Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare. Resultatet ifrån vår undersökning analyserades utifrån ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt då vi tolkade och försökte få fram variationer i elevernas olika lösningar. Genom analysen kunde vi se att beroende på hur eleven tolkar kontexten har det betydelse för hur eleven löser problemet, både gällande tillvägagångssätt och matematiska strategier. Genom analysen framgick också att elevers samarbete och kommunikation leder till reflektion kring valda strategier.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid.

<p>Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid.</p>

Studiens syfte var att ta reda på hur utomhusmatematik används av lärare i årskurs F-3. Sju intervjuer har genomförts med F-3 lärare för att ta reda på hur de uppfattar naturen som resurs i matematikundervisning samt vilka fördelar och nackdelar de anser finns med utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer har transkriberats och tematiskt analyserats och därframgick det att; utomhusmatematik är ett verklighetsnära och undersökande arbetssätt som hjälper elever att förstå matematik. Utomhusmatematik ökar möjligheten till ett diskussionsrikt arbete i matematik vilket är av betydelse för att det ökar elevernas tilltro till sin matematiska förmåga. Det framgick även i studien att utomhusmatematik är ett önskvärt arbetssätt men attlite resurser, för stora grupper och närheten till skog är faktorer som gör att det inte används i den utsträckning som lärarna i denna studie skulle vilja.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet.Mina forskningsfrågor har varit:• Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform?• Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande?Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt. När det blir för många ämnen som ska integreras tycker vissa av dem att det blir svårt och invecklat. Några tycker att arbetssättet stimulerar deras lärande på ett positivt sätt och menar att de får djupare kunskaper på det här sättet. Några ifrågasätter om de lär sig det som de behöver, och om de lär sig lika mycket som de hade gjort med en mer traditionell undervisningsform.

Syftet är att undersöka vad som händer när flerspråkiga elever blir tilldelade verklighetsnära matematiska problemlösningsuppgifter. Studien bygger på observationer av sex flerspråkiga elever som utför ett enskilt matematiktest med olika problemlösningsuppgifter. Intervjuer skedde också med eleverna efter det utförda testet. Även en kompletterande intervju med elevernas matematiklärare ligger till grund för studien. Studiens resultat visar på att flerspråkiga elever har svårigheter i problemlösning men framförallt i öppna problem. Det kan bero på att eleverna är vana vid att en uppgift endast kan ha en lösning och ett svar. Därav blir öppna uppgifter mer kognitivt krävande då eleverna behöver tänka om. Elevernas andraspråk (svenska) begränsar dem i läsförståelsen av uppgifterna. Problemen formuleras ofta, omedvetet om av eleverna vilket kan bero på bristen i läsförståelsen eller av frustration för att få fram en lösning och ett svar. Resultatet kan vara viktigt för lärare att ha kännedom om, då det speglar elevers svårigheter i problemlösning samt vad vi anser behöver tränas på mer i skolan. Det vi funnit kan bli en tankeställare till alla lärare som arbetar med problemlösning.

Med den kvalitativa metoden design-research har vi i vår studie, likt en bro kombinerat teori och praktik genom att genomföra tre lektioner, i en cyklisk process med en årskurs 3. Vårt syfte var att skapa förståelse för hur en lektionssekvens kan främja SUM-elevers inlärning av rimlighetsbedömning samt lämpligt val av  subtraktionsstrategi, genom inkludering i den ordinarie undervisningen. Lektionssekvensen har bestått av utvalda matematiska centrala moment, vilka skapat design-principer som varit lektionernas utgångspunkt. Dessa principer har prövats, efter analys förändrats och anpassats under studien gång. Vårt resultat visar att begreppsförståelse måste läras in på en konkret nivå, där uppgifter är anpassade efter elevens verklighet i ett känt sammanhang. Korta och tydliga genomgångar, samt modellering hjälper till med begreppsutveckling av uppskattning och rimlighetsbedömning. Studiens slutsats är att SUM-elever utvecklas bäst genom reflektion och resonemang, i par, där kamraten har något högre kunskapsnivå. Reflektion och resonemang ger djupare kunskap och begrepp kan då förstås i ett sammanhang. Läraren har en viktig roll genom att vara SUM-elevers tankestöd samt ställa kontrollfrågor av typen; ”Är det rimligt?” för att uppmana elever att tänka efter om exempelvis strategin eller svaret kan vara möjligt. Representationsformen tallinje har vi sett som ett viktigt redskap för att SUM-elever ska synliggöra sambandet mellan talen som ska subtraheras på ett konkret sätt, för att se om talen är nära och då förstå att strategin ”räkna uppåt” är mest lämplig att använda. De steg som skiljer dessa tal blir då enklare att räkna och eleverna har förutsättning att göra en rimlighetsbedömning.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier. Frågeställningar: Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna. Resultat Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p&gt; 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna. Slutsats Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för måvakter. / Aim The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories. Research questions: What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level? Method To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests. Results The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p&gt; 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests. Conclusions Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.