I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten.   Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv.   Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet.   Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar. Därmed kan en optimal praktisk färdighet definieras och utgöra ett mål för den praktiska träningen. Även en redan intränad färdighet, som av någon anledning anses innehålla inslag av olämpliga moment, kan tränas om så att den bättre stämmer överens med den optimala färdigheten.   Det tekniska synsättet fungerar väl i ett inledande skede av det praktiska lärandet, där det handlar om att lära sig grundläggande handlag inom den praktiska disciplinen. Huruvida det fungerar även i senare skeden där förtrogenhet utvecklas, har inte undersökts här. Det tekniska perspektivet gör det även möjligt att studera hur olika träningsmetoder påverkar det praktiska lärandet.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren ökat inom skolans värld. Jag har upplevt att lärare har börjat prata mer om utomhuspedagogik och använder det mer och mer i undervisningen. Mitt självständiga arbete handlar om hur lärare i grundskolan förskoleklass-åk3 använder sig av utomhusmatematik och i vilket syfte lärarna har när de undervisar inom utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka i vilket syfte lärare använder utomhusmatematik, vilka positiva respektive negativa sidor de ser/upplever när de undervisar med undervisningsformen samt ett ungefärligt snittvärde på hur många timmar i veckan lärarna använder det. Metoden som tillämpas till denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar att alla lärare jag intervjuade jobbade med utomhusmatematik varje vecka och var positiv till att jobba med det. Lärarna såg också att fler elever fångades upp när de valde att ta ut klassrummet och jobba mer praktiskt. Genom att jobba på detta sätt har alla elever en större chans att jobba mot sina mål samt att eleverna får använda sin lärstil eftersom många olika lärstilar blir möjliga att använda utomhus.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

No description available.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läkarstudenternas reflektionstexter, som jag önskar att utveckla så att de skall kunna examineras. Sedan mitten av 90-talet har jag arbetat halvtid som lärare på läkarutbildningen och halvtid som distriktsläkare. Som kursledare för delkursen i allmänmedicin ingår ansvar för att främja lärandeprocessen och för att examinera lärandemålen. Vilka lärandemål kan studenterna uppnå genom att skriva reflektionstexter? Min utmaning är att själv fördjupa mig i reflektions-begreppet och förtydliga vilken kunskap som skall uppnås. Vilken kunskap behöver en läkare? Vilken betydelse har reflektionen för yrkeskunnandet? Är det möjligt att utveckla en bättre vägledning som läkarstudenterna kan använda när de reflekterar om "en lärorik konsultation"? I uppsatsen har jag beskrivit en arbetsmodell där det empiriska materialet är läkarstudenternas reflektionstexter men även mitt eget arbete som läkare och lärare. Att reflektera är inget entydigt begrepp utan behöver anpassas till vilket mål man har med reflektionen och en tydliga vägledning för att nå dit. Jag har valt att ta med fyra olika studenttexter för att åskådliggöra deras progression. Reflektionen har fungerat som ett sökarljus för studenternas egna personliga kunskaper och för att få syn på sitt yrkeskunnande. Reflektionen har visat sig stärka läroprocessen och medvetandegjort lärandemålen. För att själv prova hur det kan vara att reflektera över en lärorik konsultation börjar jag uppsatsen med ett eget patientfall som jag burit med mig och utvecklar det senare i uppsatsen.

<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

Syftet med detta utvecklingsarbete är att förändra undervisningen i kursen Lantbruksdjur 1 till att blir mer praktisk, från att vara till stora delar teoretisk. På så vis förbereds eleven på ett bättre sätt för yrkeslivet som djurskötare. Syftet är att det ska vara en undervisning som passar de flesta av eleverna vi har på Naturbruksgymnasiet och att använda våra unika djurstallar fullt ut. De elever vi har på vår skola har skiftande förkunskaper och de har ett stort intresse att arbeta praktiskt. Eleverna som medverkade i utvecklingsarbetet går i årskurs 2 i inriktning Djurvård. Eftersom eleverna under många år efterfrågat mer praktiskt arbete och vi lärare har sett att det både behövs och är motiverande för fortsatta studier har jag valt att ta reda på vilka teoretiska delar jag kunde göra mer praktiska. Detta gör eleven mer anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden, så som vårt uppdrag från Skolverket också avser. En annan aspekt i att utforma det teoretiska till mer praktiskt är det att över tid har förkunskapen ändrats hos eleverna som kommer från en lantbruksbakgrund. Förr var det mer naturligt att barnen var med och hjälpte till i lantbruket och med djuren efter skoltid än det är nu. Detta resulterar i att även de elever som är från en lantbrukarfamilj har dålig erfarenhet av yrkets praktiska delar. Detta försök att arbeta mer praktiskt än tidigare har resulterat i att eleverna har haft lättare för att ta till sig kunskap och de har varit mycket mer motiverade än förut. De har kunnat utvecklas på olika plan både personligen och i sin kunskap om ämnet. De har också fått fler övningstillfälle än förut där de har kunnat träna sin färdighet. Eleverna har med detta sätt att arbeta kunnat ta till sig de teoretiska avsnitten enklare och har haft större förståelse när de arbetat med dessa.

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.