Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat. Sammanfattningsvis så visar min studie att projektbaserad och ämnesintegrerad undervisning är en god metod att höja motivationen, öka engagemanget, utveckla helhetssyn, samarbetsförmåga, reflektions- och analysförmåga och därmed få ett djup i lärandet med bestående kunskaper. Katederundervisning är inte uteslutet som undervisningsform utan snarare pekar studien på att en kombination är det mest produktiva.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet.Mina forskningsfrågor har varit:• Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform?• Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande?Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt. När det blir för många ämnen som ska integreras tycker vissa av dem att det blir svårt och invecklat. Några tycker att arbetssättet stimulerar deras lärande på ett positivt sätt och menar att de får djupare kunskaper på det här sättet. Några ifrågasätter om de lär sig det som de behöver, och om de lär sig lika mycket som de hade gjort med en mer traditionell undervisningsform.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Göteborgs Tekniska College valde att starta en ny kurs våren 2018 inom Teknik specialisering. Kursen skulle inkludera ett större projekt där deltagarna får bygga en självkörande bil i en ”uppkopplad stadsmiljö” med målet att utveckla och tillämpa färdigheter inom programmering, elektronik och projektutförande. Inom dessa ramar syftar examensarbetet att ta fram teoretiskt och praktiskt material för att framställa en prototyp för en automatiserad bil och kursens genomförande. Teorimaterialet innehåller kunskap som krävs utav elever för att kunna bygga en självkörande bil (autonom bil). Den praktiska delen innebär att bygga en fungerande självkörande bil så att den kan navigera sig fram inom ett avgränsat område utan att kollidera med något föremål. Kursupplägget skall genomföras på ett pedagogiskt sätt i syfte att deltagarna senare, med hjälp av sina kunskaper, kan genomföra projektet kring den självkörande bilen. Utifrån detta syfte har följande problemställningar formulerats: (i) Designa en billig och enkel autonom bil som ska kunna följa vägmarkeringar på marken, förflytta sig självständigt mellan två punkter och undvika hinder. (ii) Utarbeta ett kursupplägg för en projektbaserad kurs som ska uppfylla vissa kursmål. För att kunna uppfylla syftet har tidigare forskning om autonoma bilar studerats för att få en helhetsinsikt i byggnation och styrning samt vad man behöver tänka på vid implementering av autonoma bilar. När det gäller kursupplägg har teorier om teknikinlärning via projekt legat till grund för planering och genomförandet. Resultatet blev en fungerande autonom bil som var uppbyggd av de valda komponenterna. Under laborationstillfällena har deltagarna utvecklat kunskaper om funktion och egenskaper hos analoga och digitala elektronikkomponenter. Undervisningsmetoden projektbaserat lärande skapade förutsättningar för deltagarna att utveckla förmågor i problemlösning, samarbete och planering, vilket i sin tur ledde till en fullständig projektprocess och en fungerande slutprodukt. / In the spring of 2018, Gothenburg’s Technical College decided to start a new course in technology specialization. The course would include a larger project where participants build a self-driving car with the goal of developing and applying skills in programming, electronics, and project execution. Within this framework, the thesis aims to prepare theoretical and practical material to produce a prototype for an automated car as well as for the implementation of the course. The theoretical material contains knowledge required of students to be able to build a self-driving car (autonomous). The practical element involves building a functioning self-driving car so that it can navigate within a specified area without colliding with objects. The course should be carried out in a pedagogical way with the aim that the participants can later, with the help of their knowledge, carry out the project of the self-driving car. Based on this aim, the following problems have been formulated: (i) Design a cheap and simple autonomous car that should be able to follow road markings, navigate independently between two points and avoid obstacles. (ii) Develop a course design for a project-based course that must meet certain course goals. To fulfill this aim, previous research on autonomous cars has been studied to gain an overall insight into construction and control as well as what needs to be considered when implementing autonomous cars. In terms of course design, literature on project-based technology learning has been the basis for course implementation. The result was a functioning autonomous car, built by the selected components. During the laboratory sessions, the participants developed knowledge of the function and properties of analog and digital electronic components. The teaching method project-based learning created conditions for the participants to develop abilities in problem solving, collaboration and planning, which in turn led to a complete project process and a functioning final product.

This doctoral thesis addresses how mobile project workers; technical consultants working in projects, experience and deal with project-based work. The thesis consists of a compilation of five papers and an extended summary. It is based on three qualitative studies including methods like interviews, diaries, and observations. The thesis adopts and develops the conceptual lens of liminality. The results of this thesis show that mobile project workers use four different practices to deal with liminality at work. Furthermore, the thesis develops the framework of “liminality competence,” indicating that some mobile project workers are better at utilizing their liminal positions than others. The thesis also studies how liminality competence is developed and how formal training programs influence the liminal position for mobile project workers. / I denna avhandling studeras hur mobila projektarbetare, i detta fall teknikkonsulter som utför arbete i kundprojekt, upplever och hanterar projektbaserat arbete. Avhandlingen presenterar tre kvalitativa studier som bygger på intervjuer, dagboksanteckningar och deltagande observationer. Avhandlingen består av fem artiklar och en kappa. För denna studie används begreppet liminalitet som fångar den mobilitet och organisatoriska tvetydighet som föreligger i mobila projektarbetares arbetssituation. Avhandlingen utvecklar liminalitetsbegreppet ytterligare relaterat till liminella positioner i arbetslivet. Analysen identifierar fyra liminalitetspraktiker som mobila projektarbetare använder för att hantera sin arbetssituation. Dessutom utvecklas begreppet liminalitetskompetens. Detta begrepp används för att förstå hur mobila projektarbetare hanterar sin liminella arbetssituation och vilka skillnader som finns vad gäller förmågan att hantera liminalitet i arbetet. Avhandlingen undersöker också hur sådan kompetens utvecklas och hur formella lärandeprogram kan påverka liminalitetssituationen och liminalitetskompetensen hos mobila projektmedarbetare.

The overall purpose of this licentiate thesis is to explore how different media is considered and valued by teachers in an interdisciplinary project in which the subjects of Art and Swedish are included. In the project, The Horror Genre in Literature and Film, a variety of mediations are represented: speech, writing, still- and moving images. The study focuses on the teaching strategies and approaches that participating teachers have in relation to the project's various mediations. My central concern is how the media of moving images is considered in the project. Of particular interest for my study is the question if teachers takes into account the media's special possibilities and limitations in their teaching. The theoretical framework is sociocultural theory, narrative theory and theories from the field of media and multimodality. The study was conducted in a Swedish primary school where three classes in 8th grade participated. The empirical material consists of interviews with three teachers in the subject Swedish and with one Art teacher. Also part of the empirical material, are the films produced by the pupils in the project. These films were analysed with the purpose of identifying to what degree the pupils used a narrative that is particular to the medium of moving image. The project in my study was carried out as an interdisciplinary project. Nonetheless, the results show that the teachers in the various subjects work toward the goals set in their own school subjects and that no common goals or overall objectives were formulated in the project. My study also shows that the mediations that are rewarded and have a superior role in the project are the spoken and the written word. The media of moving images has a marginalised place in the project and is regarded as less important. The main result of my study shows the problems that may arise when different forms of mediation co-exist in project-based learning within a school context. It also points out the difficulties that interdisciplinary projects have to face in terms of national regulations, frame factors such as the distribution of lesson hours, resources, as well as other factors that can affect the possibility of cooperation between the subjects.

The construction sector in Sweden released 21% of the country’s CO2-e emissions in. With aggressive climate and pollution goals these emissions cannot be allowed to increase. There is therefore a need for more efficient construction methods and techniques in the Swedish construction sector. The construction sector is today split up between industrial construction and traditional construction. Industrial construction handles the construction process with a strong emphasis on the process and allocates all its efforts toward streamlining the process and removing wasteful steps and elements. Traditional construction places more focus on the individual project. It has one major advantage, which is its exceptional ability to adapt the specific project according to the wishes and demands of the customer and the project’s other unique circumstances.   The IHB-model is the theory of industrial construction used in this study. This study seeks to find out which parts or mindsets from the IHB-model that can be applied to a traditional construction company, OF Bygg in Umeå, to increase its efficiency. This is done by studying the current use of industrial methods by OF Bygg, their views of industrial construction and comparing this to the IHB-model and looking at what parts can be applied to OF Bygg without fundamental shakeups in the company’s structure. The study of OF Bygg is mainly done through interviews with respondents from the company.    During the interviews, a sense of general positivity towards industrial construction was given off by the respondents. It also became apparent that OF Bygg was partially industrialised in some areas, but that there remains big possibilities for improvement.   Off-site manufacturing is used today in the shape of “field factories” and supply deals with industrial suppliers. Both of these are great industrialised methods and should be expanded upon whenever possible. Developed technical systems are used in most projects during certain stages. Efforts should be put into using these more extensively. ICT-tools are also used in most of OF Bygg’s areas but vertically integrating these tools further should be explored. Long term relations between OF Bygg and other market participants are rare since they’re considered detrimental to the health of the local market. Supply chain management is being handled through deals with logistics companies. OF Bygg could become their own logistics company with a centralised material warehouse to ease the logistics and enable use of JIT. Planning and control of the process is mostly handled through general project schedules. The Last Planner system alongside stricter routines is suggested. Customer focus is currently unnecessary for OF Bygg to bother with due to restrictions in the local market. Performance measurement and re-use of experience often get under prioritized often due to lack of time. The transfer of responsibility from the project or site management to a role specified to handle performance measurement and re-use of experience is encouraged.