I denna studie undersöks kunskapsnivå i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar genom ett kunskapstest med 21 sanna och falska påstående inom området näringslära. Eventuella samband undersöktes mellan ålder, träningsfrekvens, egna skattade kunskaper i näringslära och resultat på kunskapstest i näringslära hos deltagarna. Datainsamling skedde ute på träningsanläggningarna vid ett tillfälle på varje anläggning med ett frågeformulär som delades ut till de kvinnor som tränade gruppträningspass och frivilligt ville delta. Undersökningen involverar totalt 97 kvinnor från de tre anläggningarna som valdes för undersökningen. Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan de olika faktorerna som undersöktes. Medelvärdet för antal poäng på kunskapstestet i näringslära blev 16,1 ± 2,1. Detta anses vara ett bra värde men ändå visade resultatet på kunskapstestet i näringslära brister inom vissa områden, för bland annat energikällor vilket tas upp i diskussionen. Slutsatsen är att mer kunskap behövs då de brister som finns inom området energikällor är viktiga att ha vetskap om i samband med träning för både prestation och hälsa.

Sammanfattning:   Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation.   Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet.   Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet.   Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande.

Formativ bedömning har visats ge stora positiva effekter på lärande och rekommenderas användas i grundskolornas undervisning. Dock har det inte varit helt enkelt att implementera metoden i skolan. Metoden förutsätter ett tryggt klassrumsklimat och trygga elever, omständigheter som inte alltid råder. Något som kan försvåra ytterligare är om elever har dåligt självförtroende i ämnet, något som forskning visat att många elever har i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnet naturkunskap innehåller en stor mängd kunskapsstoff, termer och begrepp. Ett självrättande internetbaserat test skulle kunna vara ett användbart redskap för inlärning i detta ämne. Några studier har indikerat att kamratbedömning, en av nyckelstrategierna i formativ bedömning, kan ge ökad oro och otrygghet hos elever och andra att bedömning som görs anonymt kan öka deras trygghetskänsla. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka hur anonyma internetbaserade test upplevs av gymnasieelever och om de är användbara redskap för självbedömning i naturkunskap. Undersökningen gjordes med en enkät. Resultaten visade att en stor andel elever var positiva till att göra test anonymt och att de upplevde att testen ökade deras insikter om vad de kunde och inte, alltså indikerar denna studie att anonyma internetbaserade test kan vara positiva för elevers trygghet och för självreglerat lärande.

<p>Detta är ett 10 poängs examensarbete på C-nivå vid Karlstads Universitet. Målet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest så att det också kan användas för duggor. Säkerheten skulle förbättras så att studenter blir tvungna att logga in med användarnamn och lösenord när de ska skriva duggor. Resultaten från de studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade också som mål att låta studenter testa systemet och att låta dem fylla i en enkät med frågor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor.</p><p>Det resultat vi har kommit fram till är ett system som både hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor. Vi har gjort om systemet så att studenter som skriver en dugga måste fylla i användarnamn och lösenord. Vi lät dessutom studenterna på Datakommunikation 1 under höstterminen 2005 prova systemet. De genomförde en dugga med hjälp av systemet, och sedan lät vi dem fylla i en enkät där vi ställde frågor om vad de tycker om att göra webbaserade duggor. Efter att studenterna hade provat systemet och svarat på enkätfrågorna kom vi fram till att de flesta studenter tyckte att systemet fungerade väl och hade ett bra användargränssnitt. Systemet bör dock utvecklas ytterligare innan det tas i bruk av universitetet.</p> / <p>This is a bachelor’s thesis at the University of Karlstad. The goal of this work was to further develop a system for online course testing so that it can be used for small exams. The security was going to be improved so that students have to log on with usernames and passwords when they are going to take exams. The results from the students who take exams were going to be stored in a database. Our goal was also to let students test our system, and to let them fill out a survey with questions about what they think of an online exam system.</p><p>The result is a system that manages both online course tests and small online exams. We have redeveloped the system so students who take an exam have to fill in username and password. We let the students on Datacommunications 1, fall 2005 test the system. They took a small exam in the new system, and after we let them fill out a survey in which we asked questions about what they think about writing exams online. After the students had tried the system and answered the survey-questions we concluded that most students thought the system was working well and that it had a good user interface. The system should be further developed though, before it can be used by the university.</p>

<p>Denna uppsats granskar möjligheter att använda datorstöd för automatisk rättning av</p><p>olika typer av utvärdering. Olika teorier jämförs med varandra för att utvärdera</p><p>deras styrkor och svagheter och för att se vilka begränsningar som finns idag.</p><p>Tanken är att se möjligheterna med dessa system och vad som är möjligt att använda</p><p>och när det är ekonomiskt försvarbart att använda automatisk utvärdering istället för</p><p>manuell rättning.</p>

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>

Denna uppsats granskar möjligheter att använda datorstöd för automatisk rättning av olika typer av utvärdering. Olika teorier jämförs med varandra för att utvärdera deras styrkor och svagheter och för att se vilka begränsningar som finns idag. Tanken är att se möjligheterna med dessa system och vad som är möjligt att använda och när det är ekonomiskt försvarbart att använda automatisk utvärdering istället för manuell rättning.

Detta är ett 10 poängs examensarbete på C-nivå vid Karlstads Universitet. Målet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest så att det också kan användas för duggor. Säkerheten skulle förbättras så att studenter blir tvungna att logga in med användarnamn och lösenord när de ska skriva duggor. Resultaten från de studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade också som mål att låta studenter testa systemet och att låta dem fylla i en enkät med frågor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor. Det resultat vi har kommit fram till är ett system som både hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor. Vi har gjort om systemet så att studenter som skriver en dugga måste fylla i användarnamn och lösenord. Vi lät dessutom studenterna på Datakommunikation 1 under höstterminen 2005 prova systemet. De genomförde en dugga med hjälp av systemet, och sedan lät vi dem fylla i en enkät där vi ställde frågor om vad de tycker om att göra webbaserade duggor. Efter att studenterna hade provat systemet och svarat på enkätfrågorna kom vi fram till att de flesta studenter tyckte att systemet fungerade väl och hade ett bra användargränssnitt. Systemet bör dock utvecklas ytterligare innan det tas i bruk av universitetet. / This is a bachelor’s thesis at the University of Karlstad. The goal of this work was to further develop a system for online course testing so that it can be used for small exams. The security was going to be improved so that students have to log on with usernames and passwords when they are going to take exams. The results from the students who take exams were going to be stored in a database. Our goal was also to let students test our system, and to let them fill out a survey with questions about what they think of an online exam system. The result is a system that manages both online course tests and small online exams. We have redeveloped the system so students who take an exam have to fill in username and password. We let the students on Datacommunications 1, fall 2005 test the system. They took a small exam in the new system, and after we let them fill out a survey in which we asked questions about what they think about writing exams online. After the students had tried the system and answered the survey-questions we concluded that most students thought the system was working well and that it had a good user interface. The system should be further developed though, before it can be used by the university.

Mycket forskning har gjorts på konformitet och dess negativa konsekvenser. Denna experimentella studie var en delvis replikering av M. Rosander och O. Erikssons (2012) studie om konformitet på internet men med fokus på hur konformitet kan ge förbättrade resultat. Det övergripande syftet var att undersöka om det lönade sig att göra som andra, relationen mellan konformitet och säkerhet samt förekomsten av överkonfidens. Två enkätstudier i form av kunskapstest genomfördes med 38 respektive 92 studenter. Deltagarna delades upp i en konformitetsgrupp som fick information om tidigare deltagares svar och en kontrollgrupp som inte fick denna information. Resultatet visade att konformitet ledde till fler rätta svar samt att det förekom ett positivt samband mellan säkerhet och antal rätta svar. Ingen överkonfidens kunde bevisas men däremot förekom en underskattning av antal rätta svar. Studiens slutsats var att det mest lönade sig att göra som andra vid medelsvåra uppgifter. Vid mycket svåra uppgifter fanns det ingen fördel i att följa strömmen.