Tvådimensionell ekokardiografi som en icke-invasiv metod används bl.a. vid bedömning av systolisk vänsterkammarfunktion. Slagvolym (SV) är den mängd blod hjärtat pumpar ut under systole och används för vidareberäkningar av hjärtminutvolym (CO) och cardiac index (CI). Vänstra kammarens utflödestrakt (LVOT) anses vara det bästa området att beräkna SV. Då multipliceras LVOT-diameter och Velocity time integral (VTI)- ett mått på hur långt blodet skickas under systole. VTI mäts manuellt eller automatiskt utifrån dopplerkurvan som lagts i LVOT. Förutom SV, CO och CI används LVOT och VTI inom den kardiologiska diagnostiken vid utredningen av klaffsjukdomar, shuntar och hjärtsvikt.Syftet med studien var att jämföra om det fanns signifikant skillnad när VTI mättes manuellt och automatiskt.22 patienter deltog i denna studie och båda VTI-mätningar (den manuella och- automatiska) utfördes på varje patient. En jämförelse av båda mätningarna gjordes och vidare analyserades angående hur båda VTI påverkade slagvolymberäkningen.Resultatet visade att automatiska VTI gav högre värde än manuella VTI och resulterade med högre slagvolymvärden. Skillnaderna var signifikanta eftersom p-värdena var motsvarande 0,002 och 0,003. Metoderna hade dock en bra korrelation (r=0,950 för VTI, r=0,984 för SV).Vidare forskning behövs för att kunna avgöra om den manuella metoden kan ersättas med den automatiska.

Syftet med detta arbete är att utifrån olika tryckta läromedel för elever i årskurs 7 skapa kunskap om vilka frågor, frågetyper, i läromedlen som beaktas. Läromedlen var från två olika bokförlag. Kategorisering av frågorna gjordes utifrån kunskapstyperna i Blooms reviderade taxonomi: faktakunskap, begreppskunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap. Då taxonomin är tvådimensionell, betraktas också kognitiva processer. Utöver kunskapsdimensionen är taxonomin indelad i sex olika kognitiva process kategorier. Dessa gör det enklare att kategorisera kunskapstyper, eftersom ett visst samband finns mellan kunskapstyp och kognitiv process kategori. Faktakunskap och begreppskunskap kunde urskiljas samt process kategorierna minnas och förstå utifrån frågornas karaktär från gällande studie. Övriga kunskapstyper och process kategorier är mer svåröverskådliga och frågor knutna till dessa är inte av samma omfattning. Process kategorin skapa har jag inte funnit. Metakognitiv kunskap är svår att behandla i en lärobok. Metakognitiv kunskap utvecklas under en längre tid. Utifrån kategoriseringen av frågor verkar faktakunskap och begreppskunskap i båda läroböcker dominera. Detsamma gäller de kognitiva process kategorierna minnas och förstå. Faktakunskap utgör en stor andel av läroböckerna. I de böcker jag analyserade bestod faktakunskap för 79 % respektive 55 % av samtliga frågor. Analyserar man istället process kategorierna minnas och förstå utifrån frågor i böckerna utgör dessa kategorier sammantaget över 85 % i läroböckerna. Andelen frågor som kan kategoriseras i respektive kategori minnas och förstå är ungefär lika stora i läroböckerna.

Syftet med studien har varit att att undersöka faktorer som påverkar fördelningen mellan tvådimensionellt och tredimensionellt bildarbete i grundskolans senare år. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur motiveras fördelningen av två-och tredimensionell bild i kursplanen sett över tid?, Hur beskriver bildlärare sin tredimensionella bildundervisning?, Vilka möjligheter och hinder upplever bildlärare med tredimensionellt bildarbete? och Som metod för studien användes kvalitativ semistrukturerad intervju. Tre bildlärare i grundskolans senare år intervjuades. En dokumentanalys har genomförts och kursplaner i ämnet teckning/ bild från 1962 till 2011 har studerats. Ramfaktorteori har använts för att analysera materialet. I arbetets bakgrund har det uttryckts att tredimensionellt undervisning som skett med kropp och händer varit fördelaktigt för lärande. Bildundervisningen är dock övervägande tvådimensionell i sin utformning. Kropp och rum har ibland glömts bort i bildundervisningen. Den tvådimensionella representationens ställning har tagit allt mer mark och likväl har teoretisk kunskap fått mer utrymme än praktiskt kunskap. Resultat i studien har visat att faktorer på organisations- och verksamhetsnivå är mer fördelaktiga för tvådimensionell bildundervisning. Nuvarande läroplan är öppen för tolkning vad det gäller hur tid fördelas mellan olika kunskaper. Bildlärarens intresse har fått utrymme att styra inriktningen för undervisningen, likväl har gruppstorlek och längd på lektioner styrt vilken typ av undervisning som är möjlig

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det grafiska uttrycket hos den tvådimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext används begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanställs en enkät som undersöker hur väl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna får jämföra renderade bilder från scenen med originalet. Enkätresultatet visar att remedieringen av Bergaporten genomförts med ett positivt resultat, men öppnade också upp för förbättringar av scenen. Detta förtydligas av respondenterna i en anslutande öppen fråga i enkäten. Förhoppningen är att denna studie kan ses som exempel på en användbar metodik för hur grafiska uttryck optimalt kan överföras från tvådimensionella bilder till en tredimensionell scen.

Genom landskapsmåleriet sätt att observera och måla av har jag tolkat platsen Hallonbergen i bild. Utifrån bilderna har vävar och tredimensionella objekt vuxit fram. Mina skulpturer och tavlor pratar om mötet mellan naturens rörliga former och det mänskligt byggda statiska formerna. I Hallonbergen känns detta möte som extra hårt pågrund av husens raka blockiga uppbyggnad. Mina skulpturer och tavlor är miniatyrer av intryck jag fått av området.

Vänster kammares ejektionsfraktion (EF) är ett mått på hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillämpas främst för bedömning av den globala systoliska vänster-kammarfunktionen och beräknas med hjälp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För närvarande är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest använda metoden för bestämning av vänster-kammarvolymer och EF med hjälp av Simpsons biplanmetod. Då 2DE kräver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vänsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vänsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre användarkänslig. Syftet med denna studie är att studera om undersökarens erfarenhet har en signifikant betydelse vid bestämning av vänster kammares EDV och ESV samt EF för respektive metod. Studien omfattade 20 deltagare med normal och avvikande systolisk vänster-kammarfunktion men inkluderade inte förmaksflimmer/-fladder, arytmi, pacemaker och andningsproblem. Deltagarna genomgick en riktad ekokardiografisk undersökning där bildinsamlingen utfördes av en erfaren undersökare och mätningarna av respektive volym utfördes av samma erfarna undersökare samt av en oerfaren. Resultaten av studien visade endast en signifikant skillnad för EF med 2DE mellan undersökarna (p = 0,03) samt en icke-signifikant korrelation (r = 0,267, p = 0,255). Däremot visade Bland-Altmananalyserna god överensstämmelse för samtliga mätningar mellan undersökarna. Därmed har denna studie visat att erfarenheten har en signifikant betydelse vid bestämning av EF med 2DE men inte med 3DE. / The left ventricular ejection fraction (EF) is a measurement of how much of the end-diastolic ventricular volume is ejected during systole. EF, specified in percent, is mainly used to evaluate the left ventricular global systolic function and is calculated with the end-diastolic volume (EDV) and the end-systolic volume (ESV). Two-dimensional echocardiography (2DE) is currently the most commonly used imaging method for the assessment of the left ventricular volumes and EF, along with Simpson’s biplane. The combination of 2DE requiring good level of experience to achieve optimal image acquisition and Simpson’s geometric assumptions of the left ventricular shape could prove to be problematic, especially in patients with abnormal left ventricular shape. The introduction of three-dimensional echocardiography (3DE) has made it possible to avoid the geometric assumptions due to the pyramidal data acquisition. At the same time the method is also considered to be much more user-friendly. The aim of this study is to investigate if the sonographer’s experience is of importance when assessing EDV, ESV and EF of the left ventricle using both imaging methods. The study included 20 participants with normal and abnormal left ventricular systolic function but did not include atrial fibrillation and flutter, arrhythmia, pacemakers and patients with the inability to hold their breath. The participants underwent a modified echocardiographic examination and the image acquisitions were performed by an experienced sonographer. The measurements were performed by the same experienced sonographer and by an inexperienced one. The results of this study showed a significant difference only for EF with 2DE between the sonographers (p = 0,03) as well as a non-significant correlation (r = 0,267, p = 0,255). The Bland-Altman analyses, however, showed good level of agreement for all measurements. Consequently, this study has shown that experience is of importance when assessing EF with 2DE, but not with 3DE.

Multiplikation är ett av de fyra grundläggande räknesätten. Det har dock visat sig vara svårt för elever i grundskolan att förstå sig på, samt operera med multiplikation. Forskning har visat att svårigheterna bland annat kan bero på vilken förklaringsmodell av de två följande förklaringsmodellerna, endimensionella- och tvådimensionella förklaringsmodellen, som lärare väljer att grunda sin multiplikationsundervisning i. Arbetet syftar därför till att undersöka vilken av följande förklaringsmodeller som lärare grundar sin multiplikationsundervisning i, samt vilken förklaringsmodell som lärarna ser att elever väljer när de opererar med multiplikation. Inför denna studie har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer, där fem lärare från fem olika skolor har intervjuats. Resultatet visar på att det är den endimensionella förklaringsmodellen som dominerar undervisningen och som många elever dessutom väljer att använda sig av när de opererar med multiplikation. Lärarna och forskning är däremot eniga om att den tvådimensionella förklaringsmodellen ger en mer rättvis bild av multiplikation. Diskussionen visar på att lärarens val av undervisning i multiplikation påverkar elevernas egna val av förklaringsmodell vid operationer med multiplikation. Slutligen visar det sig att undervisningen troligtvis grundar sig i den endimensionella förklaringsmodellen när undervisningen behandlar multiplikation med mindre tal, vilket undervisningen i multiplikation i årskurs 3 gör.

Bedömning av vänster förmaks storlek är viktigt vid diagnosticering samt sjukdomsprognos, men även vid riskbedömning av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Den vanligaste metoden för bedömning av vänster förmaks storlek är ekokardiografi. Vänster förmak kan bedömas utifrån olika mätmetoder där volymmätning i apikal fyrkammarvyn och tvåkammarvyn är den vanligaste mätningen som ger mest verklighetstroget resultat. Storleken kan även mätas genom mätning av den anteroposteriora diametern i parasternal långaxelsnitt. Syftet med studien var att undersöka om storleken skiljer sig signifikant åt mellan metoderna samt att se om mätningen i långaxelsnittet underskattar storleken jämfört med volymmätningarna. I studien analyserades 30 patienters ekokardiografiska bilder med volymmätning samt mätning av den anteroposteriora diametern. Korrelationsanalysen visade på signifikant positiv korrelation med en determinationskoefficient på 0,667 (P <0,001). Bland-Altmandiagrammet visade att alla värden förutom ett håller sig inom ett 95% konfidensintervall. Vid jämförelse i storleksklassificering metoderna mellan, så påvisades 60% likhet. Mätning av den anteroposteriora diametern är svår för oerfarna att utföra korrekt då det förekommer mycket artefakter och volymmätningen är lättare att lära sig. Volymmätningarna har en större variation än dimensionsmåttet, vilket kan bero på att dimensionsmåttet begränsas av det thorakala rummet. Slutsatsen är att metoderna skiljer sig statistiskt signifikant åt och att dimensionsmåttet underskattar storleken på vänster förmak jämfört med volymmätningar. / Assessment of left atrial size is important in diagnosis and disease prognosis, but also in risk assessment of serious cardiovascular diseases. The most common method for assessing the size of the left atrium is echocardiography. The left atrium can be estimated from different measurement methods where the volume measurement in the apical four-chamber view and the two-chamber view is the most common measurement that gives the most realistic result. The size can also be measured by measuring the anteroposterior diameter in the parasternal long-axis view. The aim of the study was to investigate whether the size differs significantly between the methods and to see if the measurement in the long-axis view underestimates the size compared with the volume measurements. In the study, 30 patients’ echocardiographic images were analyzed with volume measurement as well as measurement of the anteroposterior diameter. The correlation analysis showed a significant positive correlation with a coefficient of determination of 0,667 (P <0,001). The Bland-Altman plot showed that all values in addition to one, remain within a 95% confidence interval. When comparing size classification between the methods, 60% similarity was shown. The anteroposterior diameter is difficult for the inexperienced to perform correctly as there are many artifacts and the volume measurement is easier to learn. The volume measurement has a greater variation than the anteroposterior diameter, which may be due to the diameter being limited by the thoracic cavity. The conclusion is that the methods are statistically significant different and that the anteroposterior diameter underestimate the size of the left atrium compared with the volume measurements.

Idag är ekokardiografi den dominerande undersökningsmetoden för att studera hjärtat. Ekokardiografi kan med hjälp av ultraljud avbilda hjärtat utifrån olika projektioner som kan antingen sparas som stillbilder eller rörliga sekvenser. Ultraljud av hjärtat är en icke-invasiv teknik som kan utföras snabbt och orsakar därmed inget obehag för patienten. Global longitudinell strain (GLS) är ett vanligt mått inom ekokardiografi. GLS används allt oftare i kliniskt syfte för att bland annat följa behandlingsresultat och dessutom för tidig upptäckt av förändringar i myokardiet. Syftet med denna studie var att utreda om det fanns någon signifikant skillnad av mätvärden GLS mellan de två olika mjukvaruprogrammen, EchoPac och TomTec. I studien inkluderades 30 patienter, där sinusrytm och en god bildkvalité kunde erhållas. Mann-Whitney U test visade på en signifikant skillnad med P-värde 0,042. Bland-Altmandiagrammet visade på att alla värden, 30 totalt, förutom tre värden förhåller sig inom ett 95% konfidensintervall. Slutsatsen är att det finns en skillnad avseende GLS mellan de två mjukvaruprogrammen, utifrån denna studie. Analys av GLS hos samma patient bör utföras med samma mjukvaruprogram för att minimera variation av mätvärden så mycket som möjligt. / Echocardiography is today the dominant examination method for studying the heart. Echocardiography can with help of ultrasound provide an image of the heart from various projections that can either be saved as still images or moving sequences. Ultrasound of the heart is a non-invasive technique that can be performed quickly and thus causes no discomfort to the patient. Global longitudinal strain (GLS) is a common measure in echocardiography. GLS is increasingly used in clinical practice to monitor treatment outcome and to detect early changes in the myocardium. The purpose of this study was to determine if there were any significant difference in the measurement values of GLS between two different software programs, EchoPac and TomTec. The study included 30 patients with sinus rhythm and good image quality. The Mann-Whitney U test showed a significant difference of P 0.042. The Bland-Altman diagram showed that all values, 30 in total, except of three, are within a 95% confidence interval. The conclusion is that there is a difference of GLS between the two software programs, based on this study. Analysis of GLS in the same patient should be performed with the same software program to minimize measurement errors as much as possible.

When building tunnels in rock, an inflow of groundwater is likely induced. Depending on the hydraulic properties of the rock and the surrounding soils, the inflow may cause a decline in the groundwater level above the tunnel line with possible consequences for nearby well facilities or groundwater dependent environments. Discharge of the inflowing groundwater represents an operation of water (vattenverksamhet in Swedish) according to the Swedish environmental law, meaning that permission must be applied for at the Environmental Court. In the application, the operator presents an area of influence for groundwater, which defines the area where the groundwater levels could change due to the planned operation. In this work, the area of influence has been defined as the area where the groundwater level is lowered by more than five centimeters. As part of the project Tvärförbindelse Södertörn in southern Stockholm, the Swedish Transport Administration is planning for the construction of a tunnel in rock adjacent to Glömstadalen in Huddinge municipality. The aim of this master thesis was to investigate the extension of the area of influence of the tunnel through two-dimensional groundwater modelling. A site-specific model was created in the program SEEP/W by establishing a cross-section orthogonal to the tunnel and through examination of the hydrogeological conditions in the area. Steady-state modelling of both unsaturated and saturated flow was then carried out including and excluding the tunnel. Through this, the change in groundwater levels due to the tunnel could be reviewed. Since the development of the model required simplifications and assumptions of the site-specific conditions, a simple sensitivity analysis was also performed where a few model parameters were altered to examine how the area of influence changed. The modelling results showed that the tunnel, when sealed suitably, at most changed the groundwater levels 680 meters north and 840 meters south along the studied cross-section. The smallest effect on the groundwater levels was observed 400 meters north and 560 meters south of the tunnel. Differences in the extension of the area of influence were noticed depending on how the outflow of groundwater in Glömstadalen was represented, and which sealing properties around the tunnel were used. Furthermore, the modelling showed that the hydraulic conductivity of the rock is of major importance for the location of the groundwater table, and therefore it is considered relevant to perform hydraulic tests in the rock to increase the reliability of the model.