Läroböcker används flitigt ute i skolorna som ett redskap för att utveckla elevernas kunskaper i olika ämnen. Samtidigt så ska alla lärare och ämnen ansvara för att utveckla elevernas språk med utgångspunkt i det språk som eleverna redan besitter samt utifrån deras erfarenheter. Förståelse för centrala begrepp är en viktig del i ett språkutvecklande klassrum där eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som att exempelvis resonera. Vi vill därför mena att det skulle vara problematiskt om läroböcker inte bidrar till att utveckla elevernas begreppsförståelse när dessa utgör en stor del av undervisningen.Då läroböcker i många fall har en central roll i en undervisning som ska bidra till att utveckla språkliga förmågor, samt att dessa förmågor kräver förståelse för historieämnets innehållsbegrepp som ofta är abstrakta till sin karaktär, är det av intresse att granska hur läroböcker förklarar just abstrakta innehållsbegrepp. Det blir även intressant att studera om dessa förklaringar bidrar till att utveckla elevernas förståelse för begreppen eller om nya abstrakta begrepp används i förklaringarna. Detta utgör således arbetets syfte och för att undersöka detta har två frågeställningar formulerats: På vilket sätt förklaras abstrakta innehållsbegrepp i läroböckerna? Till vilken grad innehåller förklaringen av abstrakta innehållsbegrepp nya abstrakta begrepp?Detta arbete tar avstamp i olika teorier om begrepp där vi börjar brett genom att presentera Vygotskijs tankar om begrepp och hur barn förstår dessa. Vidare presenteras teorier som mer går in på begreppsutveckling i en skolkontext där vi bland annat diskuterar betydelsen av att elever får möjlighet att relatera abstrakta begrepp till egna erfarenheter. Teoridelen avslutas genom att presentera begrepp ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Här tar vi avstamp i historiedidaktikens tankar om begrepp med fokus på historieämnets byggstenar, nämligen innehållsbegrepp.För att besvara arbetets frågeställningar så har en kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom en textanalys av tre läroböcker för årskurs 4-6 i historieämnet. Mer konkret så har en läsbarhetsanalys utförts, vilket alltså är en typ av textanalys, då denna fokuserar på att analysera språk och begrepp vilket passar arbetets ändamål. Utöver en läsbarhetsanalys så har även en definitionstabell använts för att kunna avgöra om olika begrepp är abstrakta eller konkreta till sin karaktär. Även denna metod har varit relevant i processen för att framgångsrikt kunna besvara våra frågeställningar. De begrepp som detta arbete utgått från, och som vår analys bygger på, står alla uttryckligen med i det läroplanens centrala innehåll för historia årskurs 4-6 och dessa är reformationen, parlamentarism, upptäcktsresorna och Östersjöriket. Dessa begrepp har definierats utifrån kommentarmaterialet i historia i syfte att ge oss möjligheten att analysera hur läroböckerna förklarar begreppen utan att dessa uttryckligen behöver stå utskrivna.Arbetets resultat visar att alla begrepp fanns omnämnda i läroböckerna även om detta inte alltid gjordes uttryckligen genom att själva begreppet stod utskrivet. Det fanns vissa skillnader i läroböckerna vad gäller hur begreppen presenteras och om dessa förklaras i läroböckernas ordlistor. Vad analysen även visar är att alla begrepp förklaras genom att nya abstrakta begrepp användes i själva förklaringen, vilket i sig skulle kunna sätta käppar i hjulen för en effektiv begreppsutveckling samt att eleverna kan få svårt att förstå begreppen på djupet.

I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

Denna studies syfte var att ta reda på om två dokument som är utformade av två olika förvaltningar inom Eskilstuna kommun var svårlästa eller inte. Förvaltningarna i fråga var Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. Metoderna som tillämpades i analysen var en läsbarhetsanalys, en LIX-analys samt jämförelser med den ”Svarta listan” från regeringen (Svarta listan innehåller ord som myndigheter bör undvika). Resultatet visade att dokumenten var mer eller mindre svårlästa. Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade en högre svårighetsgrad än Kultur- och fritidsförvaltningens dokument enligt läsbarhetsindex. Läsbarhetsanalysen gav även resultat som visade att Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade det mer strukturerade dokumentet gällande typsnitt, layout och tematisk bindning. Kultur- och fritidsförvaltningens dokument hade dock en tydligare målgrupp än vad Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade. LIX-analysen visade att dokumenten var nära definitionerna ”svår” samt ”mycket svår”. Båda dokumenten innehöll ord från Svarta listan, dock innehöll Barn- och utbildningsförvaltningens dokument fler ord från Svarta listan.

Lättlästa böcker kan användas i undervisningen i svenska som andraspråk, men de har fått kritik för att inte vara så lättlästa. Denna studie syftar till att beskriva originalversionen av en roman och dess lättlästa version vad gäller språklig uppbyggnad och läsbarhet. Studiens material är Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna och dess lättlästa version. Metoden är en kvantitativ textanalys enligt en strukturell analysmetod som kompletteras med en läsbarhetsanalys. Undersökningens huvudresultat är att den lättlästa texten följer mönstret för lättlästa texter i vissa avseenden. Den har till exempel lättläst LIX-värde, luftig layout, färre löpord, färre bisatser och fler ord i dialoger. I andra avseenden är den inte lättläst, då den saknar kausala referensbindningar och kan upplevas som hackig, eftersom den är kort men innehåller trots det många långa ord och många meningar. Då resultatet inte är entydigt är slutsatsen att mer omfattande studier behövs.

Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.

En kvantitativ och kvalitativ läsbarhetsanalys av ABC-klubbens nivåanpassade läseböcker för årskurs 2. Boken för årskurs 2 heter Diamantjakten och finns i tre läsnivåer, På väg, 2A och 2B. Uppsatsen undersöker de tre böckernas läsbarhetsindex för att ta reda på genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord i kapitel 1, kapitel 10 och kapitel 24. Användningen av läsbarhetsindex syftar också till att ta reda på det olika kapitlens totala LIX-värde. En grundligare analys utförs också, och undersöker de tre läseböckernas språkliga struktur och bildernas samspel med texten i kapitel 1. Resultatet som framkom var att böckernas läsbarhetsindex visade, att även om textmängden hade en tydlig progression i alla tre böcker, följde inte den genomsnittliga meningslängden och andelen ord samma utvecklingsmönster. Den kvalitativa läsbarhetsanalysen visar att den största skillnaden mellan böckerna är textmängden.

I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän? Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund.  Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form. Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande. Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik.  Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd.