<p>Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Barnlitteraturen bör, enligt min mening, utgöra en del av en helhet i arbetet med att tydliggöra sunda kostvanor för barnet. Om barnet får möta sunda kostvanor utifrån många olika forum, kan det lättare ta till sig förståelsen då ett brett utbud av ouppnådda mål erbjuds, utifrån sin individuella förståelse av fenomenet.</p>

<p><p>Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.</p></p>

<p>Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter – ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag. Att deras verksamheter skiljer sig var väntat – någon arbetar både aktivt för att motverka traditionella könsroller och aktivt med teknik, medan någon arbetar för det ena men inte det andra. Pedagogernas anser bland annat att teknik är ett ämne där genus spelar in samt att utbildning behövs för att bedriva teknikundervisning. Angående materialet visade det sig att pedagogerna har en övergripande positiv inställning till detta. Några synpunkter på materialet var att det är bra att använda bilder som pedagogiskt medel samt att materialet kräver längre tids användning för att barnen ska kunna ta till sig diskussionen kring teknik och genus.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet <em>Hälsostigen</em> är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek.</p><p>Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö.</p><p>Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material.</p><p>Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.</p><p>Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna:</p><p>-           Hur marknadsförs TekNO?</p><p>-           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO?</p><p>-          Använder sig lärare i kommunen av TekNO?</p><p>-          Vad tycker lärarna om TekNO?</p><p>-          Vad tycker eleverna om TekNO?</p><p>Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök. Samtliga lärare som har fått skolbesök av TekNO vill ha besök igen. Nittiosju procent av eleverna vill ha besök av TekNO igen. Undersökningen visar att lärare och elever anser att TekNO är ett positivt inslag i undervisningen.</p>

<p>Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.</p><p>Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld.</p>

<p>Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan?</p><p> </p><p>Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi.</p><p> </p><p>Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning.</p>