Bakgrund: Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod. Syfte: Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod. Metod: Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos. Sedan har de fått delta i en kort genomgång om volym, som följdes av arbete med arbetshäften bestående av fem uppgifter. Resultat: Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att elevernas resultat på diagnoserna var lika. Det gick inte att utläsa några större skillnader i resultaten mellan den elevgrupp som fick arbeta med en teoretisk arbetsmetod och den grupp som fick arbeta med en praktisk arbetsmetod. Vid en analys av elevernas resultat uppdelade efter genus, konstaterade vi återigen att resultaten var lika och det gick inte att utläsa några större skillnader

No description available.

Bakgrund: Relationen mellan prisförändring och volym är ett undersökt fenomen historiskt, med hypotesen att volym driver pris. Med volym menas omsättningen för en enskild aktie eller index i förhållande till dess marknadsvärde. Inom ekonomisk teori är utbud och efterfrågan ett grundläggande samband och om efterfrågan överstiger utbudet kommer priset på en vara att öka. Fenomenet har enligt vår vetskap inte undersökts tidigare på den svenska aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att empiriskt undersöka det statistiska kausala sambandet mellan prisförändring och volym för det svenska aktieindexet OMXS30. Genomförande: För att uppfylla syftet utgår studien från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Som verktyg har Ordinary Least Square använts för att statistiskt undersöka sambandet mellan studiens variabler. För att undersöka det kausala sambandet har Grangers kausalitetstest använts. Likt tidigare forskning undersöker studien det statistiska sambandet mellan volym och absolut prisförändring samt volym och prisförändring. Resultat: Vi kan slå fast att det finns ett positivt statistiskt samband mellan volym och absolut prisförändring. Resultatet för det statistiska sambandet mellan volym och prisförändring uppvisar ett negativt statistiskt samband. Vi återfinner ett statistiskt kausalt samband mellan absolut prisförändring och volym samt prisförändring och volym.

<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

Detta arbetes syfte var att undersöka hur ljudstyrka och musikpreferens påverkar människors reaktionstid i ett enkelt reaktionstidsspel. Bakgrundskapitlet innehåller tidigare forskning och annan relevant litteratur. Kapitlet tar upp hur musik används i spel, hur forskning visat att musik påverkar både kognitiva och motoriska funktioner hos människor och hur liknande forskning genomförts. Tre musikstycken inom tre olika genrer komponerades och ett reaktionstidsspel utvecklades för att användas i undersökningen. Analysen visade att den största förändringen i reaktionstid beror på testpersonens tycke om musiken som hen exponerades för. Tyckte hen om musiken tenderade reaktionstiden att förbättras. Vidare forskning där fler musikgenrer används, fler ljudstyrkenivåer undersöks och fler personer deltar hade kunnat ge ett tydligare och mer trovärdigt resultat.

<p>Syftet med denna studie är att få ökad insikt om hur förskolelärare uppfattar sitt eget arbete med att främja barns begreppsutveckling inom området volym. Syftet med studien är även att få ökad kunskap om vilka aspekter som påverkar den dagliga verksamheten inom området volym i förskoleklassen. Denna undersökning är baserad på intervjuer med sex förskolelärare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelärarna uppfattar att de arbetar med området volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter som påverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen. De tydligaste aspekterna som har framkommit inom ramen för vår undersökning är: förskolelärarnas egen inställning till ämnet matematik, lokalens utformning och begränsningar, tidsaspekten och förskolelärarnas tolkning av begreppet vardagsmatematik samt hur förskolelärarna utifrån sin tolkning av detta begrepp väljer att utforma sin verksamhetsplanering.</p><p>The purpose of this study is to gain increased understanding about pre-school teachers’ perception of their own work to promote children’s development of concept in the area of mathematical volume. The purpose of this study is also to gain increased knowledge about the aspects which affects the daily activities within the area of mathematics in the pre-school class. This study is based on interviews with six different pre-school teachers, the gathered material has been processed and categorized in five main sections. These sections elucidate different aspects of how the pre-school teachers consider their work within the area of volume in pre-school class. We have chosen to elucidate this study from a socio- cultural perspective. In our analysis we draw the conclusion that there are many different aspects which affects the design of the daily activities in the pre-school class. The aspects which have emerged as the most dominant ones within the frames of our study are: the pre-school teachers own attitudes to the subject of mathematics, the design and the restrictions of the classroom, the time aspect, the pre- school teachers interpretation of the concept of math in every day life and how the pre-school teachers on the basis of the interpretation of this concept chose to design his or hers activity planning.</p>

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

Syftet med denna studie är att få ökad insikt om hur förskolelärare uppfattar sitt eget arbete med att främja barns begreppsutveckling inom området volym. Syftet med studien är även att få ökad kunskap om vilka aspekter som påverkar den dagliga verksamheten inom området volym i förskoleklassen. Denna undersökning är baserad på intervjuer med sex förskolelärare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelärarna uppfattar att de arbetar med området volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter som påverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen. De tydligaste aspekterna som har framkommit inom ramen för vår undersökning är: förskolelärarnas egen inställning till ämnet matematik, lokalens utformning och begränsningar, tidsaspekten och förskolelärarnas tolkning av begreppet vardagsmatematik samt hur förskolelärarna utifrån sin tolkning av detta begrepp väljer att utforma sin verksamhetsplanering. The purpose of this study is to gain increased understanding about pre-school teachers’ perception of their own work to promote children’s development of concept in the area of mathematical volume. The purpose of this study is also to gain increased knowledge about the aspects which affects the daily activities within the area of mathematics in the pre-school class. This study is based on interviews with six different pre-school teachers, the gathered material has been processed and categorized in five main sections. These sections elucidate different aspects of how the pre-school teachers consider their work within the area of volume in pre-school class. We have chosen to elucidate this study from a socio- cultural perspective. In our analysis we draw the conclusion that there are many different aspects which affects the design of the daily activities in the pre-school class. The aspects which have emerged as the most dominant ones within the frames of our study are: the pre-school teachers own attitudes to the subject of mathematics, the design and the restrictions of the classroom, the time aspect, the pre- school teachers interpretation of the concept of math in every day life and how the pre-school teachers on the basis of the interpretation of this concept chose to design his or hers activity planning.

Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist  Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century  the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them?  The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers.

Vänster kammares ejektionsfraktion (EF) är ett mått på hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillämpas främst för bedömning av den globala systoliska vänster-kammarfunktionen och beräknas med hjälp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För närvarande är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest använda metoden för bestämning av vänster-kammarvolymer och EF med hjälp av Simpsons biplanmetod. Då 2DE kräver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vänsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vänsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre användarkänslig. Syftet med denna studie är att studera om undersökarens erfarenhet har en signifikant betydelse vid bestämning av vänster kammares EDV och ESV samt EF för respektive metod. Studien omfattade 20 deltagare med normal och avvikande systolisk vänster-kammarfunktion men inkluderade inte förmaksflimmer/-fladder, arytmi, pacemaker och andningsproblem. Deltagarna genomgick en riktad ekokardiografisk undersökning där bildinsamlingen utfördes av en erfaren undersökare och mätningarna av respektive volym utfördes av samma erfarna undersökare samt av en oerfaren. Resultaten av studien visade endast en signifikant skillnad för EF med 2DE mellan undersökarna (p = 0,03) samt en icke-signifikant korrelation (r = 0,267, p = 0,255). Däremot visade Bland-Altmananalyserna god överensstämmelse för samtliga mätningar mellan undersökarna. Därmed har denna studie visat att erfarenheten har en signifikant betydelse vid bestämning av EF med 2DE men inte med 3DE. / The left ventricular ejection fraction (EF) is a measurement of how much of the end-diastolic ventricular volume is ejected during systole. EF, specified in percent, is mainly used to evaluate the left ventricular global systolic function and is calculated with the end-diastolic volume (EDV) and the end-systolic volume (ESV). Two-dimensional echocardiography (2DE) is currently the most commonly used imaging method for the assessment of the left ventricular volumes and EF, along with Simpson’s biplane. The combination of 2DE requiring good level of experience to achieve optimal image acquisition and Simpson’s geometric assumptions of the left ventricular shape could prove to be problematic, especially in patients with abnormal left ventricular shape. The introduction of three-dimensional echocardiography (3DE) has made it possible to avoid the geometric assumptions due to the pyramidal data acquisition. At the same time the method is also considered to be much more user-friendly. The aim of this study is to investigate if the sonographer’s experience is of importance when assessing EDV, ESV and EF of the left ventricle using both imaging methods. The study included 20 participants with normal and abnormal left ventricular systolic function but did not include atrial fibrillation and flutter, arrhythmia, pacemakers and patients with the inability to hold their breath. The participants underwent a modified echocardiographic examination and the image acquisitions were performed by an experienced sonographer. The measurements were performed by the same experienced sonographer and by an inexperienced one. The results of this study showed a significant difference only for EF with 2DE between the sonographers (p = 0,03) as well as a non-significant correlation (r = 0,267, p = 0,255). The Bland-Altman analyses, however, showed good level of agreement for all measurements. Consequently, this study has shown that experience is of importance when assessing EF with 2DE, but not with 3DE.