I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter. Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen. För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning. Intervjuer av relativt hög grad av standardisering har gjorts med studenter och lärare. Det går inte att fastslå om detta brädspel är, eller inte är ett bra komplement till den övriga undervisningen då hänsyn har tagits till att studietekniker är individuella för varje student. / In this report, it has been studied if a board game can be a good complement to the rest of the teaching of the marine engineer program at Kalmar Maritime Academy. A board game was produced and evaluated by students. The idea of this work has been to give students an alternative learning technique. This study technique is not related to the teaching at the maritime academy. With help of the game it has been explored what students think about the use of a board game to learn parts of various topics in education. To seek answers to our problem, we have carried out a qualitative study. We inductively assumed empirical with a pragmatic approach Interviews of a relatively high degree of standardization has been made with students and teachers. It is not possible to determine if this board game is, or is not a good complement to the rest of the teaching when taking into consideration that study techniques are individual for each student.

<p>I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter.</p><p>Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen.</p><p>För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning. Intervjuer av relativt hög grad av standardisering har gjorts med studenter och lärare.</p><p>Det går inte att fastslå om detta brädspel är, eller inte är ett bra komplement till den övriga undervisningen då hänsyn har tagits till att studietekniker är individuella för varje student.</p> / <p>In this report, it has been studied if a board game can be a good complement to the rest of the teaching of the marine engineer program at Kalmar Maritime Academy. A board game was produced and evaluated by students.</p><p>The idea of this work has been to give students an alternative learning technique. This study technique is not related to the teaching at the maritime academy. With help of the game it has been explored what students think about the use of a board game to learn parts of various topics in education.</p><p>To seek answers to our problem, we have carried out a qualitative study. We inductively assumed empirical with a pragmatic approach Interviews of a relatively high degree of standardization has been made with students and teachers.</p><p>It is not possible to determine if this board game is, or is not a good complement to the rest of the teaching when taking into consideration that study techniques are individual for each student.</p>

I studien har jag spelat ett brädspel med förskolebarn i åldrarna tre till fem år för att ta reda på hur utvecklad deras taluppfattning är. Resultatet av studien visar att kompetenserna är oberoende av ålder och antalsuppfattningen är olika utvecklad för olika barn. För att komplettera studien intervjuades pedagogerna på avdelningen angående deras syn på matematik i förskolan och om de arbetar aktivt med antalsuppfattning. Till svar fick jag att de ständigt arbetar med matematik och antalsuppfattning, både i styrda aktiviteter och spontant i vardagen.

Sammanfattning:   Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation.   Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet.   Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet.   Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande.

Idéerna som ligger till grund för den genomförda studien bottnar i ett intresse för undervisning, specifikt i ämnet svenska, och vad vi kan lära av nya och alternativa mediers möjligheter avseende meningsskapande och lärande. Studiens syfte har varit att undersöka vad som händer vid brädspelande, med utgångspunkt i frågeställningarna ”Hur reflekterar eleverna över sina upplevelser av att spela brädspel” samt ”Hur skapas berättande i samband med elevers brädspelande?”. Med grundad teori som metodologisk ansats genomfördes observationer samt intervjuer med ungdomar i år 2 på gymnasiet i samband med att de spelade brädspel. Analysen av observationer samt intervjuer visar att spelen innehåller såväl multimodalt berättande samt inslag av socio-relationella aspekter – ett resultat som överensstämmer med tidigare forskning med anknytning till ämnet och som visar på det multimodala berättandets möjligheter.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att analysera och studera vad forskning visar gällande hur digitala spel och brädspel i undervisningen kan bidra till utvecklingen av elevers taluppfattning. Studien undersöker spelens konstruktion och undervisningens organisation kring dessa. Insamlingen av data gjordes genom databassökning och manuell sökning. Detta område är väsentligt då taluppfattning är grunden till matematikämnet och att undervisningen bör vara varierad och inte begränsad till läroböcker. Resultatet visar att digitala spel bör ha en anpassbar progression och att eleverna bör få pröva sig fram till rätt svar. Brädspel bör vara talbrädspel där talen är linjärt ordnade och grupperade enligt tiobassystemet. Resultatet visar också att reglerna är väsentliga för elevernas lärande. Båda typen av spel bör åtföljas med scaffolding från en lärare så att eleverna kan befinna sig i den proximala utvecklingszonen. Slutligen visade det sig att både digitala spel och brädspel kan vara motiverande för eleverna, men läraren bör undersöka spelens konstruktion och ge eleverna scaffolding för att spelen ska bli väl integrerade i undervisningen.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet <em>Hälsostigen</em> är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat <em>Hälsostigen</em>. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet Hälsostigen är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat Hälsostigen. Efter barnen hade spelat detta spel tre gånger genomfördes återigen ett test om kost och hälsa. Denna studie visar att barnen höjde sin kunskap om kost och hälsa efter att ha genomfört undersökningen, deras resultat i testet efter genomfört spel ökade signifikant jämfört med det resultat de hade innan de hade spelat Hälsostigen. Studien visade även att barnens placering i spelet inte har någon betydelse för hur mycket varje barn ökar sin kunskap om kost och hälsa. Det fanns inga skillnader i kunskap mellan de olika åldrarna, man har lärt sig lika mycket som femåring som sexåring efter att ha spelat spelet. Från denna studie blir slutsatsen att spel är ett bra inlärningsmaterial och ett bra verktyg för att lära sig om kost och hälsa i förskolan (åtminstone för de barn som är eller ska fylla fem år) och i förskoleklassen. Om man använder sig av spel i kombination med annan typ av inlärning leder detta högst sannolikt att man når ut med kunskap till en bredare krets av barn med olika inlärningsstilar.

Todays board game manuals have many shortcomings. One of them is that they are not always adapted to the game's target audience. Adapting the language and shape of a game manual for the the target group children, can save time for both parents and teachers, and give the children a chance to conquer the game by themselves. In addition, playing board games can lead to children developing other important properties such as problem solving and independence. This study found that the game manuals inconsistency, tone and the way they adress the reader makes it difficult for children to grasp the content. Many game manuals do not speak directly to the reader, and often describes gameplay in a passive way, which has been shown by this study. This study has resulted in 12 guidelines for writing game manuals for children. In addition, they have been tested with a sample study. The study shows that among other things it is important to appeal to the reader, use an active language and not to use difficult words when writing for children. Today's game manuals are not suitable for children, this can be changed using simple steps and guidelines. / Idag finns många brister i brädspelsmanualer. En av dem är att de inte alltid är anpassade till spelets målgrupp. Att anpassa spelmanualers text och form för målgruppen barn kan spara tid för både föräldrar och lärare samt ge barnen en möjlighet att klara sig på egen hand. Dessutom kan brädspelande leda till att barnen utvecklar andra viktiga egenskaper så som problemlösning och självständighet. I denna studie konstateras att spelmanualernas inkonsekvens, ton och tilltal till läsaren gör det svårt för barn att ta till sig innehållet. Många spelmanualer talar inte direkt till läsaren och beskriver ofta spelandet på ett passivt sätt, vilket visas av denna studie. Denna studie resulterade i 12 riktlinjer för att skriva spelmanualer för barn. Dessutom ärt dessa utprovade med en exempelstudie. Studien visar att det bland annat är viktigt att tilltala läsaren, skriva aktivt och inte använda svåra ord när man skriver för barn. Dagens spelmanualer är inte anpassade för barn, det går att ändra på med hjälp av enkla steg och riktlinjer.

<p>Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brädspel om kost och hälsa, är ett bra inlärningsmaterial att använda sig av och om kön har någon betydelse vid användandet av spel. Spelet (vid namn, <em>Hälsostigen</em>) som användes i studien är planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och få ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfällen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var från två olika förskolor uppdelade på totalt fyra avdelningar (ålder 4-5 år) samt från en skola. Barnen från de två olika förskoleklasserna var även från två olika städer. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel. Denna studie visade även att placeringen i spelet inte hade någon betydelse för hur mycket barnen lär sig, det viktigaste är att delta i spelet. Vidare visade denna studie att spel är lika bra för pojkar som för flickor, eftersom det inte gick att se någon skillnad mellan könen, varken rent kunskapsmässigt eller vilken som var initiativtagare i spelet. Med stöd från denna studie anser jag att spel är ett bra verktyg att använda sig av för inlärning av olika slags kunskap. Det är ändå viktigt att man kan använda spel i kombination med annan typ av inlärning, så att man når ut med kunskapen till alla barn trots olika inlärningsstilar.</p>