• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 939
  • 49
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 994
  • 882
  • 859
  • 136
  • 116
  • 114
  • 97
  • 95
  • 94
  • 85
  • 85
  • 84
  • 81
  • 78
  • 78
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Att undervisa i algebra på gymnasiet / Teaching algebra in upper secondary school

Korall, Anna January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa algebra?, vad är viktigt att tänka på vid algebraundervisning? och finns det svårigheter inom algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas. Det är en demokratisk rättighet att alla elever får möjlighet att komma i kontakt med algebra.</p><p>Resultatet av litteraturstudien och intervjustudien visar att algebra är ett svårt område inom matematiken och att det råder osäkerhet hos eleverna. Det finns brister i elevens aritmetikkunskaper som påverkar eleverna vid algebrainlärning, ofta saknar eleverna säkerhet för hur de ska lösa olika uppgifter. Vikten av att vara tydlig och låta vissa saker ta tid framhölls särskilt av de intervjuade lärarna. Både i undersökningar kring algebraundervisning och i intervjuerna framkom att självförtroende och motivation är en viktig del vid matematikinlärning. Att skapa situationer där eleven känner att den har lyckats och att uppmuntra elever och lyfta fram det positiva är en viktig uppgift som lärare.</p>
102

Elevattityder till matematik : Kan attityd kopplas samman med prestation? / The student's attitude towards mathematics : Can the attitude be connected with the performance?

Fridström, Jonas January 2007 (has links)
<p>Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.</p><p>Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet. Däremot är det jämnt mellan de som tycker matematik är roligt och de som tycker det är tråkigt. När det gäller de olika prestationsgruppernas attityd var det fler högpresterande än lågpresterande som hade en positiv attityd till ämnet och till sin egen förmåga i matematik.</p>
103

Högpresterande elever i matematik : En studie om högpresterande elevers situation i grundskolans senare år ur ett lärarperspektiv / High-performance pupils in mathematics : A study of their situation in secondary school from teacher perspective

Zozoulenko, Alla January 2007 (has links)
<p>Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 – 9.</p><p>Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt. Ofta förekommer begreppet högpresterande tillsammans med begreppet begåvning och kanske går det inte att separera dessa begrepp helt åt hållet. Resultatet visar att innebörden av begreppet högpresterande elever kan variera hos olika lärare även om själva grunddefinitionen verkar liknande. För de flesta av lärarna är begreppet högpresterande lika med begåvning och dessa begrepp verkar användas synonymt. De högpresterande elevernas karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor. Ofta beskrivs de högpresterande eleverna som självgående, som klarar mycket på eget hand. När det gäller hur lärarna arbetar med högpresterande elever i matematik visar resultatet två arbetssätt: undervisning med och utan nivågruppering. Oberoende av dessa anpassas undervisning efter elevernas förutsättningar inom skolans ramar. Alla lärare försöker variera undervisningen och använda mer aktiva metoder i form av laborationer och rika problem, där elever diskuterar och reflekterar över sina egna och andras tankar. Ytterligare visar resultatet att de högpresterande eleverna anses ha behov av att tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att de behöver träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik. De behöver få mer komplexa och svårare uppgifter för att använda sin kapacitet. Samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt skulle vilja få mer tid över till dessa elever för att kunna handleda och stimulera dem i deras utveckling.</p>
104

Elevers attityder och inställningar till matematik : En kvalitativ undersökning i år 6 / Students' attitudes and approaches to mathematics : A qualitative investigation in school year 6

Forslöw, Kerstin January 2007 (has links)
<p>Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.</p><p>Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken. Resultatet visar att förståelsen är A och O för om eleverna tycker matematik är roligt eller ej. När eleverna får räkna på i boken, när det går fort och lätt då är det roligt. Tal som eleverna klarar av gör att deras självkänsla stärks. Matematik kan av många elever upplevas som tråkig när de får sitta och höra på lärarens genomgångar, antingen för att de redan har förstått eller för att de inte förstår. En annan orsak till att det ibland upplevs som tråkigt är när eleverna är trötta, vilket gör att eleverna också pratar mer. De flesta upplever att det är mycket ”prat” på matematiklektionerna. Fastän att eleverna ibland blir störda av prat är de samtidigt medvetna om att de själva kan verka störande med sitt prat. Läraren menar att elevernas dagsform har en mycket stor betydelse för deras lust. Det som är lätt och roligt för en elev kan för en annan vara svårt och tråkigt och det är en utmaning för läraren att räcka till för alla.</p><p>Både lärare och elever var överens om att den mesta tiden på lektionerna gick åt till att räkna i boken. Många elever tycker det är bra att de får räkna på i boken men det finns också de som skulle vilja ha mer variation. Mitt resultat visar att eleverna till en övervägande del tycker att matematik är roligt eller som en elev sa: ”Jag tycker matte är roligt fast ibland kan det vara jättejobbigt och tråkigt.”</p>
105

Naturskolan, en tillgång

Norström, Maria January 2008 (has links)
<p>Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.</p><p>Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen.</p>
106

Utemiljöns påverkan på leken : En studie kring de platser barnen väljer bort.

Mistrén, Anja January 2008 (has links)
<p>Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst. Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier baserade på de fyra platser som framkom. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar bl.a. att flickor och pojkar förknippar platser och lekar efter rådande könsmönster vilket tydliggörs i diskussionen. Vidare framkom att verbala regler samt att inte kunna göra platsen till sin egen var starka faktorer som gjorde att barnen valde bort vissa platser på förskolegården.</p>
107

Steget från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik

Källgren, Linda January 2008 (has links)
<p><p>Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna. Både elevers och lärares utsagor vittnar om detta. Lärarna talar om vikten av ökad matematisk grundkunskap och beskriver elevers förkunskaper som väldigt varierande. Ett antal elever upplever brister i förkunskaper och några tycker att det går bra men att repetition krävs. Positiva aspekter är elever med mycket goda förkunskaper som lärare uttalar sig om och den elev som kände att förkunskaperna var tillräckliga.</p></p>
108

Flanosaga som underlag kring samtal kring genus och teknik i förskolan : Ett antal pedagogers åsikter i förskolan / Flanosaga som underlag till samtal kring genus och teknik i förskolan : Ett antal pedagogers åsikter i förskolan

Berglund, Sofie January 2008 (has links)
<p>I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan.</p><p> </p>
109

Våga arbeta med fysik och kemi i förskolan : - Ett handledarhäfte med enkla experiment

Näslund, Sara January 2008 (has links)
<p><p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med detta arbete är att skapa ett lättillgängligt material i fysik och kemi, och därigenom få fler pedagoger att arbeta med dessa ämnen i förskolan. Ett handledarhäfte med enkla experiment skapades och utvärderades på två förskolor. Pedagogerna arbetade med detta häfte i två veckor, för att sedan utvärdera det via en enkät. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. Häftet var lättförståligt och man använde sig av material som normalt finns på en förskola. Barnen förde diskussioner utifrån de diskussionsfrågor som finns till varje experiment och de fick samtidigt en positiv upplevelse av fysik och kemi. Barnen kommer förhoppningsvis att ha med sig denna känsla för fysik och kemi när de fortsätter upp i skolan, där många elever upplever fysik och kemi som svåra och ointressanta ämnen.</p></p>
110

Kopplingar till vardagsfenomen i fysikläromedel

Ädel, Johan January 2008 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0485 seconds