Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna. Studien har behandlat allmändidaktiska förutsättningar, vad som påverkat de intervjuade lärarnas val i planering av undervisning samt vilka skillnader som lärarna beskrivit att övergången från Lpo94 till Lgr11 medfört. En del av de resultat som framkommit visar hur lärarna efter införandet av Lgr11 tagit mer tid för bearbetning av läroplanen. Tidsaspekten verkar ha varit en central faktor för att en fördjupad insikt hos lärarna har kunnat inträffa. I jämförelse med Lpo94 har lärarna vidare uppfattat Lgr11 som mer konkret och strukturerad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman. Urvalet av respondenter gjordesmed hjälp av ett så kallat snöbollsurvalet; vi frågade en lärare som i sin tur tipsade oss om enannan lärare som skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju.Sammanlagt intervjuades fem män och två kvinnor i varierande åldrar och med olika långerfarenhet av läraryrket. Gemensamt för alla respondenter är att de är samhällskunskap- ochhistorielärare. Skolans fostransuppdrag anser samtliga respondenter att det är det mest väsentligauppdraget som samhällskunskapslärare, samtidigt som förmedlingen av kunskaper också är encentral del. Vidare anser respondenterna att läroplanens innehåll är detsamma som i början avderas karriär men att förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Eleverna är inte likauppdaterade om världsläget som de har varit tidigare och att det saknas ett intresse fördemokratin, menar respondenterna. Den tidigare forskningen speglar också dessa resultat, blandannat i form av Anders Bromans diskussion om skolans fostransuppdrag. Resultaten analyseradesmed hjälp av Robert Thornbergs resonemang om värdepedagogik och John Deweys teorier omdemokrati och undervisning. En ytterligare teori som har använts är Bengt Schüllerqvist &Christina Osbeck, samt Gunnar Lindström & Lars-Åke Pennlerts ämnesdidaktiska diskussion.Det går med hjälp av detta dra slutsatserna att läraren fokuserar på olika saker såsom kritiskttänkande och demokratiskt deltagande men att samhällsklimatet förändrar inte lärarnasuppfattningar om skolans kunskaps- och fostransuppdrag nämnvärt. Samhällsklimatet har dockbetydelse i form av att innehållet är detsamma i form av att samhället faktiskt är föränderligt mendet är andra förutsättningar, andra aktuella händelser och exempel som råder. Detta innebär enkomplexitet i ämnet och kräver att läraren är påläst i ämnet.

No description available.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna. Enligt eleverna i undersökningen visar den svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning större variation när det gäller kvalitet . De svenska eleverna undervärderade sina kunskaper när det kommer till sex- och samlevnadsfrågor enligt den undersökning som vi genomförde. Detta visar på att skolans obligatoriska undervisning har betydelse men att den även kan förbättras.

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.

No description available.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen? För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder. Detta gör det viktigt att belysa hur lite teknik det finns på våra förskolor, trotts att lärare anser det vara viktigt för barnen.

No description available.

I den här studien har vi fokuserat på hur pedagogerna på två olika förskolor med naturvetenskaplig inriktning utformar naturvetenskapliga lärandesituationer för de yngsta barnen i åldrarna ett till tre år. Vi har också försökt att urskilja ämnesdidaktiska redskap som används i naturvetenskapligt arbete för vår valda åldersgrupp. Studien är utförd med kvalitativ metod där två olika intervjumetoder har använts. Vi har använt oss av video stimulated reflection och semistrukturerad intervju, för att få möjlighet att få reda på så mycket som möjligt av pedagogernas uppfattning av ämnesdidaktiska redskap och deras sätt att utforma naturvetenskapliga lärandesituationer på. Vi har använt oss utav konventionell innehållsanalys som hjälpmedel att analysera resultatet. Vårt resultat visar att det viktigaste i naturvetenskapligt arbete med barn i åldrarna ett till tre år är att alltid utgå ifrån deras intresse. På den första förskolan anses det svårare att planera aktiviteter för de yngsta barnen då dem är mer styrda av sitt eget intresse. På den andra förskolan arbetade dem med teman och hade planerade aktiviteter varje dag. Pedagogerna vi intervjuade på båda förskolorna hade en positiv inställning till ämnet, vilket motsätter den tidigare forskningen. Det framgår i empirin att pedagogerna tycker det är viktigt att man vet vad man gör och varför man gör det. Det visar på en didaktisk medvetenhet hos pedagogerna.

Förskolans läroplan reviderades 2010 och de naturvetenskapliga ämnena, biologi, kemi och fysik skrevs då in som strävansmål. Dessa strävansmål ställer nya krav på ämneskompetens hos pedagogerna. Forskning visar att det råder bristande självförtroende samt en rädsla hos pedagoger att inte kunna förklara naturvetenskapliga begrepp och fenomen för barn. Dessa orsaker framhålls av forskarna som bidragande faktorer till att dessa strävansmål undviks av pedagogerna att arbeta med. Även tidsbrist lyfts som en bidragande orsak till att naturvetenskapliga ämnen exkluderas i verksamheten. En prototyp för en kemilåda skapades, vilken innehåller handledning och material för att genomföra experiment. Med Lilla kemilådan önskar vi underlätta arbetet mot läroplanens strävansmål ”enklare kemiska processer” för verksamma pedagoger. Två förskolor på Gotland har prövat och utvärderat produkten. Resultatet av utvärderingen visar på att en färdigställd kemilåda med allt material samlat på ett ställe, ökade arbetet med kemi på de två deltagande förskolorna.