<p>Sammandrag</p><p>Examensarbete av Cecilia Inez Riveros Boström, vt-05</p><p>Handledare: Magnus Lindh</p><p>”Hur omsätts i praktiken den förändrade medborgarrollen i skolan idag?</p><p>De senaste decennierna har begreppet globalisering tydligt fokuserats. Det talas om att medborgarrollen förändras i globaliseringens tidevarv. I den nya medborgarrollen ingår begreppen rättigheter, deltagande, ansvar, och identitet som enskilda företeelser som har stor inverkan på medborgarrollen. Det handlar om en ny medborgarroll som är följden av en process som intensifierar relationer och beroendeförhållanden över hela världen.</p><p>Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken om den nya medborgarrollen som råder i samhället, och hur lärarnas sätt att arbeta i undervisningssituationen påverkas av detta. Syftet med studien ligger i att ta reda på i vilken grad sådant har skett.</p><p>Undersökningen på Herrgårdsgymnasiet i Säffle visar att lärarna påverkas av globaliseringen och den nya medborgarrollen som därmed leder till en förändrad lärarroll. Detta sker genom att lärarna använder sig av andra metoder, såsom t ex. att uppmuntra eleverna till att söka information som sedan förvandlas till kunskap. Detta görs på olika sätt, genom bl.a. Internet och andra källor som kritiskt granskas. Lärarna visar med olika exempel att eleverna är tvungna att aktivt delta i undervisningen för att kunna visa sina färdigheter. Lärarna är också eniga om att det krävs större engagemang från deras sida för att hos eleverna kunna väcka intresse, deltagande, ansvar och för att stärka deras identitet. Därför är katederundervisning inte det enda sättet att bedriva undervisning på.</p>

Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik.   I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik. Två olika slags tekniknätverk har observerats för att få en inblick i hur fler förskolor arbetar aktivt med teknik i verksamheten.   I resultatet framkom bland annat att förutsättningarna för ett arbete med teknik är lika på de båda förskoleavdelningarna. Teknikarbete är enkelt och kräver inga dyra materialinköp.

<p>Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.</p><p>I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag. Man kan dock konstatera att viljan att samtala matematik verkar finnas men många lärare som tror sig föra en dialogisk undervisning för i själva verket omedvetet en monologisk undervisning.</p>

<p>Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.</p><p>Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen. Vidare diskuteras elever i matematiksvårigheters möjlighet att nå målen i år 5. Samtliga pedagoger i undersökningen är också överrens om vikten av lärarens ämnesdidaktiska kunskap.</p>

<p>Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik.</p><p> </p><p>I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik. Två olika slags tekniknätverk har observerats för att få en inblick i hur fler förskolor arbetar aktivt med teknik i verksamheten.</p><p> </p><p>I resultatet framkom bland annat att förutsättningarna för ett arbete med teknik är lika på de båda förskoleavdelningarna. Teknikarbete är enkelt och kräver inga dyra materialinköp.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.