No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

Bakgrund: Relationen mellan prisförändring och volym är ett undersökt fenomen historiskt, med hypotesen att volym driver pris. Med volym menas omsättningen för en enskild aktie eller index i förhållande till dess marknadsvärde. Inom ekonomisk teori är utbud och efterfrågan ett grundläggande samband och om efterfrågan överstiger utbudet kommer priset på en vara att öka. Fenomenet har enligt vår vetskap inte undersökts tidigare på den svenska aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att empiriskt undersöka det statistiska kausala sambandet mellan prisförändring och volym för det svenska aktieindexet OMXS30. Genomförande: För att uppfylla syftet utgår studien från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Som verktyg har Ordinary Least Square använts för att statistiskt undersöka sambandet mellan studiens variabler. För att undersöka det kausala sambandet har Grangers kausalitetstest använts. Likt tidigare forskning undersöker studien det statistiska sambandet mellan volym och absolut prisförändring samt volym och prisförändring. Resultat: Vi kan slå fast att det finns ett positivt statistiskt samband mellan volym och absolut prisförändring. Resultatet för det statistiska sambandet mellan volym och prisförändring uppvisar ett negativt statistiskt samband. Vi återfinner ett statistiskt kausalt samband mellan absolut prisförändring och volym samt prisförändring och volym.

The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16–18 och Taube 2004 [1987] s. 123). Således handlar mitt arbete om att undersöka vilken typ av textbearbetning som kan användas för att förenkla faktatexter för barn och i synnerhet då en utvald del av Natur & Kulturs PULS SO-boken. Målgruppen är barn i årskurs 2–3 och framförallt barn med svenska som andraspråk, en grupp som visat sig vara överrepresenterade i gruppen ”svaga läsare” (PIRLS m.fl. i Lundberg och Reichenberg 2008 s. 25). En mottagaranpassad text är mycket viktig för att eleverna ska få läslust, ökat självförtroende och förstå texter (Taube s. 123). Detta bidrar i sin tur till att tidigare nämnda kunskapskrav uppfylls och eleverna får ökade förutsättningar att bli en del av vårt informationstäta samhälle. Dessutom är välarbetade lärobokstexter synnerligen viktiga eftersom de utgör förebilder för elevernas eget skrivande (Strömquist 1999 [1995] s. 7). Jag har använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom de kompletterar varandra. Litteraturstudier har varit en stor och viktig del av mitt arbete och gav mig en teori att utgå från. Teorin om att ”röst och kausalitet ökar läsförståelsen” har sin grund i amerikansk forskning som sedan har applicerats i svenska förhållanden i både en stor kvantitativ studie med högstadieelever (av professor Monica Reichenberg) och en mindre med mellanstadieelever (av språkkonsult Martin Ransgart). För att få en djupare förståelse för min målgrupps syn på PULS SO-boken och min bearbetade text har jag gjort intervjuer med både dem och en lärare som jobbar med boken. För att testa att teorin fungerar i praktiken gjorde jag också utprovningar. Slutsatsen är att framförallt fyra typer av textbearbetning kan användas för att förenkla faktatexter och samtidigt öka läsförståelsen: röst, konkretion, tydliggjorda orsakssamband samt tydligare struktur med rubriker som innefattar allt på varje uppslag. Den optimala förenklade faktatexten vore antagligen en kort text med tydliga orsakssamband och författarröst, men det är två faktorer som är svåra att kombinera.

No description available.

I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter – Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen. Jag studerar röst och kausalitet i texterna. Min metod bygger på Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000). Hennes undersökning visar att dessa variabler, och särskilt i kombination, ökar textens begriplighet för hennes informanter. Resultatet i min undersökning visar främst att samtliga myndigheter försöker leva upp till kravet på begriplig svenska genom att göra ett innehållsligt urval och språkliga bearbetningar. Hur de når dit är en delad uppfattning där särskilt röst används i skilda utsträckning. Huruvida texternas begriplighet är bättre eller sämre undersöks inte. Det kan vara ett framtida projekt.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Vid tvister som rör skadestånd måste käranden kunna bevisa att ett orsakssamband föreligger mellan den svarandes agerande och en uppkommen skada. Vid skadesituationer som präglas av multipel kausalitet finns det inte sällan flera potentiella skadevållare samtidigt som det är mycket svårt att utreda vem som har gjort vad i skadeförloppet. Följaktligen är det ibland endast möjligt att konstatera att en viss händelse medfört risk för skada, vilket resulterar i att åläggandet av skadeståndsansvar blir problematiskt eftersom det finns risk att en tänkt skadevållare inte alls har orsakat skada. Skadeståndsansvaret ska endast träffa den eller de personer som faktiskt har vållat skada, samtidigt kan det tyckas skäligt att den skadelidande på något sätt erhåller kompensation. Vidare är det svårt att acceptera en rättsordning där en skadevållare kan undgå ansvar endast för att skadesituationen är svårutredd, således måste en avvägning göras mellan den kärandens intresse av ersättning och den svarandens intresse av att inte få svara för skador som denne inte ha varit vållande till. I den här uppsatsen behandlar vi multipel kausalitet, ett kausalitetsproblem som inte återfinns i svensk rättspraxis. Vi undersöker huvudsakligen hur problematiken i förhållande till svensk rätt men som stöd för analysen drar vi även till viss del slutsatser från ett internationellt perspektiv.