Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa lektionerna. Frågeställningarna var följande: Blir alla elever sedda på idrotten? Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever? Metod Insamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9. Resultat Lärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen. Det gick även att dra samma slutsats utifrån resultaten från observationerna. Där gick att utläsa att lärarna i stor omfattning la märke till de elever som avvek under en pågående lektion, då lärarna fort gick fram till eleverna och pratar med dem och försöker att få eleverna att delta på olika sätt. Slutsats Av resultaten som framkommit efter studien går det att se att eleverna blev sedda under idrott och hälsa lektionerna. Lärarna hinner med att uppmärksamma alla elever i undervisningen. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Hur har ämnesinnehållet i ämnet idrott och hälsa sett ut ur ett historiskt perspektiv, vad är innehållet idag och hur kommer det att se ut i framtiden? Frågorna är flera och i den härstudien undersöks fenomenet ämnesinnehåll i idrott och hälsa. Frågorna som ställdes var: vad kan man definiera som ett innehåll i idrott och hälsa? och vad styr valet av innehåll?. För att undersöka detta användes två metoder, observationer och intervjuer. Sammanlagt observerades 27 lektioner och dess innehåll i idrott och hälsa. I studien intervjuades också två idrottslärare, vilka var utvalda för studien. Resultatet som framgick visade att det är flera faktorer som styr valet av innehåll i ämnet och att styrdokumenten kan ses som en ram för vilket innehåll som ämnet ska innehålla. Gruppens sammansättning, lärarens kompetens, tillgång på material, olika miljöer är några exempel på de faktorer som har en viss inverkan i vilket innehåll som ämnet ska innehålla. Resultatet visade också att det var svårt att definiera ett visst innehåll i ämnet men att moment som lek, sport/idrott förekom mest under de gjorda observationerna i studien. För att kunna tolka och förstå mina resultat användes läroplansteori, där förklaras vad som menas med de olika arenorna, formuleringsarenan, transformeringsarenan och genomförandearenan. Några begrepp som också behandlas inom teorin är ramfaktorteorin, paradigmatiska och icke paradigmatiska ämnen. Slutsatserna som gick att dra utifrån resultatet i denna studie var att kursplanen som styrdokument är en inspelande faktor i vad som påverkar valet av idrott och hälsa. Även lärarens kompetens spelar en viktig roll för vilket innehåll som visar sig i undervisningen. Vad man kan definiera som innehåll däremot gick inte att dra någon slutsats av, men man kan se att i mina gjorda observationer var lek det mest frekventa momentet i undervisningen. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning. Metod Bakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie. Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen. Intervjuerna har haft en låg standardisering och strukturering, detta för att få ut så mycket information som möjligt från intervjuobjekten. Resultat och slutsats Resultaten som framkommer i studien är att många av idrottslärarna på de invandrartäta skolorna är styrda av aktiviteten, där simundervisning är den mest framträdande. Att hitta tydliga skillnader i om kön och utbildning påverkar valet av undervisning är svårare. Däremot ser vi tecken på att äldre lärare i högre utsträckning använder sig av könssegregerad undervisning.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter. Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor. Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande. De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen. De flesta verkar inte göra några systematiska observationer utan de ser om något inte stämmer och då kontaktar de BVC eller resursteam. Några skriver åtgärdsprogram vid behov.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.