort lyssnarna genom att klippa in intervjusnuttar på konstiga ställen. Vissa inslag har dessutom förenklats och klipps ner för mycket. Redaktionen vill berätta "lyssnarnas historier", och bortser från att det finns olikheter inom denna publik. Detta är ett resultat av en ökad profilering inom public service, nämligen att man i större utsträckning tjänar individen än allmänheten. Det viktiga är dock att man inte slutar med att ge medborgarna information och kunskap, och att man istället för att välja bort nyheter som inte "passar" den tänkta målgruppen försöker hitta en vinkel som skapar intresse och relevans för publiken.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000). I fokus har vi haft artiklar i kategorierna sex/relationer/killar och utseende/skönhet. Våra resultat visar att Veckorevyn genom att uppmuntra sina läsare till ständig förändring och förbättring kan bidra till att skapa problem som från början inte fanns. Genom att fokusera mycket på hur unga tjejer ska bete sig när det gäller utseende och sex/relationer bidrar Veckorevyn till att skapa en bild av hur unga tjejer ska vara.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld. Med studier av modaliteten, berättarperspektivet och karaktärer i berättelserna har analysen visat på flera tolkningsmöjligheter som ger texterna en djupare innebörd. Studien förtydligar påståendet att berättelser består av flera nivåer där barn och vuxna uppfattar innehållet utifrån sina egna kognitiva förmågor.

Med utgångspunkt i uppsatsens syfte att undersöka svensktalande personers attityder till och bruk av tilltalsordet ni i 2020-talet språkbruk har jag genomfört en enkätundersökning. I enkätundersökningen fick mina respondenter svara på frågor kring sitt bruk och sina attityder till tilltalsordet ni men även böjningsformen er. Resultatet visar att de flesta av de ca 2000 respondenterna är neutralt inställda eller negativa till att bli tilltalade med ett ni. Något fler är neutralt inställda till er. Yngre personer är mer positiva än äldre till tilltalet och det är bland medelålders som flest är negativa. När det kommer till bruket visar enkäten att niandet existerar men är ganska begränsat och används främst, men inte uteslutande, av den yngre generationen.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare. Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern.

Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön. En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad. Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och slutligen varför unga människor hellre följer vissa sorters företag än andra på Facebook. Hur unga människor uppfattar de satsningar som företag gör på Facebook är ett fenomen som det inte bedrivits särskilt mycket forskning kring än. Det teoretiska ramverket i följande uppsats består av Joshua Meyrowitz teori om hur dagens medieklimat resulterat i avmystifiering av auktoriteter, Danah Boyds teori om hur Facebook som offentligt nätverk påverkar människors beteende och slutligen Lennart Hellspong och Per Ledins resonemang rörande vad ett informellt tilltal kan sägas signalera. Studien som genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer visar att de företag som anammar ett vardagligt och informellt tilltal i måttlig dos uppfattas på ett mycket positivt sätt. Detta medan de företag som använder en väldigt informell ton uppfattas som oseriösa, speciellt om det rör sig om företag som förknippas med exklusivitet och auktoritet. Vidare visar studien att det finns en i grunden mycket positiv inställning till företags närvaro på Facebook. Företag som har Facebook uppfattas som mer moderna och med i svängen, jämfört med motsvarande företag som inte finns representerade där. Det visade sig dock att det inte bara är mycket känsligt för exklusiva eller auktoritära företag att använda ett informellt tilltal. Det anses inte heller lämpligt för sådana företag att överhuvudtaget finnas på Facebook. Exklusiviteten eller auktoriteten skadas när dessa företag genom närvaron Facebook kommer närmre inpå människors vardag. I studien framkommer även att unga människor hellre gillar vissa sorters företag framför andra på grund av att gillandet och följandet av företag till stor del handlar om att skapa en online-identitet. Facebooks funktion som ett socialt nätverk, där publiker som tidigare var åtskilda nu finns samlade gör att unga människor främst gillar okontroversiella och trendiga företag som anses vara välkända i vänkretsen. Företag som de i verkligheten har ett gott öga för, men som inte överensstämmer med Facebookvännernas förväntningar undviks helt.