Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>

Depression is one of the most common psychiatric health problems worldwide which causes great suffering among the affected individuals and causes heavy national economic losses. Few studies have examined the treatment effects of various treatment components in Internet cognitive behavioral therapy (ICBT) as well as the long term effects for depression. The treatment method as such has indicated large effects both immediately after treatment and in limited follow ups, up to one year. In the present study long time effects in ICBT and the various 4 treatment components support type, who is in charge of the content in treatment and supervision has been examined with a mixed factorial design within a group of adults suffering from depression (N=197). Further, the impact of acquired knowledge about treatment content on symptom reduction examined two years post treatment. Previous research has indicated divergent results in the interaction between acquired knowledge and treatment outcome. The results indicated moderate to large effects of treatment two years post treatment independent of treatment component (d =.51- 1.63). Persistent treatment effects were found in the majority of the outcome measures, measured immediately after treatment to the follow up two years post treatment. One advantage was found for the participants who received therapist with supervision on the outcome of sleeping difficulties in comparison with those who received a therapist without supervision (ղᵖ²=.076). One further advantage was found for acquired knowledge among participants who was assigned content in treatment chosen by the therapist and at the same time received support on demand in comparison with participants who got to choose treatment content by themselves and was received scheduled support. Also participants who got to choose treatment content by themselves and received scheduled support had an advantage in comparison with those who got to choose treatment content by themselves and received support on demand (ղᵖ²=.045; ղ ᵖ²=.039). Acquired knowledge did not indicate any correlations with depressive symptoms. The findings of the study indicate that ICBT is an effective treatment method among adults suffering from depression even in long term follow ups, and that the importance of specific treatment components need further research.

No description available.

Violence against women is a global public health problem as well as a violation against human rights. This descriptive cross-sectional quantitative study was conducted to investigate experience of violence among women who receive midwifery care for childbirth fear. Data were retrieved from 633 patient records. In addition, all obstetric clinics offering care for fear of childbirth in Sweden were asked via e-mail about routines with regard to violence. Response rate was 56 percent. The results showed that only 50 percent of pregnant women had been asked about violence as part of the medical history, despite the national recommendation that all pregnant women should be asked about the subject. Among women who received midwife-led counseling for childbirth fear, 34 percent had reported some form of violence during their lifetime. All obstetric clinics follow the recommendations of The National Board of Health and Welfare regarding the appropriate skills within the team, although supplementary courses taken by the midwives at the clinics do differ. Midwives can play a crucial role for the survival and well-being of women faced with domestic violence. Midwives should keep in mind that there may be earlier or ongoing violence that contributes to the woman´s fear of childbirth. / Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem samt ett brott mot mänskliga rättigheter. Denna deskriptiva tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes för att undersöka våldsutsatthet bland kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla. Data från 633 journaler inhämtades. Samtliga obstetriska kliniker i Sverige som erbjuder behandling av förlossningsrädsla tillfrågades via e-post om rutiner kring våldsutsatthet. Svarsfrekvensen var 56 procent. Resultatet visade att endast 50 procent av gravida kvinnor hade tillfrågats om våld som en del av anamnesen, trots rekommendationen att alla gravida kvinnor ska tillfrågas. Av kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla, hade 34 procent rapporterat att de erfarit någon form av våld under sin livstid. Samtliga obstetriska kliniker som ingick i studien följer Socialstyrelsens rekommendationer om lämplig kompetens i teamen, även om det finns stor variation gällande barnmorskornas påbyggnadsutbildningar. Barnmorskor kan spela en avgörande roll för våldsutsatta kvinnors överlevnad och hälsa. Barnmorskor bör ha i åtanke att det kan finnas tidigare eller pågående våldsproblematik som bidrar till kvinnans förlossningsrädsla.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

Bakgrund Kunskap om den egna eller närståendes funktionsnedsättning och dess konsekvenser underlättar vardagslivet. Habiliteringen erbjuder ett femtiotal kurser/grupper varje termin. Kursutbudet presenteras i en webbkatalog, vilket minskat kostnader och kursadministrativ tid. Digitaliseringen förväntades öka tillgängligheten till kursutbudet. Patienter/närstående/nätverk och personal upplevde motsatsen. Syfte Förbättringsarbetets syfte var att förbättra tillgängligheten till kursutbudet genom att göra webbkatalogen mer tillgänglig och användarvänlig. Studiens syfte var att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva vilka faktorer på mikro-, meso- och makronivå som påverkade hur webbkatalogen användes i verksamheten. Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med stöd av förbättringsrampen och Nolans förbättringsmodell. Datainsamling till studien gjordes via fokusintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Koppling till mikro-, meso- och makronivå gjordes med The Clinical Adoption Framework (CAF) som teoretisk referensram. Resultat Förbättringsarbetet ledde till förbättringar men nådde inte de uppsatta målen. Innehållsanalysen definierade sex faktorer som kunde sorteras till mikro- och mesonivå. Slutsatser För att ett digitalt verktyg ska uppfattas användbart behövs kunskap hos ledningen om verksamheten och dess processer på mikronivå innan beslut fattas, så att rätt förutsättningar och stöd kan ges på mesonivå. Personalens delaktighet är en viktig faktor. / Background Knowledge about one's current disability and its consequences makes everyday life easier. The habilitation center offers approximately fifty courses each semester. The program was recently digitized which decreased costs and administration time and expected to increase accessibility and user-friendliness. Target groups and staff experienced the opposite. Purpose The QI-project aimed to improve the availability to the courses by making the e-catalogue more accessible and user-friendly. This study aimed to describe the staff's perception of the factors affecting the functioning of the e-catalogue at a micro, meso and macro level. The study was delimited to include the business perspective. Method The improvement ramp and the model of improvement. Focus interviews was analyzed with qualitative content analysis and linked to micro, meso and macro level with The Clinical Adoption Framework (CAF) as a theoretical reference frame. Results The QI-project didn't meet its objectives in full. The content analysis identified six factors at micro and meso level. Conclusions  For a digital tool to be perceived as useful, knowledge about the organization and its processes at a micro level is required, so that the right conditions and support can be given at a meso level.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Depression är ett psykiatriskt tillstånd som påför individen lidande och kräver samhällsekonomiska resurser. Med grund i depressionens höga prevalens är en effektiv behandling eftersträvansvärt. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) har visats vara effektiv vid depression. Vetskap om vilka behandlingsfaktorer som predicerar behandlingsutfallet möjliggör att optimera behandlingen. Syfte med föreliggande studie var att undersöka om emotionell attityd till behandlingen och förståelse för behandlingens innehåll predicerar behandlingsutfallet i iKBT för depression och vilken som har starkast prediktionsvärde. Totalt 91 patienters arkiverade internetbehandlingar kodades med studiens framtagna kodningsmanual. Resultaten från två multipla regressionsanalyser visar att emotionell attityd till behandlingen signifikant predicerar 20,6% av behandlingsutfallet och att förståelse för behandlingens innehåll predicerar 3,9% men inte signifikant. Emotionell attityd till behandlingen utgör den starkaste prediktorn för behandlingsutfallet men inte en signifikant starkare prediktor. I praktiken innebär resultaten att patientens emotionella attityd till behandlingen kan användas som ett varningstecken gällande behandlingsutfallet. Framtida forskning behövs för att säkerställa konstrukten och för att vidareutveckla kodningsmanualen. / Depression is a psychiatric condition that causes the individual suffering and requires socio-economic resources. Due to high prevalence of depression, effective treatment is desirable. Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) has been shown to be effective for depression. Knowledge of which treatment factors that predict treatment outcome makes it possible to optimize the treatment. The purpose of the present study was to investigate whether emotional attitude towards the treatment and understanding of the treatment content predicts the treatment outcome in ICBT for depression and which has the strongest predictive value. A total of 91 patients’ archived internet-based treatments were coded with the developed coding manual in the present study. The results from two multiple regression analyzes show that emotional attitude towards the treatment significantly predicts 20,6% of the treatment outcome and that understanding of the treatment content predicts 3,9% but not significantly. Emotional attitude towards the treatment constitutes the strongest predictor of the treatment outcome, but not a significantly stronger predictor. In practice the results imply that the patient's emotional attitude towards the treatment can be used as a warning sign regarding the treatment outcome. Future research is needed to ensure the constructs and to further develop the coding manual.

Endometrios är en vanlig gynekologisk problematik som ofta är smärtsam. Trots att flera studier påpekar hög prevalens av psykiatrisk komorbiditet bland kvinnor med endometrios och att psykoterapeutiska och psykologiska insatser förordas så finns mycket lite forskning kring psykologisk behandling vid endometrios. Den här studien var explorativ och undersökte kvantitativa effekter och kvalitativa detaljer från tre fallstudier av kognitiv beteendeterapi vid smärtsam endometrios. Behandlingen innehöll fyra behandlingsmoment; psyko-edukation, fallformulering, beteendeförändring/exponering samt mindfulness och gavs i komprimerad form vid fem behandlingssessioner. Behandlingarna föll väl ut och fick positiva utvärderingar av samtliga patienter. Resultaten var blandade men vissa förbättringar kunde ses. En patient hade i slutet av studien ökad livskvalitet, sänkt nedstämdhet, minskad katastrofiering, ökad aktivitet och sänkt funktionsnedsättning. Den andra patienten beskrev behandlingen positivt men fick få utslag i mätningar utöver tendens till minskad katastrofiering. I slutet av studien färgades hennes mätningar av förändrat hälsotillstånd, som antagligen överskuggade eventuella positiva effekter av behandlingen. Den tredje patienten hade svårigheter med att följa behandlingsplanen och hade en varierande funktionsnivå. Problem uppstod kring hennes mätresultat men de visade tendens till ökad livskvalitet, minskad katastrofiering och minskad funktionsnedsättning. Resultaten ses som lovande och ytterligare utveckling av kognitiv beteendeterapeutisk behandling vid smärtsam endometrios föreslås. / Endometriosis is a common gynecological disorder which is often painful. Dispite several studies remarking on the high prevelence of psychiatric comorbidity among women with endometriosis, and that psychological treatments are recommended, there is very little research of psychological treatment of endometriosis. This study was explorative and investigated quantitative effects and qualitative details from three case studies of cognitive behavioural therapy for painful endometriosis. The treatment contained four components: psychoeducation, case formulation, behavioural change/exposure, and mindfulness. The treatment was given in a short form of five sessions. The treatments went well and reseaved positive evalutations from all patients. The results were mixed, but some improvements were noticed. One patient had at the end of the study elevated life quality, reduced depression, reduced catastrophizing, increased activity and reduced disability. The second patient described the treatment positively, but showed few changes apart from tendency to reduced catastrophizing. At the end of the study her results were affected by changes in her physical condition, which probably overshadowed any positive results from the treatment. The third patient had difficulties with following the treatment plan, and had a variable level of functioning. Problems arose with her measures, but the measures showed tendency to improved life quality, reduced catastophizing and reduced disability. The results of the study are promising and further development of cognitive behavioural therapy for painful endometriosis are suggested.