In the project with the people's greenhouse, I started from previous work where we analyse the place’s agriculture, self-sufficiency and social life. It turned out that agriculture and cultivation are the biggest employment and interest in the area. This conclusion became an aspect of the project. I analysed different variants in the design of the building with location close to the forest and water. The building got a long and narrow shape with a greenhouse in the middle of the building. This made the greenhouse and surrounding nature be the centre off focus.In the model, I analysed the constructive parts of the house with a focus on bearing capacity and strength. I used rectangular pillars of glulam beam and straight roof beam to get a strong and stable frame. The construction is made of wood, which from an environmental point of view is a positive bonus in the project. It is an extremely sustainability material that does not disturb an ecological balance in any way. It is produced without the use of fossil fuels and thus stores carbon dioxide, which has a positive impact on the environment and indoor climate. In addition, the house’s integrated common greenhouse contributes to better air quality through plants’ capture of carbon dioxide and enables organic cultivation of various plants all year round. I have also analysed how the house can be maintained with energy in an environmentally friendly way, which led to me placing solar cells on the roof and a small hydropower plant under the building which generates electricity for pumps, lighting and the rest of the maintenance in the building.Hopefully the building inspires a meeting and joint cultivation. The house promotes local culture and puts it in focus. I hope it helps stimulate imagination which in turn encourages play, learning and the development of cultivation interest in the area. / I projektet med folketsväxthus utgick jag från tidigare arbete där undersökte vi platsens jordbruk, självförsörjande och det sociala livet. Det visade sig att jordbruket och odling är det största sysselsättning och intresse i område. Jag tog fasta på detta och självförsörjande och det fick bli en ingång i projektet. Jag undersökte olika varianter i gestaltningen av byggnaden med placering i närhet till skogen och vatten. Byggnaden fick en avlång och smal form med ett växthus i mitten av byggnaden. Detta gjorde att växthuset och omkringliggande natur står i fokus. Jag undersökte konstruktiva delar i modellen med fokus på bärighet och hållfasthet. Jag använde mig av rektangulära pelare av limträbalk och rak takbalk för att få ett starkt och stabil stomme. Konstruktionen är i trä vilket ur miljösynpunkten är ett positiv bonus i projektet. Det är ett extremt hållbart material som inte stör en ekologisk balans på något sätt. Den produceras utan användning av fossila bränsle och därmed lagrar den koldioxid vilket ha en positiv inverkan på miljön och inomhusklimat. Dessutom husets integrerat gemensamt växthus bidrar till en bättre luftkvalitet genom växters fångande av koldioxid samt möjliggör en ekologisk odling av olika växter året runt. Jag har också undersökt på vilket sätt huset kan underhållas med energi på ett miljövänligt sätt vilket ledde till att jag placerade solceller på taket samt ett mindre vattenkraftverk under byggnaden vilka genererar el till pumpar, belysning och resten av underhåll i byggnaden. Förhoppningsvis inspirerar byggnaden till möte och en gemensam odling. Huset främjar lokal kultur och sätter den i fokus. Jag hoppas att det bidrar till att stimulera fantasi som i sin tur uppmuntrar till lek, lärande och utveckling av odling intresse i område.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare. Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern.

When it comes to its program Not Quite Egnahemsfabriken is inspired by two already existing organizations/businesses: the art and crafts collective Not Quite located in Fengersfors, and the house building member organization Egnahemsfabriken located in Tjörn. Both businesses act in rural areas and are, through their practices, contributing to both environmental and social sustainability in their local society. The project aims to follow their lead in offering a space where people can bring matter into their own hands and together create the lives and environment (or things) they wish for without having to rely on bigger corporations or slow political decisions. The site for the project is a somewhat forgotten but interesting industrial park with big parts of the concrete slab making up the area left unused. Placing the project here gives the possibility to give the area a new direction and also the advantage of not having to occupy any virgin land. Architecturally the building is a play with the desire to discover as you move around the structure as well as a game of strictly holding onto the rules until you cannot anymore.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

Denna studies syfte var att ta reda på om två dokument som är utformade av två olika förvaltningar inom Eskilstuna kommun var svårlästa eller inte. Förvaltningarna i fråga var Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. Metoderna som tillämpades i analysen var en läsbarhetsanalys, en LIX-analys samt jämförelser med den ”Svarta listan” från regeringen (Svarta listan innehåller ord som myndigheter bör undvika). Resultatet visade att dokumenten var mer eller mindre svårlästa. Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade en högre svårighetsgrad än Kultur- och fritidsförvaltningens dokument enligt läsbarhetsindex. Läsbarhetsanalysen gav även resultat som visade att Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade det mer strukturerade dokumentet gällande typsnitt, layout och tematisk bindning. Kultur- och fritidsförvaltningens dokument hade dock en tydligare målgrupp än vad Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade. LIX-analysen visade att dokumenten var nära definitionerna ”svår” samt ”mycket svår”. Båda dokumenten innehöll ord från Svarta listan, dock innehöll Barn- och utbildningsförvaltningens dokument fler ord från Svarta listan.

For a long time, Lista-Gillberga has been a place where retired elders move to spend their last years in the fresh air in the countryside. Eskilstuna municipality's investment in expanding through new housing, population growth and a university means that the area could now have an increase ofyounger generations who want the proximity to the city of Eskilstuna but still want to feel the freedom of the countryside. This Community Center+ becomes one intergenerational institution, where both younger and older generations can meet and socialize. In addition to a part of the building that contains premises open to the public, the building contains a preschool with two departments, as well as a nursing home that includes 20 apartments. The premises that are open to the public are easily accessible to both the residents and the preschool children and here, for example, localassociations and other actors can activate the elderly and children in various activities. In addition to this, a common department is also provided for the nursing home and preschool. This contains a conservatory, open hangout area and studios specifically available for the residents and the children. An important driving force in this project lies in the fact that nursing homes should not just be a storage unit for the elderly during their final years of life. Research shows that contact between the elderly and children can contribute to strengthened mental health for the elderly and that symptoms of dementia can decrease. The elderly should experience the feeling of being needed and appreciated in society. They should be able to really live their lives to the fullest and not have to feel cut off from the outside world. Gillberga Generational can thus be seen as a hub for the residents of Lista-Gillberga where both older and younger people are welcomed and can socialize together. / Länge har Lista-Gillberga varit en plats dit pensionärer flyttar för att spendera sina sista år i frisk luft på landsbygden. Eskilstuna kommuns ’satsning på expandera genom nya bostäder, befolkningsökning och ett universitet innebär att området nu skulle kunna få en tillökning av yngre generationer som vill ha närheten till Eskilstuna stad men ändå känna friheten på landsbygden. Detta Folkets hus + blir en generationsöverskridande institution, där både yngre och äldre generationer kan mötas och umgås. Förutom en del av byggnaden som innehåller lokaler öppna för allmänheten innehåller byggnaden en förskola med två avdelningar, samt ett vård- och omsorgsboende som omfattar 20 lägenheter. De lokaler som är öppna för allmänheten är lättillgängliga för både de boende samt förskolebarnen och här skulle tillexempel lokala föreningar och andra aktörer kunna aktivera de äldre och barnen i olika aktiviteter. Utöver detta föreslås också en gemensam avdelning med vinterträdgård, allrum / myshörna och ateljéer specifikt tillgängliga för boendet och förskolan.  En viktig drivkraft i det här projektet ligger i att ett vård- och omsorgsboende inte bara ska bli en förvaring av äldre under deras sista år i livet. Forskning visar på att umgänge mellan äldre och barn kan leda till stärkt mental hälsa hos de äldre, att symptom på demens kan gå tillbaka samt ett allmänt gladare humör. De äldre ska få känna sig behövda och sysselsatta och på riktigt få leva livet fullt ut och inte behöva känna sig avskärmade från omvärlden. Gillberga Generational kan alltså ses som ett nav för invånarna i Lista- Gillberga där både äldre och yngre välkomnas och kan umgås ihop.

The project area Alberga is a locality in Eskilstuna municipality. This project is based on the Sustainable Development Goal 1 – No poverty, more particularly sub-goal 1:5 Build resilience to economic, social, and environmental disasters which partially is about achieving a higher degree of self-sustainability. In previous analyzes and survey of Eskilstuna municipality, we could identify that one of the main potentials for Eskilstuna’s countryside is the large areas of arable land, a prerequisite for self-sufficient food production. In this project, a community center building has been designed, combined with agriculture and a marketplace. The building is quite reserved towards the northern side and opens to the south with a view towards a community garden where vegetables, root vegetables and legumes are grown. In addition to the community center program, the building includes space for storage of the crops, storing garden tools, a marketplace and a restaurant that uses locally grown crops. The community garden is managed by the members of the agricultural cooperative who cultivate collectively and share the harvest. The excess of what is produced is sold on the market.  The construction of the building consists of three-part glulam frames that span 20 meters. Between the glulam frames, there are cross laminated timber elements and roof beams that stabilize the frame. The building has an integrated solar roof that produces energy that supplies the building. / Projektområdet är Alberga, en mindre tätort i Eskilstuna kommun. Detta projekt har utgångspunkt i Globala Mål 1 – Ingen fattigdom, närmare bestämt delmål 1:5 Bygg motståndskraft mot ekonomiska, sociala och miljökatastrofer, vilket bland annat handlar om att uppnå en högre grad av självförsörjning. I tidigare analyser och kartläggning av Eskilstuna kommun, kunde vi identifiera att ett av de främsta potentialen för Eskilstunas landsbygden är de stora areal åkermark, vilket är en förutsättning för självförsörjande matproduktion.  I detta projekt har ett folketshus-byggnad gestaltats, kombinerat med jordbruk och marknad. Byggnaden är ganska sluten mot den norra sidan och öppnar upp sig mot söder och blickar ut mot en gemensam odlingsträdgård där grönsaker, rotfrukter och baljväxter odlas. Utöver folketshusprogrammet innehåller byggnaden utrymme för lagring av skördarna, förvaring av trädgårdsredskap, försäljningsplats för närodlad mat samt en restaurang som använder sig av närodlade råvaror. Odlingsträdgården sköts om av medlemmar i odlingskooperativet som odlar kollektivt och delar på skörden. Överskott av det som produceras, säljs på marknaden.  Byggnadens konstruktion utgörs av treledsramar i limträ som spänner 20 meter. Mellan limträramarna finns KL-träelement och takbalkar som stabiliserar stommen. Byggnaden har ett integrerat solcellstak som producerar energi som kan försörja byggnaden.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality’s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas. The effects caused by meat production and consumption are, among others, greenhouse gas emissions and increased risk of some forms of cancer. The effects of pesticides are not fully stated but present studies indicate that the effects, especially regarding the environment, are negative. The study then narrows and describes the situation and organization in Eskilstuna municipality and finally describes the possible implementation process. The conclusion of the study was that an implementation is possible and a needed step towards a reduction of negative environmental and health impact. Learned habits that are created in an early age can act as a base for present and future challenges. Children will become the consumers of the future. An organic and lacto-ovo-vegetarian diet reduces the amount of antropogenic distributed compounds and greenhouse gases to the environment and can function as an instrument towards the achievement of the Swedish Environmental Objectives. Goals that are set by Eskilstuna municipality can also be favored by an implementation of the suggested diet in the public preschool.

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>