Spelling suggestions: "subject:"mediespecifika"" "subject:"mediespecifikt""
1 |
Företag som pedagoger : Hur gestaltas företagens didaktiska val i utbildningspaketen / Companies as EducatorsSchrewelius, Claes January 2021 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse för den didaktiska kopplingen mellan marknadsförda ”laborations-kit”/utbildningspaket, framtagna av Education Technology-företag, och det meningsskapande som dessa erbjuder. Med hjälp av syftesrelaterad textanalys, och begrepp från Lars Lindströms didaktiska läroprocesser och mer klassiska laborationsbegrepp, analyseras ”laborations-kit”/utbildningspaketens innehåll och inramning samt hur utbildningspaketen är gestaltade didaktiskt genom mål och medel. Resultatet av studien visar att den modifierade Lindström-fyrfältaren är ett användbart komplement till s.k. laborations-frihetsgrader. Tanken med ökade frihetsgrader är att succesivt ge eleven mer utmaningar. Denna tanke finns även med i Lindströms fyrfältare, men här tillkommer att ett läromål kan vara att behärska medie under kontrollerade former, dvs i teknik-världen olika instrument, apparatur, verktyg och specifika material. Med hjälp av fyrfältaren kan man som pedagog även välja att laborera ämnesfokuserat eller ämnesövergripande för att täcka andra läromål eller åstadkomma nya kreativa effekter, s.k. divergerande läromål. Det är det kreativa skapandet i kombination med behärskandet av hantverket som är det egentliga målet med laborationer och denna insikt väcks när man använder fyrfältaren. Som pedagog, vare sig man är inom skolvärlden eller på ett EdTech-företag, bör man få förståelse för vad som särskiljer de olika läroprocesserna och hur de sinsemellan kan samverka. Undersökningen har identifierat ett antal för svenskt vidkommande ”vita områden” inom teknisk-pedagogisk laborationsverksamhet, bl. a kreativa områden och ”soft skills”, alltså övningar och simulationsspel av teknikutveckling och koppling samhälle-teknik. Dessutom finns det skäl att följa utvecklingen närmaste åren inom 3D Hologram-tekniken.
|
2 |
Medier, lärande och det mediespecifika : en undersökning om den rörliga bildens plats och betydelse i ett ämnesövergripande projektStam, Maria January 2016 (has links)
The overall purpose of this licentiate thesis is to explore how different media is considered and valued by teachers in an interdisciplinary project in which the subjects of Art and Swedish are included. In the project, The Horror Genre in Literature and Film, a variety of mediations are represented: speech, writing, still- and moving images. The study focuses on the teaching strategies and approaches that participating teachers have in relation to the project's various mediations. My central concern is how the media of moving images is considered in the project. Of particular interest for my study is the question if teachers takes into account the media's special possibilities and limitations in their teaching. The theoretical framework is sociocultural theory, narrative theory and theories from the field of media and multimodality. The study was conducted in a Swedish primary school where three classes in 8th grade participated. The empirical material consists of interviews with three teachers in the subject Swedish and with one Art teacher. Also part of the empirical material, are the films produced by the pupils in the project. These films were analysed with the purpose of identifying to what degree the pupils used a narrative that is particular to the medium of moving image. The project in my study was carried out as an interdisciplinary project. Nonetheless, the results show that the teachers in the various subjects work toward the goals set in their own school subjects and that no common goals or overall objectives were formulated in the project. My study also shows that the mediations that are rewarded and have a superior role in the project are the spoken and the written word. The media of moving images has a marginalised place in the project and is regarded as less important. The main result of my study shows the problems that may arise when different forms of mediation co-exist in project-based learning within a school context. It also points out the difficulties that interdisciplinary projects have to face in terms of national regulations, frame factors such as the distribution of lesson hours, resources, as well as other factors that can affect the possibility of cooperation between the subjects.
|
Page generated in 0.0471 seconds